publicerad: 1952
PERSPEKTIV pær1späkti4v l. pär1-, l. -spek-, n. (SthmMag. 1781, s. 260 (1627) osv.) l. (numera bl. i bet. 1 slutet) r. l. m. l. f. (Stiernhielm Parn. Inl. (1651, 1668; i bet. 1), Richardson Krigsv. 1: 17 (1738; i bet. 1 slutet) osv.); best. -et resp. -en; pl. =, äv. -er.
Ordformer
(per- 1537 osv. pre- 1654—c. 1700. -specti 1688. -spectiff 1639—1658. -spektif (-spec(k)-, -tijf) 1631—1855. -spektiv (-spec(k)-) 1651 osv. -spektive (-spec-, -tiue) 1537—1856. -späcktiff 1637)
Etymologi
[jfr t. perspektive, f. (ä. t. äv. perspektiv, f.), om perspektivisk avbildning o. d., perspektiv, n., kikare, i ä. t. äv.: perspektivisk avbildning o. d., eng. o. fr. perspective; av substantiverade böjningsformer av senlat. perspectivus, adj., optisk (se PERSPEKTIV, adj.); i bet. A ytterst utgående från senlat. perspectiva (näml. ars), optik (efter gr. ὀπτική, näml. τέκνη); för bet. B jfr nylat. perspectivum, n., kikare, ävensom ä. eng. perspective, om optiska instrument bestående av vissa slag av speglar o. d.]
A. om perspektivisk avbildning samt i användningar som närmast ansluta sig härtill.
1) sådan avbildning av föremål o. d. (med utsträckning i tre dimensioner) på en (vanl. plan) yta (l., i fråga om reliefperspektiv, på en annan rymd; jfr 2) som ger intryck av djup (se DJUP, sbst. 3 b) o. som återger föremålet osv. sådant det ter sig med avs. på linjer, skuggor, färger o. d. för en betraktares öga som befinner sig på en viss punkt (ögonpunkten); dels konkret, om bild som återger föremål o. d. på sådant sätt, dels (o. numera vanl.) abstraktare, om (sätt för) utförande av dylik avbildning l. om (åstadkommande av) djupvärkan i en avbildning. Omvänt perspektiv, varvid ögonpunkten befinner sig (tänkes befinna sig) bakom bildytan. G1R 11: 248 (1537; konkret). Såsom wij .. på Kanterna eller enderna på Gångarna (i trädgården) skiöne och på Lärofft målte Perspectiver sättia wiliom. Mollet Lustg. E 1 b (1651); jfr PERSPEKTIV-MÅLNING. Perspectiven är ej väl iagttagen på detta Stycke. Björnståhl Resa 4: 258 (1782); jfr 2. En tafla utan perspectif, der föremålen, oaktadt bakom hvarandra, äro ställda bredvid hvarandra. Agardh (o. Ljungberg) I. 1: 66 (1852). Att på svarta taflan afteckna rymdgeometriska figurer .. i perspektiv. Verd. 1889, s. 129. 2SvKulturb. 1—2: 193 (1934). jfr (†): Effter Perspectiven (dvs. i perspektiv) att upföra (dvs. göra en ritning av) een Fästning. Rålamb 8: 25 (1691; rubrik); jfr slutet. — jfr FÅGEL-, GROD-, KAVALJERS-, LINEAR-, LINJE-, LUFT-, NÄR-, PARALLELL-, RELIEF-, SKUGG-PERSPEKTIV m. fl. — särsk. (i fackspr.): lära(n) om perspektiv (i ovan angiven bet.), perspektivlära; konst(en) att utföra perspektiviska avbildningar; äv.: kurs i perspektivlära l. perspektivteckning. Richardson Krigsv. 1: 17 (1738). JournSvL 1801, s. 156 (om kurs). Godkända kunskaper i anatomi, perspektiv och materialkunskap. SFS 1935, s. 415. SvStatskal. 1951, s. 1067.
