publicerad: 1983
SPEL spe4l, sbst.1, förr äv. SPELL, sbst.1, l. SPIL, sbst.1, l. SPÄL, n. (G1R 2: 248 (1525) osv.) ((†) r. l. m. BtÅboH I. 3: 35 (1624)); best. -et; pl. =.
Ordformer
(speel (-ehl) c. 1540—1755. speell 1559—1624. spel 1525 osv. spell 1528—1704. spiel 1563. spiil 1535—1540. spil 1528—1619. spill 1528—1621, 1884 (: spillefoglar, pl.). späl 1613—1621. späll 1611—1672)
Etymologi
[fsv. spi(i)l, spiill, spel(l), späl(l), n. l. m.?, sv. dial. spil, spel, späl, n. (i Finl. äv. m.); liksom fd. spil, spel (d. spil), nor. dial. spill, spell, av mlt. spil, spe(e)l, av fsax. spil, motsv. mnl. spil, spel (nl. spel), ffris. spil, spel, fht. spil (t. spiel); av ovisst urspr. — Jfr SPELA, v.1 samt BISPEL, sbst.1, NACHSPIL, SIDENSPEL]
A. om (utvecklande av) rörelse(r), samt i anv. som (närmast) ansluter sig härtill.
1) om person(er)s l. djurs utvecklande av mer l. mindre livlig kroppsrörelse (ss. glättig l. förnöjande l. roande l. uppsluppen l. skämtsam l. skojfrisk sysselsättning för sig själv(a) l. tillsammans med en annan person l. ett annat djur o. dyl. l. med varandra), särsk. om barns l. djurs ras(ande); äv. allmännare, om sysselsättning som person l. djur hänger sig åt bl. för tillfredsställande av sitt verksamhetsbegär l. för tidsfördrivs l. förströelses l. nöjes o. d. skull, särsk. dels om barns l. djurs lekande (äv. konkretare, om beteendemönster l. regelsystem o. d. som lekande av visst slag manifesterar, lek), dels om glättigt l. lekfullt l. lättsinnigt l. gycklande o. d. tidsfördriv l. upptåg l. skämt (i viss anv. äv. närmande sig l. övergående i bet.: gäckeri l. gyckel l. spe); äv. i utvidgad anv., om (festlig) sammankomst där deltagarna roar sig med varandra (med dans l. annan form av sällskaplig förlustelse), nöje(stillställning); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. (särsk. om ngt som är l. uppfattas ss. tillkommet bl. på lek l. skämt, lekverk o. d.); numera bl. dels i d, e, g, i, j, dels (med förbleknad bet.) i ssgrna SPEL-JAKT 1 o. -ORRE 1; jfr SPELA, v.1 1. Then sig nu icke glad göra will / Hann bör eij wara hos oss ij spell. 2Saml. 9: 163 (1569). (G. I) lätt .. fråga .. (dalkarlarna, när de för tredje gången gjort uppror,) om the endelige wille hålla honom för en spefogill, then ther huartt åhr så skulle spela med them, och sade ähn ytterligiare, att thetta nu schulle wara thet sista spelitt. Brahe Kr. 5 (c. 1585). Effter .. tractaterne ingen krafft haffwa, och äre allenast ett speel, medh mindre man hafwer swärdet i handen. RARP 1: 111 (1629). Tumultet (som allenast genom speel emellan Tyske och Skottske soldater sigh först haffver begynt och sedan förmedelst rytternes attraction, i dett dhe dem Tyske ville secundera, ökt sigh) ähr .. stilt och componeret. AOxenstierna 6: 376 (1631). Tå .. (kung Harde-Knut) oförmodeligen vppå ett Callatz bleff dödh .., läto .. (hans undersåtar) sin Glädie påskijna, förmedelst Spehl vppå .. Gatorne. Brask Pufendorf Hist. 111 (1680). I alla Pojkars spel war Eric deras Kung. Livin Kyrk. 8 (1781). (Vid ett bröllop) var spel på slottet, der alla Gudar och Gudinnor voro gäster hos Herdar och Herdinnor .. Drottningen och Hoffolket visade sig i herdedrägter. BL 4: 101 (1838). (Sv.) Fiskens spel (fr.) le frétillement. Schulthess (1885). — jfr BARN-, DANS-, DOCK-, FANTASI-, FASTLAGS-, FRÖJDE-, GYCKEL-, KATTEKINDER-, KRIGS-, SKÄMT-SPEL. — särsk.
