RISKA ris3ka2 (ri`ska Weste; ri´sska Dalin), sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er Kockeb. C 1 b(1650), Roberg Beynon 232(1727)); äv. (numera bl. i Finl.) RISKON, sbst. pl.
Ordformer
(risikor, pl. 1669. riska 1650 osv. riskon, pl. 1736—1916 (från Finl.). ryeskor, pl. 1636. rÿskor (-ssk-), pl. 1636—1685)
Etymologi
[jfr nor. riske; av t. ritzke, reizke(r) (m. fl. former), inlånat i t. från ngt slaviskt spr. (tjeck. ryzek, ry. ryžik, till en stam rudj-, med bet.: röd o. d., rotbesläktat med RÖD, adj.). Formen riskon beror på anslutning till bärnamn på -on (jfr HALLON,LINGONm. fl.)]
bot. svamp av släktet Lactarius Fr. (varav vissa arter äro goda matsvampar, andra giftiga), mjölkskivling; utom i fackspr. o. ss. senare ssgsled i sht om den ätliga arten L. deliciosus (Lin.) Fr. (äv. benämnd läckra riskan); i pl. äv. ss. namn på släktet; jfr BRÖTLING.Skäggig l. falsk riska, L. torminosus (Schaeff.) Fr., skäggriska. HovförtärSthm 10/7 1636 C. Kockeb. C 1 b(1650). Riskan skiljer sig från alla öfriga Mjölkskiflingar genom sin brandgula saft. Hartman Svamp. 37(1874). StKokb. 217(1940). — jfr BLOD-, BRAND-, MANDEL-,MJÖLK-,PEPPAR-, RÖK-, SKOGS-,SKÄGG-,SOT-,STINK-,SVART-, SÖT-RISKA m. fl.
Ssgr (kok.): A: RISK-MJÖL. (i sht förr) mjöl av pulveriserade torkade riskor. Björklund Kokb. 296(1885). —
-SMÖR. (i sht förr) smör med tillsats av riskmjöl. Björklund Kokb. 296(1885). —
