SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1960  
RUTIN rɯti4n l. ru-, sbst.1, r. l. f. l. m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. (i bet. 2 slutet) -er.
Ordformer
(routin 18191910. routine 17961904. rutin 1757 osv.)
Etymologi
[jfr t. o. eng. routine; av fr. routine, diminutivum till route (se RUTT). — Jfr RUTINERA, RUTINIST, RUTINJÄR, sbst. o. adj., RUTINÖR]
1) gm övning o. praktisk erfarenhet förvärvad färdighet att utföra ett visst arbete l. en viss handling o. d., i sht med tanke på att ngn förvärvat en sådan färdighet att han kan utföra arbetet osv. rent vanemässigt l. mekaniskt; (stor) teknisk färdighet; stundom liktydigt med: vana, erfarenhet. Skaffa sig rutin. Nyttiga inrättningar som fordra ei allenast rutin och vana utan ock vett och eftertanka. AOdel (1757) hos Hörnström Odel 255. Routinen; en sak den i öfrigt äfven jag värderar, när den är hvad den bör vara, skicklighetens öfning, och icke oduglighetens krycka. ETegnér i ConsAcLundP 19/5 1821, s. 373. Regementslagets större rutin tog i förlängningen (av fotbollsmatchen) ut sin rätt. IdrBl. 1924, nr 77, s. 10. Spela på idel rutin. Bergman ClownJ 361 (1930). Rutin är a och o för fabriksarbetaren. Form 1937, s. 14. God rutin att sköta förhandlingar. De Geer Bergsl. 36 (1951). — jfr SPEL-, TEATER-, ÄMBETSMANNA-RUTIN.
2) inrotad vana att utföra ngt på ett visst (ofta mer l. mindre mekaniskt) sätt o. efter ett visst fixerat schema, slentrian; sätt att utföra ngt l. schema som följes vid utförandet av ngt, som utbildats gm en lång tids vana hos en enskild person l. blivit praxis på en arbetsplats l. inom en institution o. d. (särsk. med avs. på vissa periodiskt l. dagligen l. i en viss situation alltid återkommande göromål l. handlingar o. d.); äv. konkretare, om sammanfattningen av de göromål l. handlingar som periodiskt (i varje liknande fall, varje dag l. vecka o. d.) utföras (mer l. mindre vanemässigt l. mekaniskt) av en enskild person l. på en arbetsplats osv. De flesta människor hamna förr eller senare i rutinen. Polyfem IV. 39: 3 (1811). De diplomatiska aktstyckena fingo under .. (G. III:s) hand en stilistisk lyftning, som märkbart sticker af emot den vanliga rutinen. Odhner i 3SAH 6: 104 (1891). Under fängelselifvets evigt enahanda routin. Hellström Kusk. 174 (1910). Han skildrar mästerligt .. den dagliga rutinen under sin färd, hur man lägrar och släpper djuren i bet, för att under tiden tända lägerelden och laga maten (osv.). Hedin Transhim. 3: 177 (1912). Aldrig är man längre från skrivmaskiner och kontorsrum och all industrisamhällets rutin än när man visslar utför en fjällsida på skidor. Selander Modernt 127 (1932). (Medelklassengelsmannens) levnad är en rutin, efter vilken man kan ställa sin klocka. Hellström RedKav. 34 (1933). Konstnärsnatur som han är lider han gränslöst av den dagliga, grå rutinen. Martinson BakSvenskv. 110 (1944). — jfr VARDAGS-RUTIN. — särsk. i pl., om de olika rutingöromål som höra till en viss tjänst l. förekomma på en arbetsplats o. d. Han satte sig snart in i alla tjänstens detaljer och rutiner. Bildt i 3SAH 16: 354 (1902). Kanske en del arkiveringsarbeten kan slopas, kombineras med andra rutiner. Företagsark. 113 (1956). Administrativa rutiner. SvD(A) 1959, nr 131, s. 1.
3) sjöt. fastställd ordning för den dagliga tjänstgöringen för besättningen på ett fartyg. UFlott. 1: 78 (1882). Innan befälstecknet hissats hade .. de eskaderorder utgifvits, som organiserade förbandet, bestämde rutin, ankarordningar (osv.). NordT 1895, s. 91. UFlottMansk. 1945, s. 147. — jfr HAMN-, SJÖ-, SKEPPS-RUTIN.
Ssgr: (1, 2) RUTIN-ARBETARE~0200. person som utför rutinarbete (se d. o. 1) l. arbetar rutinmässigt (se -mässig 1). Steffen Lönarb. 95 (1900). Margareta har egentligen drömt om att få bli konstnärinna, men liksom så många andra males hon in i ”grottekvarnen” och blir rutinarbetare. Hon får plats som kontorist. SDS 1945, nr 245, s. 10.
-ARBETE~020. dels abstr., dels konkret(are), om arbetsuppgift l. utfört arbete o. d.
1) till 1, 2: arbete som utföres l. utförts l. kan utföras rutinmässigt (se -mässig 1); ofta svårt att skilja från 2. SLorS 16: 107 (1899). Han dög inte till något annat än att vara plikttrogen i sitt enkla rutinarbete. Lindström Vindsröjn. 110 (1939).