a) i vissa numera obrukliga ordspråk o. ordspråksliknande talesätt. Dhen mycket älskar leek och speel, han seer intet giärna i Booken. Grubb 451 (1665). När spelet är som bäst, bör man uphöra. Schultze Ordb. 4768 (c. 1755); jfr LEK, sbst. 1 a.
b) (†) i uttr. av spel och tidsfördriv, för nöjes l. förströelses o. tidsfördrivs skull. Hwij skulle icke Modren, Systren eller Amman, när Barnet kan allareda wäl öpna Munnen, af Speel och Tijdfördreef förenämna thet, huru alle Bookstäfwer och Stafwelser egentligen och klarligen skole vthsäjas? Schroderus Modersch. G 1 a (1642).
c) (†) ss. direkt obj. till hålla, i uttr. betecknande att sällskaplig sammankomst l. fest avhålls; äv. bildl., om lycka, i uttr. betecknande att denna undflyr ngn l. icke är ngn gunstig. Ekeblad Bref 1: 216 (1653; i fråga om fest med utklädda deltagare). Lyckan will ej hålla spel; / Ty blir ensamhet min deel. Dalin Vitt. 5: 199 (c. 1753). Anm. Jfr språkprovet 1611 under 3.
d) i förb. med prep.-attribut inlett med med (jfr f) vars huvudord anger föremål (person l. djur l. ngt sakligt) för ifrågavarande glättiga l. roande l. uppsluppna l. skämtsamma l. skojfriska sysselsättning; numera bl. (i sht i vitter stil) dels [jfr t. sein spiel mit etw. treiben, haben; jfr e] i uttr. driva (förr äv. ha) sitt spel med ngn l. ngt, utveckla l. driva gyckel l. gäck l. (respektlöst) skämta med ngn l. ngt (nästan bl. oeg. l. bildl., om lyckan l. ödet l. tillfälligheter o. d. (jfr g, i), i fråga om att (på ett irrationellt l. nyckfullt l. lättsinnigt sätt) ingripa i o. forma en utveckling l. en människas liv o. d.), dels i slutet; jfr SPELA, v.1 1 b, g—i. Tillfälligheter driver inte så sällan sitt spel med oss människor. Lyckan hade rätt föresatt sig driffva sitt spell mz honom. Hiärne Strat. 25 (1668). Om mehnederi och spel med eder. Swedberg Dödst. 428 (1711). Wi .. logo (åt Fredags sätt att försöka skaka ner en björn ur ett träd), men Fredag hade ännu på långt när icke slutit sitt spel med honom. DeFoë RobCr. 118 (1752). Han har sitt spel med hånom. Schultze Ordb. 4767 (c. 1755). — särsk. (numera i sht i vitter stil) om intellektuell l. vetenskaplig l. konstnärlig sysselsättning med ngt (mer l. mindre abstr.) på ett sätt som saknar allvar l. djupare syftning l. kännetecknas av (otillåten) lekfullhet l. av ytlighet l. raljant skoj o. d.; jfr SPELA, v.1 1 g β. Filologien .. (är) ett ämne, hvilket, lösryckt ur det allmänna kultur-historiska sammanhanget, så lätt kan urarta till ett andefattigt spel med ordformer. Snoilsky i 2SAH 52: 31 (1876). (Tegnér betecknar Schellings o. Hegels) åsigter .. såsom ett lösligt dialektiskt spel med kristendomens grundsanningar. Nyblæus Forskn. 2: 223 (1881). Mot (rokoko-)stilens slut .. inkommer detta naiva spel med kinesiska och japanska motiv, som en tid vardt en formlig modesak. Hahr ArkitH 454 (1902). Spelet med paradoxer. IllSvLittH 2: 3 (1956). — jfr LJUD-, ORD-SPEL.
