SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1939  
LASARETT las1arät4, äv. la1-, n.; best. -et; pl. = (PH 9: 116 (1769) osv.) l. -er (Geier Betr. 186 (1689) osv.).
Ordformer
(lasar- 1738 osv. lazar- 16151918. -et(h) 16151828. -ett (-ätt) 1690 osv.)
Etymologi
[jfr d. lazaret, t. lazarett, eng. lazaret, lazaretto, fr. lazaret; av it. lazzaretto, lazzeretto, sannol. gm folketymologisk anslutning till namnet på den bibliske Lazarus (se LASARUS) utvecklat ur ett it. nazareto, namn på ett pestsjukhus vid Venedig, beläget på ön Isola di Santa Maria di Nazareth, ’den heliga Marias av Nasaret ö']
anstalt för vård av sjuka, sjukhus, sjukvårdsinrättning; särsk., i fråga om nutida sv. förh., om av kommun (landstingsområde l. stad som icke deltager i landsting) ägd o. driven sjukvårdsinrättning där sjuka mottagas oberoende av sjukdomens svårare l. lindrigare art (så vidt de icke på grund av sjukdomens beskaffenhet skola hänvisas till annan, för ifrågavarande sjukdom speciellt avsedd sjukvårdsinrättning). Ligga, lägga sig (in) på lasarettet. Söka, få lasarett, om läkare: ansöka om resp. erhålla befattning ss. lasarettsläkare. Geier Betr. 186 (1689). I den näst bakom Armeen belägne Stad, lärer Armeens Lazaret inrättas. PH 5: 3145 (1751). Ett lazarett för obotlige sjuka. SöndN 1862, nr 1, s. 4. (Den slagne hade) i medvetslöst tillstånd måst föras till lasarettet. Hellströ mMalmros 55 (1931). — jfr BAD-, CENTRAL-, FÄLT-, KRIGS-, LÄNS-LASARETT. — särsk.
a) (†) mer l. mindre bildl. Vthi thenne werldennes Siukestugu och Lazareth, äre mennniskiones kroppar .. förtärde aff många siwkdommar. Phrygius HimLif. 97 (1615). Nohrborg 142 (c. 1765).
b) om inrättning för vård av sjuka djur; i ssgr. jfr UNT 1928, nr 9851 B, s. 5 (: djurlasarätt). — jfr HÄST-LASARETT.
Ssgr (i sht i fackspr.): A (numera mindre br.): LASARETT-BYGGNAD, -DIREKTION, se B.
-FARSOT~02 l. ~20. (i fråga om ä. förh.) om (epidemisk) sjukdom som härjar inom ett sjukhus; jfr LASARETTS-FEBER (se under B). Nyström Kir. 1: 78 (1926).
-FARTYG, -FEBER, -INRÄTTNING, -LÄKARE, -SKEPP, -SYSSLOMAN, -VÅRD, se B.
B: LASARETTS-AVGIFT~02 l. ~20.
1) (förr) avgift som i vissa fall skulle erläggas ss. bidrag till underhåll av sjukhus. SynodA 1: 395 (1751). Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse, angående afskaffande af den vid befordringar till embeten och tjenster utgående lasarettsafgift. SFS 1883, nr 42, s. 1.
2) om avgift som erlägges av patient som vårdas på sjukhus. Hwasser VSkr. 1: 24 (1852). Björling CivR 147 (1907).
-BYGGNAD. (lasarett- 1900 osv. lasaretts- 1802 osv.) i sht konkret. SthmStCal. 1802, s. 31. —
-DIREKTION. (lasarett- 1900 osv. lasaretts- 1761 osv.) styrelse som utövar tillsyn över o. förvaltar ett lasarett. SthmHCal. 1761, s. 48. SFS 1928, s. 827. —
-FARTYG~02 l. ~20. (lasarett- 1898 osv. lasaretts- 1900 osv.) sjömil. fartyg avsett för upptagande av sjuka o. sårade från en krigsflotta. AB 1898, nr 112, s. 3. —
-FEBER. (lasarett- 1857 osv. lasaretts- 1774 osv.) (förr) om fläcktyfus (som förr ofta uppträdde ss. svår epidemi inom sjukhus). Lund SvarVetA 8 (1774). 2NF 30: 506 (1920).
