SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1956  
RAVLA, v.2
Ordformer
(rafla)
Etymologi
[sv. dial. (Jämtl.) ravla (raväl), skala av den yttre barken på tall (vid tillvärkning av barkbröd), motsv. nor. dial. ravla, skrapa m. m.; sannol. samhörigt med (RABBA, v.2, o.) nor. dial. rava, riva till sig m. m., vilket i sin tur kan utgå från ett germ. raf- (bl. a. ingående i RÄFST) l. från ett germ. hraƀ- (bl. a. ingående i nyisl. hrafl, avskrap; jfr RAVEL, sbst.2), vartill en parallellrot föreligger i SKRÄVLA. — Jfr RAFFLA, v.2]
(†) med avs. på bark som skall beredas till barkbröd: befria från hård ytterbark. (Barken) raflas .. eller giöres ren med knifven ifrån then flarn, som sitter på honom. Wasenius NorrlBoskSk. 52 (1751).
Spoiler title
Spoiler content