2) i utvidgad anv., om det sätt varpå föremål o. d. (med utsträckning i tre dimensioner) te(r) sig för en betraktares öga som befinner sig på en viss punkt (vanl. på jämförelsevis stort avstånd från det betraktade), särsk. i fråga om föremål o. d. som befinna sig (bakom varandra) på olika avstånd från ögat (o. vilkas lägeförhållanden inbördes o. utsträckning i rummet framträda för o. uppfattas av betraktaren); ofta konkret, om det som betraktas (på avstånd) o. som ter sig på detta sätt; särsk.: utsikt; genomblick; stundom äv. med inbegrepp av avsiktlig (konstnärlig) anordning av föremål (byggnader l. byggnadsdelar l. interiörer o. d.) som ingå i utsikten l. genomblicken osv. Se ngt i (ett ovanligt) perspektiv, se ngt ss. det ter sig från en viss (ofta på jämförelsevis stort avstånd från det betraktade belägen) punkt (resp. från en punkt varifrån ngt vanl. icke betraktas). Bygga ngt i perspektiv (i sht i fackspr.), bygga ngt så, att man får utsikt på djupet däröver l. genomblick därigenom. En hel hop med Camrar (i borghesiska palatset) byggde i perspective. SvBrIt. 1: 52 (c. 1700). De behageligaste perspectiver vid de flere sund och smala passager (i Mälaren). Fischerström Mäl. 143 (1785). Det (gat)-hörn, der den vackra Trädgårdsgatan (i Uppsala) .. öppnar sitt perspektiv. Almqvist AmH 2: 198 (1840). Den förändring i en solfläcks utseende, som vållas af perspektivets olikhet, under det fläcken närmar sig solskifvans högra rand. Björling Sol. 28 (1869). Mellan dessa såsom kulisser stående höjder har man från träskets södra del ett vackert perspektiv öfver den norra .. delen af Storträsket. Strömborg Runebg IV. 1: 4 (1896). Wrangel TessPal. 9 (1912). — jfr FÅGEL-, GROD-, KAVALJERS-, LINEAR-, LINJE-, LUFT-, NÄR-, SKUGG-PERSPEKTIV m. fl. — särsk. [jfr motsv. anv. i ä. t. o. fr.; efter (ä.) ryska perspektiva] (numera bl. ngn gg i fråga om utländska, särsk. (äldre) ryska förh.) bred o. lång gata (ofta planterad med träd); jfr PROSPEKT, ävensom AVENY 2, BULEVARD 2, ESPLANAD 2. De längste (gatorna i Sankt Petersburg) äro Perspectiven som på sidorne hafva dubla rader björkar. BtVLand 2: 90 (1760). Wallin Bref 243 (1849; om illuminerad bulevard i Bruxelles). Aminoff StPtbg 111 (1909; i Sankt Petersburg).
3) i bildl. anv. av 1 o. 2; särsk.: (vid) utblick l. överblick l. (vid) synvinkel (som ger de rätta proportionerna); stundom övergående i bet.: bakgrund (till ngt). Få perspektiv på l. över ngt, få överblick över ngt, (kunna) se ngt på sådant avstånd o. ur sådan synvinkel att proportioner o. sammanhang kunna riktigt bedömas. Vidga, förskjuta perspektivet. Kellgren (SVS) 6: 64 (1776). Det historiska perspektivets synlagar. 2SAH 40: I (1865). När detaljerna .. ha sjunkit undan, då är tiden inne att betrakta hela kunskapsområdet i perspektiv. Verd. 1892, s. 116. Gemensamma drag (hos de skandinaviska folken), som vi inte ha nog perspektiv för att kunna upptäcka. SvD(A) 1929, nr 306, s. 3. Ett förträffligt ackompanjemang gav ytterligare perspektiv till detta märkliga (sång-)opus. UNT 1943, nr 42, s. 8. — jfr NÄR-, TANKE-, TIDS-PERSPEKTIV. — särsk.
a) om utsikt som öppnar sig in i framtiden; (framtids)utsikt; framtidsvy. 2RARP 13: 82 (1742). Jag ser i perspectiv af sälla tidehvarf / En förnäm Ättelängd der äran går i arf. GFGyllenborg Vitt. 3: 250 (1773, 1797). Hans nordstjernekraschan, hvilken konung Gustaf före sin afresa låtit hägra i ett lockande perspektiv. Tegnér Armfelt 1: 195 (1883). Nilsson HistFärs 121 (1940). jfr FRAMTIDS-PERSPEKTIV. särsk. i vissa uttr.
