SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MÄSTERSKAP mäs3ter~ska2p, n.; best. -et; pl. (numera i sht i bet. 3 slutet) = (Dalin (1853) osv.), äv. -er (numera knappast br., Möller (1790), Östergren (1932)).
Ordformer
(mästar(e)- 1817—1932. mäster- (mester-) 1527 osv.)
Etymologi
[fsv. mästar(a)skap, n.; jfr d. mesterskab, n., mnt. mēsterschop, f., t. meisterschaft, f., ävensom fr. maîtrise samt lat. magisterium; till MÄSTARE]
1) till MÄSTARE (1 o.) 2: herravälde; makt; i sht i uttr. mästerskap över ngn l. ngt, tillf. äv. i utvidgad anv.: förmynderskap (se d. o. 2) över ngn l. ngt; numera bl. ngn gg bildl. i detta uttr. Linc. (1640; under magisterium). (Ferdinand V av Spanien) tilägnade sigh .. Mästerskapet öfwer the Spanske Riddare Ordens. Brask Pufendorf Hist. 51 (1680). Det måste vara et skönt mästerskap, der barnen vilja styra far och mor. Borg Luther 2: 840 (1753). KyrkohÅ 1900, s. 199 (i utvidgad anv.). (G. III:s) stilistiska talang utvecklades tidigt till mästerskap öfver formen. SvH 8: 16 (1904).
2) till MÄSTARE 5: överlägsen skicklighet; fulländad l. mästerlig konst (se KONST 1); fulländning (se d. o. 2); äv. i uttr. mästerskap i ngt l. i att göra ngt, i sht förr äv. mästerskap att göra ngt. OPetri PEliæ d 3 a (1527). (K. G. Tessins) mästerskap att gifva både åt sakerna och sin egen personlighet en viss glans. Geijer II. 5: 75 (1838). Han har drifvit .. konsten (att konversera) till mästerskap. Benedictsson Skåne 81 (1884). (Wiséns) mästerskap i språkets användning. 3SAH 7: 42 (1892). Framställningens mästerskap gjorde Beskows teckning af Svedenborg mycket omtyckt. Därs. 11: 259 (1896). Alving SvLittH 2: 75 (1931).
3) till MÄSTARE 7: förhållandet att ngn är mästare; ställning ss. mästare; äv. i uttr. mästerskap i ngt. Balck Idr. 3: 9 (1888). — särsk. [jfr eng. championship] i sht idrott. till MÄSTARE 7 slutet; äv.: mästartitel; äv. elliptiskt för: mästerskapstävling; äv. i uttr. mästerskap på skidor, skridskor o. d., i skidåkning osv. Täflingarne om ”mästerskapet” (i löpning). Balck Idr. 2: 482 (1887). Svenska mästerskapet på skridskor. SvD(A) 1916, nr 29, s. 6 (rubrik). Akademiska mästerskapen (i allmän idrott) för Stockholm togo sin början på tisdagsmiddagen uppe på Stadion. IdrBl. 1924, nr 137, s. 2. jfr DISTRIKTS-, LÅNGDISTANS-, RIKS-, SCHACK-, VÄRLDS-MÄSTERSKAP m. fl.
4) (†) om (övermodigt l. drygt) mästrande; jfr MÄSTARE 9. Den ton af myndighet och mästerskap, hvarigenom den unga författaren (dvs. Atterbom) fortfar att utmärka sig. Leopold 6: 306 (1813).
5) (om ä. förh.) till MÄSTARE 10. — jfr FRI-MÄSTERSKAP. —
a) förhållandet att ngn är (hantvärks)mästare; ställning l. värksamhet ss. (hantvärks)mästare; mästarvärdighet; äv. i uttr. mästerskap i ett hantvärk o. d. VDAkt. 1665, nr 383. Bur- och Mästerskap uti något Skrå-Handtvärk. CommercecollKungör. 16/2 1773, s. 1. Prov för mästerskap i Stockholms tapetmålareämbete. GustStil 12 (1926; om ä. förh.). särsk. till MÄSTARE 10 c. JernkA 1847, s. 113.
b) koll., om alla mästarna i ett visst skrå; korporation som bildades av mästarna i ett skrå. MeddNordM 1897, s. 97 (1714). Alla vällovlige mästar- och bröderskap. Därs. 1889, s. 46 (1832). Flera medlemmar af mästerskapet. Scholander 2: 279 (1880).
Ssgr: A (föga br.): MÄSTERSKAP-SYSTEM(ET), -SÖKANDE, se B.
B (i allm. till 3 slutet; i sht idrott.): MÄSTERSKAPS-BOXARE. boxare som deltar i mästerskapstävling. Holmberg Boxas 47 (1921). —
-BROTTARE. jfr -boxare. GHT 1896, nr 60, s. 3. —
-BROTTNING. jfr -tävling. LD 1904, nr 219, s. 3. —
-KLASS. tävlingsklass för tävlande om mästerskap. SvSchackförbÅb. 1917, s. 23. Östergren (cit. fr. 1920; i skytte). —
-PRIS, n. Östergren (1932). —
-SKYTT. mästerskytt. Dagen 1915, nr 211, s. 6. —
-STANDAR. om det standar som årligen ss. vandringspris tilldelas den idrottsförening vars tävlande medlemmar uppnått högsta poängsumman vid årets svenska seniormästerskapstävlingar i fri idrott för män. SvD(A) 1911, nr 230, s. 9. —
(2) -SYSTEM(ET). (-skap- 1885. -skaps- 1882 osv.) [efter t. meisterschaftssystem] om en av tysken R. Rosenthal framlagd metod att lära sig (praktiskt behärska) ett främmande språk; äv. (mera tillf.) i utvidgad anv., om (ss. mästerlig ansedd) metod att lära sig annat ämne, ss. snabbräkning o. d. Svensson Rosenthal (1882; i boktitel). Mästerskapssystemet i snabbräkning. (1902; boktitel). —
(5 a) -SÖKANDE, p. adj. (-skap- 1783. -skaps- 1934 osv.) (förr) som ansökte om att (efter vederbörliga prov) bli förklarad för (hantvärks)mästare. Mästerskap-sökande Gesäller. CommercecollKungör. 29/1 1783, s. 3. —
-TECKEN. plakett l. medalj som tilldelas segrare (l. segrande lag) i mästerskapstävling. IdrBl. 1924, nr 47, s. 2. —
-TITEL. mästartitel. IdrFinl. 3: 155 (1906). —
-TRÖJA. tröja som tilldelas segrare i mästerskapstävling(ar) på cykel; särsk. om den tröja som sedan år 1934 årligen tilldelas den cyklist som vid årets svenska mästerskapstävlingar uppnått lägsta sammanlagda platssiffra. DN(A) 1934, nr 189, s. 11. NFSportlex. (1943). —
-TÄVLAN. mästerskapstävling. Dagen 1897, nr 151, s. 3. —
-TÄVLING. (vanl. årligen anordnad) tävling för deltagare från ett visst område (land, distrikt o. d.) l. i viss ålder (ss. juniorer, seniorer) o. d. i vilken segraren (i var o. en av de olika idrotts- l. tävlingsgrenarna) förklaras vara mästare (se d. o. 7 slutet). IdrFinl. 3: 12 (1906). IdrBl. 1924, nr 74, s. 6.
Avledn.: MÄSTERSKAPI, f. [med avs. på avledningsändelsen jfr maskopi] till 5 a: (†) mästerskap. Skråordn. 272 (1589).
Spoiler title
Spoiler content