SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1959  
ROTEMAN 3te~man2, förr äv. ROTMAN, m.; best. -mannen; pl. -män.
Ordformer
(rot- 1531. rote- 1739 osv.)
Etymologi
[jfr t. rottmann; av ROTE, sbst.1, o. MAN, sbst.2]
1) (förr) motsv. ROTE, sbst.1 2.
a) = ROTEMÄSTARE 2 a. RedNordM 1928, s. 22. jfr (ss. tillnamn): Jøria[n] rotman. ArbogaTb. 3: 389 (1531; bet. oviss).
b) motsv. ROTE, sbst.1 2 f α; om var o. en av de kommunalt avlönade funktionärer vilka 1877—1926 hade att ombesörja folkbokföringen inom var sin rote i Sthm. BerSthmKommFörvaltn. 1875, s. 12. Den gamle arge och sure rotemannen är försvunnen se'n många år. Zetterström VärldHj. 126 (1942).
2) (förr) motsv. ROTE, sbst.1 3: rotehållare. PH 2: 1370 (1739). Högberg Vred. 1: 311 (1906).
Ssgr (till 1 b; förr): A: ROTEMANNA-INSTITUTION, se B.
-SYSSLA, se B.
B: ROTEMANS-BITRÄDE~020. jfr biträde 5. Klint (1906).
-BOK; pl. -böcker. mantalslängd som upprättades av roteman. Klint (1906).
-INRÄTTNING~020. = -institution. Till rotemansinrättningen har initiativet utgått från (Lindhagen). Wieselgren GDag. 414 (1887, 1901).
-INSTITUTION. (rotemanna- 1891. rotemans- 1912 osv.) jfr institution 3 b. Verd. 1891, s. 243. SvD(A) 1926, nr 153, s. 8.
-REGISTER. = -bok. Klint (1906).
-SYSSLA, r. l. f. (rotemanna- 1936 osv. rotemans- 1936 osv.) Östergren (1936).
Spoiler title
Spoiler content