publicerad: 1952
Ordformer
(pan- 1639—1904. pane- c. 1657. pann- 1679 osv. panna- 1642. panne- 1599—1914 (i skånsk majvisa fr. 1850-talet). panno- 1538. -kaka 1538 osv. -kaku c. 1635)
Etymologi
[jfr d. pandekage, t. pfannkuchen, eng. pancake]
kok. ett slags jämförelsevis tunn och stor, platt kaka (beredd av en smet, vanligtvis innehållande mjölk, ägg o. mjöl m. m., samt) gräddad i (en låg o. vid) panna; särsk. dels om dylika kakor av delvis tämligen lös konsistens som gräddas i ugn o. skäras upp i bitar, då de serveras (ugnspannkaka), dels om ett slags stora plättar (tunnpannkaka); i vissa trakter (i sht bygdemålsfärgat) äv. om ostkaka l. om en rätt av råmjölk. VarRerV 29 (1538). När barn christnas, .. bekommer (klockaren) .. een lithen pannekaka aff dhee förnembsta. VDAkt. 1683, nr 55. Tunna Pannekakor. Hagdahl Kok. 23 (i handl. fr. 1793). StKokb. 516 (1940). — jfr DRICKS-, DRÖM-, FLÄSK-, FRAS-, JÄS-, JÄST-, MOROTS-, RÅMJÖLKS-, TUNN-, UGNS-, ÄGG-PANNKAKA m. fl. — särsk.
a) i ordspr., ordstäv o. ordspråksliknande talesätt (jfr c γ). (De) kunna ej undgå att finna, det man här gör allt för mycket buller af en pankaka. Crusenstolpe Ställn. 13: 42 (1848) [jfr motsv. anv. av d. pandekage, ävensom OMELETT slutet]. Concessionerna .. voro icke .. värda så mycket som en pannkaka. AnderssonBrevväxl. 2: 106 (1850). ”Man matar inte grisar med pannkakor” — sa' höken. Holmström Sa' han 60 (1876). ”Man är aldrig säker, förrän hon ligger i magen” — sa' pojken, tappade pannkakan i askan. Därs. Rik mans sjuka ock fattig mans pannkaka osar det av en lång väg. Landsm. XI. 2: 15 (1896). Den rikes död och den fattiges pannkaka ljuda mest. Hembygden(Hfors) 1910, s. 316 (fr. Närpes).
b) (ngt vard.) i fråga om landområden o. d., för att beteckna att de äro platta.
α) [jfr d. flak som en pandekage; jfr Holm 3BevO 242 (1948)] i jämförelser. Slätten utbredde sig platt som en pannkaka. Att en dugtig regnskur .. skulle .. göra hela staden flat som en pannkaka. Lundgren MålAnt. 3: 32 (1873).
β) rent bildl. (jfr d). Pannkakan Nerike. Geijer Minn. 91 (1825, 1834). Den berlinska pannkakan. Cederström Hugsk. 141 (1919). Den jämna slätten (ned mot Trelleborg), den skånska ”pannkakan”. SDS 1923, nr 196, s. 5.
c) (vard.) i vissa uttr. som beteckna att ngn gör fiasko l. att ngt slutar olyckligt l. snöpligt l. blir totalt misslyckat l. går i stöpet o. dyl. samt i därmed närstående anv.
α) i sådana uttr. som det blir (äv., numera nästan bl. i Finl., blir en) pannkaka av ngt, ngt blir (äv., numera nästan bl. i Finl., blir en) pannkaka, förr äv. ngt slås l. faller l. går i (en) pannkaka, ngt slutar snöpligt l. gör fiasko l. går i stöpet osv. At gifter målet slogs i en pane kaka och blef inte af. Horn Lefv. 54 (c. 1657; rättat efter hskr.). Faller alt detta (dvs. den planerade upptäcktsresan) i en pannekaka, så tillstår jag att det är fatalt. Linné Bref I. 2: 336 (1772). Du ska få se, Karl, att hela skörden går i pannkaka i år. Backman Reuter Lifv. 2: 164 (1870). Det hela blev en pannkaka. Söderhjelm Prof. 396 (1913). Det blir pannkaka, spådde den olycklige teaterdirektören. Sjöberg Kvart. 459 (1924). GHT 1945, nr 48, s. 9.
β) (mera tillf.) göra pannkaka av ngt, misslyckas med ngt, förstöra ngt. Att det inte är så farligt om jag gör pannkaka af alltihop. VBenedictsson (1884) hos Lundegård Benedictsson 162. Lindqvist Stud. 132 (1906).
γ) i uttr. falla l. dimpa som en pannkaka, misslyckas, sluta snöpligt l. bedrövligt o. d.; äv.: falla handlöst l. snöpligt l. ”som en hösäck”; dels i anv. där falla o. dimpa ha bildl. bet., dels där de ha mer egentlig bet.; särsk. i talesättet gå upp som en sol och falla ner som en pannkaka o. d. (jfr a). KyrkohÅ 1927, s. 199 (1840). Jag föll som en pannkaka mot jorden. Blanche Jernbär. 43 (1847). Allt som går upp som en sol, har ju en inre benägenhet att dimpa ner som en pannkaka. VL 1897, nr 287, s. 2. (De högstämda poeterna) föllo ned som pannkakor. Hagström Herdam. 3: 24 (1899). VL 1906, nr 237, s. 5.