-FOND. (förr) om en fond ur vilken anslag utgingo till sjukhus. Bergv. 2: 529 (1750). Sthm 1: 519 (1897).
-FYRK. (i Finl., förr) = HOSPITALS-FYRK. FFS 1888, nr 44, s. 4. —
-FÄLTSKÄR~02 l. ~20. (förr) fältskär anställd vid lasarett. Adlerbeth FörslSAOB (1798). SvNorStatscal. 1823, s. 49. —
-FÖRESTÅNDARE~00200. (förr) SthmHCal. 1761, s. 49. Hjelt Medicinalv. 3: 41 (1893; i fråga om förh. på 1700-t.).
-HJON. (†) patient på lasarett. CAEhrensvärd Brev 2: 403 (1800). Tholander Ordl. (c. 1875).
-INRÄTTNING~020. (lasarett- 17901828. lasaretts- 17511838) i sht konkret. BrLazarMedlIndr. 16/1 1751, s. 4. En förenad hospitals- och lasarettsinrättning för Upsala län. BtSvStat. K II 1864, s. 62 (1806). Ekströmer PVetA 1838, s. 5 (i fråga om förh. 1739). särsk. (tillf.) om anstalt för vård av sjuka djur; jfr LASARETT b. BtRiksdP 1901, I. 1: nr 61, s. 2 (1775).
-KIRURG. (numera bl. tillf.) SthmHCal. 1761, s. 49. SvNorStatscal. 1816, s. 73. Hjelt Medicinalv. 3: 51 (1893; i fråga om förh. i Karlskrona c. 1796).
-KOMMISSARIE. (förr) jfr KOMMISSARIE 2. Runemark VägvSthm 33 (1790). SDS 1899, nr 359, s. 1. —
-LÄKARE. (lasarett- 1900 osv. lasaretts- 1811 osv.) läkare som är ansvarig för sjukvården vid lasarett (l. vid viss avdelning av lasarett). SvKrigCivCal. 1811, s. 28. SFS 1928, s. 819. Ssgr: lasarettsläkar(e)-befattning. -tjänst.
-MEDEL, pl. (†) om pänningmedel anslagna till underhåll av lasarett. PH 5: 3059 (1751). Branting Förf. 2: 263 (1829; i fråga om förh. 1741).
-MEDIKUS. (†) = -LÄKARE. SthmHCal. 1761, s. 49. SvNorStatscal. 1823, s. 48. —
-PREDIKANT. anställd vid lasarett. RedSjukvSeraphLaz. 1852, s. 13. —
-PÄNNINGAR, pl. (förr) om vissa pänningmedel avsedda för underhåll av sjukhus. PH 5: 3123 (1751). Vid bröllop och barndop samlades (i ä. tid) lasarettspenningar. UpplFmT 3: 328 (1896).
-SKEPP. (lasarett- 1853. lasaretts- 1904) (mindre br.) = -FARTYG. Ilmoni Sjukd. 3: 316 (1853). SD(L) 1904, nr 192, s. 6. —
-SKRÄCK. om rädsla för att låta sig intagas på lasarett. Lasarettsskräcken, den ödesdigraste folksjukdom våra läkare ha att göra med. Västerb. 1921, s. 60. —
-STADGA, r. l. f. stadga angående förvaltningen o. organisationen av allmänna sjukvårdsinrättningar. Sthm 1: 548 (1897).
-SYSSLOMAN~002 l. ~200. (lasarett- 1923 osv. lasaretts- 1805 osv.) syssloman vid lasarett. SvKrigCivCal. 1805, s. 20. Östergren (1931).
-VAKTMÄSTARE~020. —
-VÅRD. (lasarett- 1923 osv. lasaretts- 1793 osv.)
1) (†) vård om lasarett, skötsel av lasarett. Porthan BrCalonius 41 (1793).
2) vård (av sjuk person) på lasarett. Åtnjuta lasarettsvård. SFS 1864, nr 77, s. 4. —
-VÄSEN l. -VÄSENDE. BtRStP 1862—63, XI. 1: 362. Sveriges lasarettsväsende förr och nu. Wawrinsky (1906; boktitel).
-ÖVERLÄKARE~00200. SvD(A) 1928, nr 182, s. 4.
Spoiler title