2) till 2: arbete l. arbetsuppgift som hör till (den vanliga, dagliga) rutinen på en arbetsplats l. inom en institution o. d., rutinmässigt (se -mässig 2) arbete; jfr 1. Steffen ModEngl. 242 (1893). Dessa utlandsresor, som mestadels gällde Italien, voro de enda avbrott .. (som H. Schück) unnade sig i det dagliga rutinarbetet. Nyberg i 3SAH LIX. 1: 42 (1948).
(2) -BESÖK. rutinmässigt besök. Sveriges ambassadör i London .. har kommit till Stockholm på ett rutinbesök. UNT 1950, nr 223, s. 4.
(2) -DRIFT. (i fackspr.) rutinmässigt bedrivande av ngt, rutinmässig drift. NaturvForsknRådÅb. 1949—50, s. 117.
(2) -FRÅGA, r. l. f. rutinmässig fråga.
1) motsv. fråga, sbst. 1. Mina rutinfrågor som läkare. Siwertz Förtr. 54 (1945).
2) motsv. fråga, sbst. 3. Organisatoriska rutinfrågor. PedT 1950, s. 190.
(2) -FÖRETEELSE~00200. rutinmässig företeelse. TurÅ 1953, s. 110.
(2) -FÖRFARANDE, n. (i sht i fackspr.) jfr -metod. NaturvForsknRådÅb. 1948—49, s. 12.
-GÖRA, n.
1) till 1, 2; jfr -arbete 1. Bengtsson Silv. 281 (1931).
2) till 2; jfr -arbete 2. Skolarbetets tråkiga sidor, läxförhören och rutingörat. Olsson Fröding 151 (1950).
-GÖROMÅL ~002, äv. ~200.
1) till 1, 2; jfr -arbete 1. SFS 1951, s. 1136.
2) till 2; jfr -arbete 2. Rutingöromålen tråkade ut honom. Centervall HugenottStam 31 (1936).
(1, 2) -JOBB. (vard.) rutinarbete; särsk. till 2, = -arbete 2. TurÅ 1957, s. 183.
(2) -KONTROLL. rutinmässig kontroll. LAHT 1923, s. 545.
(2) -METOD. (i sht i fackspr.) metod använd vid rutinmässig undersökning l. kontroll l. bearbetning o. d. AnvProvnFormmaterial III. 1: 1 (1948).
(1, 2) -MÄNNISKA. person som tänker o. handlar rutinmässigt. Steffen EnglVärldsm. 7 (1898).
-MÄSSIG.
1) till 1, 2: som göres på rutin l. på ett vanemässigt, mer l. mindre mekaniskt sätt l. efter ett visst (traditionellt l. vanemässigt) fixerat schema, slentrianmässig o. d.; jfr 2. Krusenstjerna Pahlen 4: 46 (1933). Sköta sitt arbete slött o. rent rutinmässigt. IllSvOrdb. (1955).
2) till 2: som är i enlighet med l. hör till (den vanliga, dagliga) rutinen l. praxis l. det för en viss tid l. för vissa fall fastställda regelmässiga, normala schemat; ofta närmande sig bet.: ordinarie, normal, vanlig; stundom svårt att skilja från 1. En rent rutinmässig kontroll, undersökning. Rent rutinmässiga åtgärder. Linder Resa 237 (1919). (Han) hade .. undergått den rutinmässiga vaccineringen i samband med inryckningen. MorgT 1948, nr 264, s. 3.
(2) -PROV. (i fackspr.) rutinmässigt prov. TechnTermsSoilM 879 (1954).
(2) -PROVARE, r. l. m. (i fackspr.) instrument varmed rutinmässig provning utföres. VocTélInt. 34 (1938).
(2) -PROVNING. (i fackspr.) rutinmässig provning. AnvProvnFormmaterial III. 1: 1 (1948).
(2) -RESA, r. l. f. rutinmässig resa. SvD(B) 1945, nr 168, s. 9.
(2) -SAK. ärende l. arbetsuppgift o. d. av rutinmässig karaktär. Beijer BritaGrossh. 120 (1940).
(2) -SYSSLA, r. l. f. jfr -arbete 2. Rogberg Dam 46 (1932).
(3) -TAVLA, r. l. f. sjöt. tavla på vilken rutinen anslås. UFlott. 1: 78 (1882).
(2) -TEKNIK. (i sht i fackspr.) jfr -metod. NaturvForsknRådÅb. 1948—49, s. 31.
(2) -TRÖTT. (mera tillf.) trött på rutin(en) l. rutingöromål(en). Rutintrötta lärare. TSvLärov. 1949, s. 14.
(2) -UNDERSÖKNING~0020. rutinmässig undersökning. SDS 1949, nr 206, s. 7.
(2) -UPPGIFT~02, äv. ~20. jfr -arbete 2. TurÅ 1955, s. 167.
(2) -ÄRENDE. jfr -sak. Staf PolisvSthm 371 (1950).
Spoiler title
Spoiler content