β) (i vissa trakter) i uttr. kasta l. slå pannkaka o. d., ”kasta smörgås”. Knorring Torp. 2: 281 (1843). Olofsson Folkl. 2: 290 (1931).
γ) [jfr motsv. anv. i d.] (numera bl. tillf.; se dock slutet) mer l. mindre nedsättande, om person; särsk. använt ss. okvädinsord. At han .. hade gifuit them Öcknampn och kallat them Mickell Pan(n)ekaka och Anders Åsnapan(n)a. BjörkekDomb. 5/3 1599. En Pankaka ok Mors Grijss, / Som uti Askan röör widh Moer sins Köke-Spijs. Lucidor (SVS) 238 (1672). särsk. (i vissa trakter) ss. öknamn på invånare i vissa orter. Geete Språkl. 94 (1898, 1924; om inv. i Uppsala).
δ) i uttr. marsch pannkaka4 040, äv. 4 3~20, använt ss. befallning för att få i väg ngn (ofta ett barn) som (tredskar o. som) man anser sig kunna behandla utan att iaktta artighet o. hänsyn l. som man vill visa missnöje l. ogillande o. d. Bremer Hem. 2: 127 (1839). Der är dörren! Marsch pannkaka. SthmFig. 1847, s. 355. Wrangel Barnd. 68 (1924).
Ssgr: A (†): PANNKAK-JÄRN, -PANNA, -SPADE, se C.
B (numera bl. bygdemålsfärgat i vissa trakter): PANNKAKE-DEG, se C. —
-JÄRN, -PANNA, -PLÅT, -SMET, -SPADE, se C. —
-TISDAG. (-kake- 1911 osv. -kaks- 1911) [i (delar av) södra Sv. har man brukat äta pannkakor på fettisdagen] (i södra Sv.) fettisdag. Landsm. 1911, s. 520 (fr. Skåne). SvUppslB 9: 291 (1932).
C: PANNKAKS-DEG. (-kake- c. 1710—1788. -kaks- 1920)
2) (tillf.) om materialet i pannkakor med tanke på deras degiga konsistens. Jag metade mörtar på pannkaksdeg. Lindorm Dom. 13 (1920). —
-FORM; pl. -ar. jfr -panna. BoupptVäxjö 1829 (sannol. för ostkaka). KatalInstallAsea 1931, s. 229. —
-IS. [jfr d. pandekageis, holl. pannekackenijs, eng. pancake-ice] (med prägel av fackspr.) havsis som från kallare skikt (plötsligt) stiger upp till ytan i form av mer l. mindre regelbundet formade flata stycken. 1NordUnivT X. 2: 81 (1866). —
-JÄRN. (-kak- 1683. -kake- 1744—1807. -kaks- 1898—1922) jfr -lagg, -panna, ävensom plätt-järn. BoupptSthm 16/5 1683. Lagerlöf Mårb. 100 (1922). —
-KLAMP. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) jfr -järn, ävensom klamp, sbst.1 4. Carlén Skuggsp. 2: 377 (1865). BoupptVäxjö 1872. —
-LAGG. rund, lågkantad panna (av gjutjärn) avsedd för gräddning av tunnpannkakor. Dalin (1855). Langlet Husm. 424 (1884). —
-PANNA. (-kak- 1685. -kake- 1843. -kaks- 1684—1895) (numera bl. tillf.) särsk. om pannkakslagg; äv. om panna l. plåt för gräddning av ugnspannkaka, långpanna. Pankakz pannor af Messingh. BoupptSthm 13/10 1684. 1 st stor lång Pankaks panna .. 1 st Dito rund med skaft. BoupptRasbo 1750. Hollander Ordl. (1895). —
-PLÅT. (-kake- 1777—1822. -kaks- 1805—1839) (†) plåt med uppstående kanter för gräddning av ugnspannkaka. BoupptVäxjö 1777. Därs. 1839. —
-PUDDING. kok.
1) pudding av på en sida gräddade tunnpannkakor som rullats ihop kring en fyllning av sylt o. värmts med grädde m. m. i en form; jfr -kaka. Langlet Husm. 446 (1884).
2) pudding av tunnpannkakor som värmts tillsammans med köttstuvning l. grönsaker o. d. HemKokb. 128 (1903). —
-SMET. (-kake- 1755. -kaks- 1822 osv.) de sammanvispade ingredienserna till pannkaka. Warg 284 (1755). —
-SPADE. (-kak- 1752. -kake- 1744—1774. -kaks- 1755 osv.) med handtag o. ett brett, tunt blad försett mindre redskap varmed man bl. a. vänder tunnpannkakor. ÅgerupArk. Bouppt. 1744. KatalÅhlénHolm 37: 138 (1916). —
-TISDAG, se B. —
-VÄNDNING. särsk. dans. i den s. k. daldansen: tur utförd på så sätt att kavaljer o. dam hållande i varandras händer vrida sig runt ett varv med upplyfta armar. Lekstug. 1: 40 (1897). 2NF 35: 226 (1923).
Spoiler title
Spoiler content