α) (numera bl. tillf.) ngt i perspektiv (jfr β—δ), ss. beteckning för att man kan se fram emot (o. göra sig förhoppningar om) att bli l. få ägna sig åt ngt; stundom: ngt i andanom l. i fantasien l. ”in spe”. En ung, vacker karl, .. förmögen far, .. sjelf grosshandlare i perspektiv. Almqvist AMay 15 (1838). Att .. tillsammans med den unga fästmön rådgöra om och arbeta på hennes utstyrsel — hvilken kär sysselsättning i perspektiv. Solnedg. 4: 32 (1914). jfr (†): Ni älskar här i perspectiv (dvs. på avstånd o. med förhoppningar på framtiden). Björn Barb. 12 (1785; fr. orig.: vous faites ici l'amour en perspective).
β) (numera bl. mera tillf.) med det l. det i perspektiv, äv. i perspektivet, med det l. det i utsikt; jfr 4 slutet. Att det var hårdt att dö .. med en så ljus framtid i perspektiv. Hedenstierna Kaleid. 122 (1884). Minns gör Österman, och inte går det sämre med en kask eller liknande i perspektivet. DN(A) 1949, nr 294, s. 13.
γ) [jfr fr. avoir qc en perspective] ha(va) ngt i perspektiv(et), ha ngt i utsikt l. i sikte l. ha ngt framför sig (som väntar en) l. kunna hoppas på ngt o. d.; numera företrädesvis i Finl., i sht i uttr. ha ngt i perspektivet; förr äv. äga ngn i perspektivet, ha anledning l. grundad förhoppning att vänta ngn; jfr 4 slutet. Hafva et arf i perspectiv. Sjöberg FörslSAOB (1815). 3SAH XL. 2: 122 (1827: äga). Ej har Uppsalavistandet, som jag har i perspektiv, synts mig så hotande som förut. EFries (1876) hos Cederschiöld Banbr. 12. VLitt. 3: 461 (1902). Cannelin (1921).
δ) (numera knappast br.) hålla ngt i perspektiv för ngt, hålla ngt i utsikt l. i beredskap för ngt; ställa perspektiv till ngt, ställa ngt i utsikt; utstaka ett perspektiv för ngt, övergående i bet.: utstaka en plan för ngt; ligga i ngns perspektiv, övergående i bet.: ingå i ngns framtidsvyer l. planer. Almqvist Col. 11 (1835: utstakat). Bremer Hem. 1: 53 (1839: hölls). Att söka förmå prinsen handla genom perspektivets ställande till en deputation, som skulle .. uppvakta honom. Liljecrona RiksdKul. 200 (1840). Emedan det andra (giftermåls-)partiet ännu låg i hans perspektif såsom bättre och klokare. ALGeijer (1853) hos Blanck GeijerEngl. 27.
b) (föga br.) övergående i bet.: anblick, aspekt, prägel. De flesta af Ulysses' äfventyr ha onekligen ett romantiskt perspektif. 2SAH 12: 336 (1827).
B. om optiskt instrument.
4) (†) kikare (se KIKARE, sbst.2 1); (liten) tub. Enär .. (G. II A.) satt på hästen och genom ett perspective recognoscerade .. fiendens Pasz. SthmMag. 1781, s. 260 (1627). Dhen aldraförsta Perspectiven hafwer en wedh Nambn Jacob Matz .. i Hålland vpfunnit åhr 1544. RelCur. 307 (1682). Äggläggaren (är hos guldsteklarna) artikulerad, kan dragas in och sträckas åt som ett perspektiv. Dahlbom Insekt. 244 (1837). Rääf Ydre 1: 75 (1856). — särsk. mer l. mindre bildl.; särsk. i fråga om framtidsförhoppnin(gar) o. d. (o. i denna anv. utan bestämd avgränsning från 3 a); jfr KIKARE, sbst.2 1 c. Runius (SVS) 1: 144 (1699). Swagheten, hwilken altid brukar sitt perspectiv bakwändt, han wänder den mindra ändan til, när hon skall beskåda Gudz godhet, men den större, när hon beser sina plågor. Åckermann JMWiedrich 19 (1720). Et syndigt förvett är, i förtid vilja kika / I Lyckans Perspektif. Kolmodin QvSp. 2: 591 (1750). Åh! Mamma ser bara genom den moderliga kärlekens perspective. Altén Kusin 36 (1796). Ökta framsteg, ökad ro; / Större fröjd af lifvet, / Och ett trefligt eget Bo / Snart i perspektivet. Leopold 2: 216 (1815); möjl. till 3 a.
