publicerad: 1955
PUTS put4s, sbst.4, r. l. m. (VetAH 1780, s. 206, osv.), äv. n. (PT 1895, nr 230, s. 3 (i bet. 1), SmålP 1927, nr 105, s. 6 (i bet. 2)); best. -en, ss. n. -et; pl. (tillf., om olika slag av puts) -er32.
Etymologi
[jfr d. puds, nor. puss, t. putz; samhörigt med (i bet. 1 avledn. av l. grundord till, i bet. 2 avledn. av) PUTSA, v.3]
byggn.
1) konkret: tunt ytterlager av murbruk (vanl. kalkbruk) på mur l. vägg l. innertak o. d.; stundom om murbruket; äv. abstraktare, om putsning ss. en särskild teknik l. arkitektur; jfr RAPPNING, REVETERING. På flera ställen hade putsen fallit av väggen. En stor byggnad i vit puts. Rothstein Byggn. 448 (1859). Det gamla husets färg var daskigt smutsgrå, där putsen ännu satt kvar; annars lyste teglet igenom på otaliga ställen. Sandberg GHusH 6 (1897). Bjälklag av armerade håltegelplattor med puts å undersida. SFS 1919, s. 340. jfr CEMENT-, FASAD-, FIN-, FRESKO-, GIPS-, KALK-, MUR-, SLÄT-, SPRIT-PUTS m. fl.
2) abstr., ss. vbalsbst. till PUTSA, v.3: putsning. VetAH 1780, s. 206. Murare, 4 st., erhålla strax lönande arbete med invändigt puts. SmålP 1927, nr 105, s. 6. ByggnArbMinn. 16 (1950).
Ssgr (till 1, stundom äv. med anslutning till 2; byggn.; jfr putsa, v.3 ssgr): PUTS-ARKITEKTUR. arkitektur som utmärkes av användningen av putsade ytor. TT 1884, s. 64. —
-BÄRARE, r. l. m. [jfr d. pudsbærer, t. putzträger] särskilt underlag (bräder, reveteringsmattor l. dyl.) för puts. HantvB I. 4: 23 (1936). —
-DEKORATION. dekorering av putsen på en väggyta o. d.; äv. konkret(are), om dekoration av puts. Fatab. 1933, s. 105 (konkret). —
-KALK, sbst.1 (sbst.2 se putsa, v.2 ssgr). kalk för användning till putsbruk. Göteborgs Murbruks & Sandcements A.-B. .. Tillverkar och försäljer: Maskinarbetad Mur- Tak- Puts- o. Barlastkalk. GHT 1898, nr 266 B, s. 1. —
Spoiler title
Spoiler content