publicerad: 1953
POMERANS pωm1eran4s, äv. pom1-, äv. -aŋ4s, r. l. m. (l. f.) (Rålamb 14: 140 (1690) osv.) ((†) n. G1R 26: 289 (1556), AJGothus ThesArithm. 113 (1621), Bellman (BellmS) 4: 120 (1770; i bet. 5)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er (G1R 13: 42 (1540) osv.) ((†) = (G1R 26: 289 (1556), Oec. 55 (1730)); -ar HovförtärSthm 1644, s. 498; -en Schroderus Comenius 123 (1639); -rantier 2VittAH 8: 115 (1551), TullbSthm 18/4 1584).
Ordformer
(pomber- 1650. pombr- 1637—1646. pomer- 1540 osv. pommer- (-rr-) 1561—1852. pomr- 1740 (: Pom'rantzer, pl.; i vers), 1810 (i vers). pumer- 1636. pummer- 1636—1637. -an- i ssg 1728. -ance 1690—1788. -ann- i ssg 1559. -ans 1554 osv. -antienn- i ssg 1584. -antier, pl. 1551. -antz (-nts, -nz) 1540—1890. -antzie- i ssgr 1579—1580. -antzier, pl. 1567—1584)
1) den apelsinliknande frukten av pomeransträdet (Citrus aurantium Lin.), med starkt aromatiskt, bittert smakande skal o. surt fruktkött, bitterorange; förr äv. om frukten av andra, närstående odlade arter, särsk. om apelsin (äv. benämnd söt pomerans); jfr APELSIN o. ORANGE. G1R 13: 42 (1540). Jnsyltede pomerantzer. TullbSthm 17/7 1581. Store pomerantzier .. Små pommerantzier. Därs. 18/4 1584. Pommerantzer söta och suura .. wäxa .. (i Guinea) i stoor Myckenheet. Kankel Hemmersam 39 (1674). StKokb. 601 (1940). — jfr CURACAO-POMERANS.
4) ss. ämnesnamn, om pomeransskal använda ss. krydda. Doften av pomerans, kardemumma, saffran och kanel (i torparhemmet vid julbaket). Thorsén UpplTorp. 64 (1949).
5) elliptiskt för: pomeranslikör l. (i sht) pomeransbrännvin. Tersmeden Mem. 4: 216 (1764). En sup godt pomerantz! Bellman (BellmS) 4: 120 (1770). Pomeransen sqvalpar än. Dens. SkrNS 1: 278 (1787). Gerhard Minns 26 (1952).
Ssgr (i allm. till 1. Anm. Ssgsförleden har i sht i ä. tid äv. anslutits till den ä., vidare bet. hos grundordet, med inbegrepp av apelsin o. d. I dylika fall har ssgn äv. en däremot svarande, i regel här icke angiven bet.): A: POMERANS-BAKELSE. (†) ett slags bakvärk. HovförtärSthm 9/6 1636 C. —
(2) -BLAD. om (de färska l. torkade) bladen av pomeransträdet. HovförtärSthm 1692 A, s. 2228. Forshæll OrgPharm. 307 (1836). —
(2) -BLOMMA, r. l. f. (pomerans- 1690 osv. pomeranse- 1690) [jfr t. pomeranzenblüte] om pomeransträdets blommor; jfr orange-blomma. Rålamb 14: 59 (1690). Man insaltar törnrosor, pomeransblommor, lagerkirsblad. Nyblæus Pharm. 36 (1846). Gentz Lindgren (1931).
Ssgr: pomeransblom-, förr äv. pomeransblomme- l. pomeransblommors-essens. (-blom-) farm., tekn. pomeransblomolja. AHB 54: 57 (1871).
-konserv. (-blom-) (förr) farm. konserv (se d. o. 1) beredd på pomeransträdets blommor. ApotT 1698, s. 16.
-olja, r. l. f. (-blom- 1698 osv. -blomme- 1845—1855) [jfr t. pomeranzenblütenöl] farm., tekn. olja erhållen ur pomeransblommor (använd till parfymer), orange- (blom)olja, neroliolja. ApotT 1698, s. 56. VaruhbTulltaxa 1: 181 (1931).
-sprit, förr äv. -spiritus. (-blom- 1871 osv. -blommors- 1698, 1739) (förr) farm. spritextrakt av pomeransblommor. ApotT 1698, s. 79. AHB 55: 32 (1871).