Ssgr (i allm. till 1): A: (2) PERSPEKTIV-ALLÉ. (numera bl. tillf.) lång o. bred allé som öppnar ett (djupt) perspektiv. SAOB A 986 (1896). Rig 1922, s. 107. —
(1, 2) -ARBETE~020. (numera bl. tillf.) särsk. konkret, om tavla l. byggnad(sdel) o. d. som framställer l. öppnar ett perspektiv. (Bladh o.) Hornstedt 166 (1785; konkret, om altare). —
(1, 2) -CENTRUM. (i fackspr.) punkt vari en betraktares öga befinner l. tänkes befinna sig vid ett visst perspektiv, ögonpunkt; jfr projektions-centrum. 2NF 38: 509 (1926). —
(2) -FÖNSTER. i sht byggn. av byggmästaren E. S. Persson (f. 1898) på 1930-talet konstruerad typ av pivåfönster (med stor, oftast spröjsfri glasyta, som lämnar fri, obruten utsikt o. som öppnas gm att vridas kring två horisontella, i karmträna lagrade tappar); stundom allmännare: pivåfönster. SvD(A) 1937, nr 352, s. 1 (i annons). —
(2, 3) -FÖRSKJUTNING. förskjutning (se förskjuta V 1) av perspektivet (l. perspektiven). DN(A) 1946, nr 279, s. 1. —
-GLAS. (-tiv- 1730 osv. -tive- 1728) [jfr t. perspektivglas, eng. perspective glass (båda i bet. 2)]
1) (tillf.) till 2; om fönsterglas av mer l. mindre cylindriskt inåt böjd form, använt i hörnfönster för att lämna fri, obruten sikt genom fönstret; jfr -fönster. SAOL (1950).
2) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] (†) till 4, = perspektiv, sbst. 4. Rajalin Nav. 127 (1728). ÖoL (1852). särsk. bildl.; jfr perspektiv, sbst. 4 slutet. De beskåda sig igenom egenkärlekens bedrägeliga Perspectiv-Glas. SedolärMercur. 1: nr 18, s. 3 (1730). —
(2) -GÅNG; pl. -ar. (mera tillf.) byggn. gång (galleri) som öppnar ett (djupt) perspektiv. Sander o. Flodman 113 (1871). —
(1, 2) -KONST. (-tiv- 1690 osv. -tive- 1716) [jfr t. perspektivkunst, eng. perspective art] jfr konst 3 e, 4; förr äv. övergående i bet.: perspektivlära. Rålamb 4: 55 (1690). En af Optikens delar .. kallas Perspectiv-Konsten. Bergklint MSam. 1: 151 (1781). Josephson Romant. 34 (1926). —
(jfr 1 slutet) -LÄRA, r. l. f. lära(n) l. vetenskap(en) om perspektiv l. perspektivisk avbildning; äv. om lärobok i dylik vetenskap. Cardell UtlLärKrigA 10 (1819). Östergren (1934; äv. om lärobok). —
(1, 2) -LÖS. som saknar perspektiv, utan perspektiv; äv. bildl. (jfr perspektiv, sbst. 3). Samtiden 1872, s. 64 (om teckning). Söderhjelm Runebg 1: 458 (1904; om poem). —
-MÅLARE. (numera bl. mera tillf.) jfr -målning, ävensom dekorations-målare. SthmStCal. 1766, s. 83. —
-MÅLNING. (-tiv- 1759 osv. -tive- 1716) abstr. o. (vanl.) konkret; i konkret anv. förr särsk. om målning (föreställande landskap l. interiör(er) o. d. i perspektiv), placerad (l. avsedd att placeras) vid slutet av en allé l. ett galleri o. d. för att ge intryck av ytterligare utsträckning i rummet; äv. bildl. Swedenborg RebNat. 1: 253 (1716; abstr.). SvMag. 1766, s. 607 (bildl.). Dalin (1855; om målning avsedd att placeras vid slutet av allé l. galleri o. d.). Thomée IllSv. 51 (1866; konkret). —
-PLAN, n. (i fackspr.) plan vari föremål avbildas perspektiviskt (varpå föremål projicieras perspektiviskt), bildyta. NF 12: 1116 (1888). —
