SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1955  
PUTA pɯ3ta2, sbst.3, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er ArkliR 1565, avd. 3, HovförtärSthm 1621—22, s. 219).
Ordformer
(put- (-uu-) 1565 osv. putt- 1621)
Etymologi
[jfr fd. puthæ, d. pude, nor. pute, färöiska púta; sannol. till en (möjl. urspr. ljudmålande) germ. rot put, betecknande ngt uppsvällt o. d. (jfr PUTA, v., PUTÅL, sv. dial. put, mjuk svulst o. d., nor. dial. puta, tjock kvinna, holl. puit, groda)]
1) sluten påse (av tyg l. skinn l. dyl.) fylld med stoppning av ngt slag, dyna, kudde o. d.; jfr BOLSTER, PÖL.
a) om liten dyna l. kudde l. överklädd, kuddformig stoppning l. valk som fästes på ngt (särsk. på sele l. sadel) l. lägges under ngt för att förhindra skavning l. lätta trycket av ngt. ArkliR 1565, avd. 3. Johan Puckslager hafuer Behof till Puckerne Putter som liggie Emot Hastemanckn (dvs. hästmanken). HovförtärSthm 1621—22, s. 219. Hvar och en af .. (plankbärarna) har en skinnklädd puta på axeln. Torpson Norden 262 (1887). Lokorna böra vara försedda med stoppning, eller ock användas lösa putor. LB 4: 88 (1903). Johnson Slutsp. 343 (1937). jfr AXEL-, BLAD-, BOG-, BOGTRÄS-, HINTER-, HOV-, KNÄ-, LOK-, RID-, SADEL-, SEL-PUTA m. fl.
b) (i vissa trakter) om huvudkudde l. dyna som användes ss. underlag i säng o. d. (Till sjukvårdsutrustningen på örlogsskepp) fordras .. (bl. a.) Tio Putor, stoppade med hö. KrigVAH 1817, s. 19. När kvällens himlar bäddats / med rosenröda putor. Dhejne Romant. 40 (1935). jfr AXEL-, HUVUD-PUTA.
c) om kudde l. stoppning o. d. med annan anv. Konstnärsstol med puta. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 147. 1 puta till velociped. PT 1900, nr 195, s. 1. Knapparna äro .. försedda med .. putor. Sömnadsb. 31 (1915). jfr NÅL-PUTA.
2) i oeg. l. bildl. anv., om vissa delar på en djurkropp l. om växtdelar som (gm sin form l. mjukhet l. elasticitet) ansetts likna en puta (i bet. 1); jfr DYNA, sbst.1 2, VALK.
a) (numera knappast br.) zool. om del på en djurkropp: dyna; särsk. om trampdyna. Bendz Hofbesl. 20 (1866). Fötterna (hos dromedaren) äro försedda med tjocka trampdynor eller putor. NF 3: 1458 (1880). LD 1907, nr 6, s. 3. jfr HÄFT-, TRAMP-, TUM-PUTA.
b) (mera tillf.) bot. om växtdel. Ini kronan (hos lejongap) är det blott den uppstående putan på den undre läppen, som är trichombesatt. ArkBot. III. 5: 17 (1904).
Ssgr: A: (1 a) PUT-SELE. (put- 1572—1672. pute- 1572—1603) (†) sele med putor. StallRSthm 1572—73, s. 19. BoupptSthm 1672, s. 584 b. —
(1 b) -VAR, n. (put- 1856 osv. pute- 1777—1931 (om ä. förh.). putes- 1782—1847) [jfr d. pudevår] (i vissa trakter) var till en dyna l. kudde; äv. (mil.) om lakanspåse. BoupptVäxjö 1777. FältutrFältsjukhMotor. 1931, s. 93.
B (numera bl. bygdemålsfärgat i vissa trakter): PUTE-SELE, -VAR, se A.
C (†): PUTES-VAR, se A.
Spoiler title
Spoiler content