e) [eg. absolut anv. av uttr. driva sitt spel med ngn l. ngt (se d)] (numera i sht i vitter stil) i uttr. driva (förr äv. ha) sitt spel, utveckla verksamhet som försiggår på ett lekfullt sätt l. på ett sätt som saknar allvar l. djupare syftning l. förståndsmässigt begrundande l. som är nyckfull l. lättsinnig l. respektlös l. gycklande (visavi ngn l. ngt); numera företrädesvis oeg. l. bildl., särsk. (jfr g, i) dels om lycka l. öde l. tillfälligheter o. d., dels om övernaturliga makter l. väsen (spöken o. d.): utveckla sin irrationella (o. olycksbringande) verksamhet (äv. övergående i bet.: driva ofog l. hitta på rackartyg l. ställa till förtret l. (med särskild tanke på l. enbart i fråga om ljud) rumstera l. väsnas o. d.). Tillfälligheter driver inte så sällan sitt spel i livet. Hwad nu högst war, sitt fall det tar, så spelet sitt hon (dvs. lyckan) drifwer. AWollimhaus (c. 1669) i 2Saml. 1: 126. I Grefve Oxenstjernas flygtiga Poëmer drifver .. (kvickheten) öfverallt sitt muntra spel. Tegnér (WB) 3: 229 (1819). (Sv.) hafwa sitt spel: (lat.) bacchari; sævire; ruere. Lindfors (1824). Wet, att utan inträngande i Skriftens djup blifwer du blott alltför lätt ett rof för den ande, som drifwer sitt spel uti all ytlighet, icke minst en ytlig skriftkunskap. Rudin 1Evigh. 1: 367 (1871, 1878). I en gård .. hade .. af någon osynlig varelse tillstälts ett oväsen utan all like .. Då trodde husfadern, att det kanske var goanissen, som så dref sitt spel. Wigström Folkd. 2: 264 (1881). Onda makter ur vädret kunde komma in och driva sitt spel om dörren lämnades öppen. Celander NordJul 1: 28 (1928). Övernaturliga makter driver här sitt spel. SvHandordb. (1966). — särsk. (numera bl. i vitter stil)
α) om person, i fråga om att handskas vårdslöst l. pietetslöst med ngt, ”rumstera” (i l. bland ngt). Den förvirring, som måste uppstå, om .. (den notoriskt slarvige H. Forssell) finge drifva sitt spel bland Rydbergs kära buntar (av arkivalier). Bildt i 3SAH 16: 369 (1902).
β) om språkbeståndsdel(ar), i fråga om att förekomma l. användas alltför rikligt o. okontrollerat. De tyska förstafvelserna, synnerligen ”be” och ”för”, drifva ännu temligen allmänt hos våre författare sitt spel. SvLitTidskr. 1868, s. 337.
f) [jfr d] (†) övergående i bet.: gyckel (se d. o. 3 slutet) l. narr l. hån l. spe; i uttr. driva spel (och lek) med l. göra lek och spel av ngn l. ngt, behandla ngn l. ngt på ett lättsinnigt l. nonchalant sätt l. driva l. skämta med l. göra narr l. hån av ngn l. ngt; jfr LEK, sbst. 2 j. Kongl. Rättens förra Resolutioner, .. som Hr. Håfrådet ännu icke effterkommit, uthan skall lika som giort leek och spel aff samma resolutioner, och sielfzwålligt dher emot brutit. VDAkt. 1709, nr 275. Men är det wäl min wana, / Med Löften och med Ord, at driwa spel och lek? Dalin Vitt. II. 5: 148 (1738). Åldtgesällen lyfte på duken, och der stod nu Bosses mästerstycke på bordet. — Hvad i Jessu namn är det här? Drifver karlen spel med oss? utbröt borgmästaren och gjorde ett försmädligt skratt. Strindberg SvÖ 1: 266 (1882).
