NOTERING nωte4riŋ, i Sveal. äv. -e3riŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. notering, t. notierung; vbalsbst. till NOTERA, v.2]
(i sht i fackspr.) handlingen att notera; äv. konkret, om vad som noterats. ÖoL (1852). Tekniska noteringar, som samlas på fabrikskontoret. SvSkog. 1170 (1928). — särsk. handel. till NOTERA, v.2 2: prissättning (av varor o. d.); pris; särsk. till NOTERA, v.2 2 slutet, i pl.: (fastställande av l. meddelande om) dagens priser o. kurser på börsen l. andra normerande priser. SvT 1852, nr 16, s. 3. Mjölmarknaden är stigande. Hrr J. D. Ericson & Co. och Göteborgs ångkvarn ha höjt sina noteringar. NerAlleh. 1896, nr 20, s. 3. Då sammanjämkning ej vidare sker, antecknas högsta köpkursen och lägsta säljkursen såsom dagens noteringar i (värde-)papperet. Hultman Banktekn. 193 (1909). Noteringen (av smör) skall avse saltat runmärkt smör av medelkvalitet. SFS 1933, s. 1004. jfr BÖRS-, FOND-, FRÖ-, HANDELS-, KURS-, KÖP-, MARKNADS-, SMÖR-, SÄLJ-, TOPP-NOTERING m. fl. särsk. bildl. VFl. 1911, s. 127. Noteringarna för Schleicher och Papen på den politiska ryktesbörsen hava under de senaste dygnen ideligen fluktuerat. SvD(A) 1932, nr 328, s. 3.
-KONTOR. för registrering osv. av noteringar. FörordnVexelh. 12/6 1816, s. 15 (om växelkontor). I noteringskontoret skall finnas anslagen en förteckning öfver samtlige mäklare. SFS 1893, nr 51, s. 6 (på börsen). —