-vatten. (-blom- 1698 osv. -blomme- 1690—1855) [jfr t. pomeranzenblütenwasser] (förr) farm., tekn. vattenklart destillat av färska pomeransblommor (använt inom parfymindustrien o. vid framställning av konditorivaror o. d.), som erhölls ss. biprodukt vid framställning av pomeransblomolja gm destillation av pomeransblommor med vatten, orange(blom)-vatten. Rålamb 14: 121 (1690). VaruhbTulltaxa 1: 187 (1931).
-ättika. (-blomme-) (förr) farm., tekn. kryddättika framställd på så sätt att färska pomeransblommor ngn tid fått stå o. dra i ättika. Åstrand (1855). —
-BRÄNNVIN. [jfr t. pomeranzenbranntwein] brännvin tillsatt med pomeransskal l. pomeransknoppar (som under ngn tid fått stå o. dra) l. med pomeranssprit. Warg 663 (1755; i rubrik). VaruhbTulltaxa 1: 91 (1931). —
-BRÖD. kok.
-DROPPAR, pl. farm. droppar (se droppe 2) beredda av (torkade) pomeransskal. Haartman Sjukd. 93 (1765). KommentSvFarm. 1184 (1905). —
-ESSENS. [jfr d. pomeransessens] farm., tekn. beredd av (torkade) pomeransskal, bischoffsessens. Bellman (BellmS) 5: 19 (1779). Gentz Lindgren (1931). —
-EXTRAKT. farm., tekn. extrakt på pomeransskal; förr möjl. äv. om pomeransbrännvin. Leijonhufvud Minnesant. 57 (1836). Leufvenmark Vin. 1: 102 (1869). —
-FÅGEL. [jfr t. pomeranzenvogel] (numera mindre br.) zool. vadarfågeln Charadrius morinellus Lin. (med roströd färg på bröst o. sidor), fjällpipare. Fischerström Mäl. 164 (1785). Björkman (1889). —
-FÄRG. [jfr t. pomeranzenfarbe] (numera bl. tillf.) den rödgula färgnyans som kännetecknar pomeransens skal, orange, brandgult; äv. om färgämne. Columbus Ordesk. 7 (1678). Lindestolpe Färg. 79 (1720). Östergren (1935). —
-FÄRGAD, p. adj. [jfr t. pomeranzenfärbig] (numera bl. tillf.) som har den rödgula färgnyans som kännetecknar pomeransens skal, orange, brandgul. KlädkamRSthm 1554 H, s. 1 a. Pomerantz färgat kläde. Därs. 1614 A, s. 13 a. Östergren (1935). —
-GUL. [jfr t. pomeranzengelb] (numera bl. tillf.) jfr -färgad samt orange-gul. Scheele Bref 386 (1780). Sjöstedt Storv. 354 (1911). —
(2) -GÅRD. (†) trädgård l. dyl. för odling av pomeranser (l. andra sydländska frukter); jfr gård, sbst.1 4 a, samt -hus. Rudbeck Atl. 2: 470 (1689). —
(2) -HUS. [jfr ä. d. pomeranshus, t. pomeranzenhaus] (†) orangeri, drivhus. Mollet Lustg. D 4 b (1651). Nordforss (1805). —
-KLAR. (†) i uttr. en pomeransklar, sup av pomeransbrännvin; jfr klar 2 c. Hvad säger Du om vi toge oss en liten, liten pomeransklar? FWScholander (1878) i Jolin 225. —
(2) -KNOPP. särsk. om (drog l. krydda av) de (torkade) omogna, avfallna ärt- till körsbärsstora frukterna av pomeransträdet; oftast (i sg. l. pl.) ss. ämnesnamn. HdlCollMed. 17/11 1741. VaruhbTulltaxa 1: 40 (1931). —
-KONFEKT. (pomerans- 1556—1559. pomeranse- 1581. pomerantsie- 1579. pommerantienn- 1584) (†) konfekt bestående av kanderade pomeransskal? KryddRSthm 1556, s. 5. TullbSthm 16/4 1584. —
-LAV. (†) bot. laven Caloplaca aurantiaca (Lightf.) Th. Fr. (med orangegul fruktkropp), orangelav; jfr gyllen-lav. Acharius Lich. 44 (1798). —
-LIKÖR. [jfr t. pomeranzenlikör] beredd på l. smaksatt med pomerans. HbBränvBrännDestill. 83 (1808). —
(2) -LUS. [jfr t. pomeranzenlaus] (†) zool., trädg. skadeinsekten Lecanium hesperidum Lin., som angriper bl. a. pomeransträdet o. prydnadsväxter. Dahlbom Insekt. 142 (1837). HbTrädg. 4: 75 (1874). Schulthess (1885). —