g) [jfr d, f] i utvidgad anv., om (person l. djur l. sak utgörande) föremål för ngns l. ngts irrationella l. nyckfulla l. lättsinniga l. godtyckliga l. respektlösa agerande l. verksamhet (särsk. i uttr. göra ngt till spel, göra ngt till ett sådant föremål); numera bl. (i vitter stil) i förb. med prep.-attribut inlett med för (betecknande ngn l. ngt vars irrationella osv. agerande l. verksamhet person osv. utgör föremål för), företrädesvis i uttr. av typen (vara l. bli) ett (så l. så beskaffat) spel för ngt, (vara l. bli ett (så l. så beskaffat) föremål för ngts (irrationella osv.) verksamhet. List spinnes vp och funder / Och rätten giörs til spel. Ps. 1695, 82: 4. En Konung war .. fängslad af sina egna .. Sturle war denna olyckliga Konung, som blifwit ett så ömkeligit spehl för lyckan, och ett bedröfweligit exempel af hennes beständiga obeständighet. Mörk Ad. 1: 259 (1743). Amalia har förlorat sit sista stöd, och är då et spel för min vilja. Rutström Schiller Röfvarb. 39 (1799). Ditt hår, ett spel för milda vindar, / Bar den unga sommarns blomsterband. Atterbom SDikt. 1: 138 (1806, 1837). Den, som efter skeppsbrottet sväfvar ännu natt och dag på vraket, ett ömkeligt spel för böljan och stormarna. Leopold 4: 316 (c. 1820). Hvad är då vårt lif? Är det blott ett regellöst spel för tillfälligheterna? Wallin Rel. 3: 279 (1828, 1831). Svaga, blinda spel för öden, / Rof för döden, / Från din födelseminut, / Menska. Franzén Skald. 4: 183 (1832). Ett spel för vindarna. Östergren (1944). — jfr LOCK-SPEL.
h) (†; se dock nedan) oeg. l. bildl., om den (av kärleksgudinnan Venus företrädda) sinnliga kärlekens (irrationella l. oberäkneliga l. lättsinniga) handlingar l. förlustelser l. nöjen (äv. i uttr. Veneris l. Venus l. kärleks spel); äv. närmande sig l. övergående i speciellare bet.: könsumgänge l. samlag; särsk. liktydigt med: älskog(slek); äv. i utvidgad anv., om verksamhet l. skeende i naturen varigm djur (o. växter) ådagalägger sin sexualitet, o. i denna anv. (fullt br.) om vissa djurs, i sht (höns)fåglars, beteende ss. förspel till parningen (se 2); jfr SPELA, v.1 1 e. Asteropherus 32 (1609; uppl. 1909: Veneris spell). Han hade sig ”.. nogsamt bekant, huru lång den tid är, som bör förlöpa ifrån det en qwinna .. gifwit sig uti mans wåld och Veneris speel och tills hon föder barn.” Cavallin Herdam. 5: 139 (i handl. fr. 1675). Man skal (under vistelsen i Medevi) achta sig för Venus Spehl som för ett Förgifft. Hiärne Suurbr. 77 (1679). O Alt-för lycklig Stund, / Då du dig uthi Speel med desze Nymfer gifwet, / O Älskogs söta Twång som dig har där till drifwet! Dahlstierna (SVS) 242 (c. 1696). Kiärleks Liufwa Speel. Därs. 303 (c. 1696; t. orig.: alle Lust der Liebe). När alt / hwad Lif och Anda har, / Hälst twå om twå och Par om Par, / Fölgs åt i Luft och Skogar: / .. Då äret lätt at understå; / Hwad hälst Naturen syftar på / Med sådant Spel och smicker. Frese VerldslD 57 (1717, 1726). — jfr KÄRLEKS-, KÄRLIGHETS-SPEL. — särsk. i uttr. öva sitt köttsliga spel med (kvinna), om man: utöva sinnlig kärlek l. ha samlag med (kvinna), bedriva älskog(slek) med (kvinna). Sylvius Mornay 329 (1674).
