PUTS put4s, sbst.3, r. l. m. ((†) n. Lind(1749), Lindfors(1824)); best. -en.
Etymologi
[jfr d. puds, nor. puss; av t. putz, till putzen (se PUTSA, v.2)]
1) (†) pråliga l. granna föremål varmed man gör sig fin l. pyntar sig, pynt, grannlåt, prydnadsföremål o. d. Lind(1738). Cavallin(1876).
2) fin utstyrsel som man har på sig, då man är högtidsklädd, högtidsdräkt, stass o. d.; särsk. [jfr liknande uttr. i d., nor. o. t.] i sådana uttr. som i full puts, i sin bästa puts o. d.; numera bl. i vissa trakter, delvis med anslutning till 4. Verlden besöker henne (dvs. samvetet) i all sin puts och prakt. Dalin Arg. 1: 159(1733, 1754). Att i full puts frysa på comoedien i 4 (timmar). Fatab. 1931, s. 34(c. 1765). Stater och kårer kommo i sin bästa puts. Segerstedt Händ. 331(1922, 1926).
3) (†) handlingen att göra sig fin l. klä sig fint l. dyl. Kom barn och utan vidare puts låt oss gå i kyrkan (ty det med blod färgade kyllret duger gott; det är ”den grannaste brudgums klädning”). Gustaf III 2: 116(1783).
4) i sht mil. putsning; skick vari ngn l. ngt befinner sig med avseende på putsningen; putsat skick; äv. allmännare: förhållandet att vara fin, ren, snygg o. i ordentligt skick, snygghet, prydlighet o. d. Wallin Bref 252(1849). Att tillräcklig tid .. beredes (soldaterna) för .. persedelvård och puts m. m. TjReglArm. 1889, s. 418. Sedan ridavdelningen är uppställd och avlämnad, efterser ridläraren .. ryttarens, hästens och munderingens puts. RidI 1914, s. 7. Personlig puts är väldigt viktigt för medlemmarna av den franska gosskören. Kvällsp. 1953, nr 237, s. 1.— jfr EFTER-,SILVER-, SKO-PUTS m. fl.