(4) -PUMP. [efter t. perspektivpumpe; pumpens konstruktion påminner om en tubs (en kikares)] (†) vattenpump vari kolven är ersatt av ett inuti med en ventil försett rör, rörkolvpump. NF (1888). 2NF (1914). —
-RITNING. (-tiv- 1754 osv. -tive- 1739—1760) abstr. o. konkret; jfr -teckning. VetAP 1: 35 (1739; abstr.). NF 6: 690 (1882; konkret). —
(2) -SNÄCKA. [jfr t. perspektivschnecke, eng. perspective shell] zool. den i Indiska oceanen levande snäckan Solarium perspectivum Lin., vars skal är försett med en så djup navel att alla skalvindlingarna underifrån kunna ses i perspektiv. Andersson (1857). 4Brehm 15: 204 (1931). —
-STYCKE. (numera bl. ngn gg tillf.) målning l. teckning o. d. föreställande landskap framställt i perspektiv (se perspektiv, sbst. 2), landskap (se d. o. 6). DA 1771, nr 43, s. 3. Fatab. 1939, s. 214 (om ä. förh.). —
-TECKNING. abstr. o. konkret. Holmberg 1: 701 (1795). SFS 1906, nr 10, s. 44 (abstr.). SvTrädgK 1: 77 (1930; konkret). —
-VILLA, r. l. f. psykol. optisk villa bestående i att av två lika stora, i en perspektivbild intecknade figurer den synes större som befinner sig längre bort i perspektivet. Sandström PsykOrdb. 8 (1948). —
B (†): PERSPEKTIVE-BOK. bok (se bok, sbst.2 1) med blad avsedda för perspektivteckningar; jfr rit-bok. BoupptSthm 29/8 1676. —
-GLAS, -KONST, -MÅLNING, -RITNING, se A. —
Avledn.: PERSPEKTIVIKER, m.||ig. [jfr t. perspektiviker] (i fackspr.) till 1: person som är hemmastadd i perspektivlära, särsk. i dess praktiska tillämpning i teckning l. målning o. d. TT 1898, Byggn. s. 4. —
PERSPEKTIVISK, adj. [jfr t. perspektivisch] till 1 o. 2: som utmärkes l. ger intryck av l. har avseende på perspektiv, perspektiv-; som framställes l. ter sig l. ses i perspektiv l. som framställer ngt i perspektiv; som beror av l. hänger samman med perspektiv(et); i sht ss. adv. ofta: i perspektiv. Carlberg SthmArchitCont. D 4 a (1740; om målning). Lemmarnas perspektiviska förkortning (på en relief). Upmark Lübke 30 (1872). Perspektivisk teckning af klotsar. SFS 1895, nr 70, s. 3. (Det) är .. konstateradt vid operation af blindfödde, att de i början ej fatta synfältet såsom perspektiviskt fördjupadt. Schéele Själsl. 162 (1895). HantvB I. 1: 222 (1934). särsk.
a) geogr. om kartprojektion: som erhålles, då en del av jordytan (l., i fråga om astronomiska kartor, himlavalvet) projicieras från en (på en jorddiameter l. dess förlängning liggande) ögonpunkt (strålpunkt, centralpunkt) på ett plan (som är vinkelrätt mot den ifrågavarande diametern l. dess förlängning); jfr cylindrisk 1 b, konisk 1 b. VetAH 1817, s. 166. LbTopogr. 81 (1907).
b) bildl.; jfr perspektiv, sbst. 3. Pfeiffer (1837). Perspektiviska öfverblickar af samtiden. Marcus GeijerL 283 (1909). —
PERSPEKTIVITET10104, r. l. f. [jfr t. perspektivität; jfr sådana ordpar som idealisk: idealitet, identisk: identitet] (i fackspr., föga br.) till 1 o. 2: egenskapen att vara perspektivisk; äv. bildl. (jfr perspektivisk b). VetAH 1817, s. 167. Vannérus Metaf. 276 (1914; bildl.).
Spoiler title
Spoiler content