-OLJA, r. l. f. [jfr t. pomeranzenöl] farm., tekn. sammanfattande benämning på olika oljor som erhållas dels från pomerans- l. apelsinskal (pomeransskalolja resp. apelsinskalolja, apelsinolja, portugalolja), dels från pomerans- l. apelsinblommor (pomeransblomolja, orangeolja, neroliolja resp. apelsinblomolja). Bitter pomeransolja, beredd av pomeransskal. Söt pomeransolja, beredd av apelsinskal. Berzelius ÅrsbVetA 1840, s. 335. 2UB 7: 495 (1903). —
-PULVER. (†) pulver berett av bl. a. (det yttre, gula lagret av) torkade pomeransskal. BOlavi 186 a (1578). Darelli Sockenapot. 82 (1760). —
-PUMPA, r. l. f. [jfr t. pomeranzenkürbis] (†) en form av växten pumpa (sannol. en form med små, pomeranslika frukter). Ahlich 124 (1722). —
-RÖD. [jfr d. pomeransrød] (numera bl. tillf.) jfr -färgad, -gul samt orange-röd. VetAH 1820, s. 249. —
-SAFT. (pomerans- 1664 osv. pomeranse- 1655. pomeransen- 1613) [jfr t. pomeranzensaft] saft av pomerans. Chesnecopherus RegIter B 2 b (1613). —
-SIRAP. farm. medicinsk sirap beredd av pomeransskal. Rosenstein BarnSj. 262 (1764). 2NF 25: 662 (1916). —
(jfr 4) -SKAL. (pomerans- 1555 osv. pomeranse- 1580—1636. pomeransen- 1613) [jfr t. pomeranzenschale] särsk. om de torkade, från den inre vita vävnaden befriade skalen av pomerans (stundom äv. av apelsin), använda ss. krydda o. d.; äv. (i sg. o. pl.) ss. ämnesnamn. Sÿltad pomeranss skall. KryddRSthm 1555, s. 3. Pomerantsskal eller Kumin i Mage- och Väderplågor. Haartman Sjukd. 75 (1765). Torkade pomeransskal begagnas .. som krydda i åtskilliga bakverk. Walin Födoämn. 180 (1906).
Ssgr: pomeransskal- l. pomeransskals-essens. (-skal-) farm., tekn. pomeransessens, pomeransdroppar. ApotT 1739, s. 25.
-olja, r. l. f. (-skal-) [jfr t. pomeranzenschalenöl] farm., tekn. pomeransolja erhållen ur pomeransskal. Chesnecopherus RegIter E 1 b (1613).
-SKORPA, r. l. f. kryddad med hackade pomeransskal. MalmstrBag. 5 (1906). —
-SOCKER. (†) blandning av socker o. sönderkrossade pomeransskal? HovförtärSthm 1680 B, s. 279. Därs. 1758, s. 3551. —
-SPÅN. kok. om spånformiga kakor överströdda med hackade pomeransskal; jfr mandel-spån. Linder Tid. 238 (1924). —
-SYLT. kok. beredd av pomeranser (förr äv. med medicinsk anv.). Nordforss (1805). Berlin Farm. 2: 262 (1851). —
(jfr 2) -TRÄ. (numera bl., vard. o. i vitter stil, i pl.) = -träd. Brenner Dikt. 1: 185 (1710, 1713). Osbeck Resa 41 (1751, 1757). —
-VATTEN. [jfr t. pomeranzenwasser]
1) (†) till 1: dryck beredd av saften av pomeranser l. pomeransskal, tillsatt med vatten o. socker. Rålamb 14: 135 (1690). Dalin FrSvLex. 2: 200 (1843).
2) (förr) farm., tekn. till 2: pomeransblomvatten. Martin Bensj. 321 (1782). Lindgren Läkem. (1891). —
-VIN. (pomerans- 1733 osv. pomeranse- 1580. pomerantie- 1580) (i sht förr) vin berett på pomeranser (l. apelsiner). VinkällRSthm 1580. Egerin Kokb. 266 (1733). —
(jfr 1) -ÄPPLE. [jfr t. pomeranzenapfel]
B (†): POMERANSE-BLOMMA, -KONFEKT, -SAFT, -SKAL, -VIN, se A. —
C (†): POMERANSEN-SAFT, -SKAL, se A. —
D (†): POMERANTIE-KONFEKT, -VIN, se A. —
E (†): POMERANTIEN-KONFEKT, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content