i) oeg. l. bildl., om (av lyckan l. ödet l. en gudomlig makt l. övernaturlig kraft l. naturen o. d. verkställt l. bl. ss. ett verk av slumpen l. ett slumpartat sammanträffande o. d. uppfattat) lekfullt l. lättsinnigt l. nyckfullt l. oberäkneligt l. irrationellt fogande av skeenden l. händelser o. d. formande en utveckling l. en människas liv o. d. (stundom äv. närmande sig l. övergående i konkret(are) anv., om följd l. resultat av sådant fogande); numera bl. (i sht i vitter stil) dels i förb. med gen.-attribut (stundom äv. detta ersättande prep.-attribut inlett med av) betecknande lyckan osv. l. skeenden osv. (stundom äv. i samtidig förb. med adj.-attribut karakteriserande fogandet ss. sådant l. sådant), dels i uttr. driva sitt spel (med ngn l. ngt), se d, e; jfr 4 g o. SPELA, v.1 1 h. Det var helt och hållet slumpens spel, att han inte kom med på olycksplanet. FörsprDan. Rrr 3 a (Bib. 1541). I mine Läriungar moste warda tryckte och vnderkuffuade aff werldenne, Men seer til, at j behållen itt sachtmodigt hierta, så skolen j wel förnimma huruledes spelet skal wenda sigh, så at idhre fiendar skola omstörte warda, och j skolen bliffua. LPetri 3Post. 145 b (1555). Jag (dvs. Lea) hade redan sex (söner), tå hon (dvs. Rakel) än ingen fått: / Så kastar spelet sig, när Gudi synes godt. Kolmodin QvSp. 1: 98 (c. 1710, 1732). (Han) anmärkte .. som ett Lyckans spel, att hans öde från de första ungdomsstegen, nästan utan undantag kallat honom till första rummet bland sina likar. 2VittAH 9: 471 (1804, 1811). (När människan icke längre tror att hon står under Guds uppsikt) blir .. hennes lif mörkt och tröstlöst, och desz händelser äro likasom ett spel af ett blindt öde utan någon plan eller något mål. Rudin 2Evigh. 2: 385 (1889). Ett underligt spel af omständigheter hade rådt över denna drabbning (dvs. slaget vid Kalisz 1706). KKD 8: XVIII (1913). Jag .. har svårt att tänka mig att vi här (dvs. i fråga om cirkulationsändringarna i atmosfären) ha att göra med .. de rena tillfälligheternas spel. Ymer 1939, s. 75. — särsk.
α) (numera i sht i vitter stil) om naturens l. (natur)krafters l. (natur)lagars l. naturföreteelsers o. d. omedvetna l. planlösa l. mekaniska l. ”blinda” verksamhet; förr äv. konkret (i uttr. [jfr lat. ludus naturæ] naturens spel), om naturföreteelse tillkommen gm sådan naturens verksamhet; jfr β. Weise 394 (1697: Natursens Spel, pl., konkret). Är det sant, att i naturen och historien blott skönjes spelet af eviga naturlagar och tillfälliga drifter, så är det icke sant, att verlden och menniskans öden styras af en allvis försyn. Genberg VSkr. 2: 29 (1872). Hvad vi kalla naturnödvändighet eller naturlagar är ej ett blindt spel af omedvetna krafter. Rydberg KultFörel. 2: 171 (1885). Den materialistiska uppfattningen .. leder till .. en banalisering av hela tillvaron, som dock ytterst icke är ett spel av atomer utan ett outgrundligt mysterium. Lidforss Utk. 59 (1909).
β) (†) i uttr. nyckens spel, konkret, om person som tillkommit gm l. vars ställning l. dyl. beror av ödets nyck. Alla de nyckens spel, hvilka vid Håf förnöja sig med att leka med förtjenster. Tessin Bref 2: 89 (1754).
j) oeg. l. bildl., om ngns l. ngts l. ngras fria (av ingen l. intet inskränkta l. hindrade) verksamhet; äv. övergående i bet.: rörelse- l. handlingsfrihet l. fria händer l. tyglar l. fritt spelrum (se d. o. 2) l. svängrum; särsk. dels i uttr. ha spelet gångandes med ngt, fritt o. obehindrat hålla i gång med ngt, dels i uttr. få spel gångande med ngn, få fria händer l. tyglar l. fritt fram med ngn; numera bl. (i sht i vitter stil) i förb. med föregående fri, särsk. dels [jfr t. freies spiel haben] i uttr. ha l. få fritt (i sht förr äv. ett fritt, förr äv. öppet) spel, ha resp. få full handlingsfrihet l. fria händer l. tyglar l. fritt spelrum, ha resp. få fritt fram, dels [jfr t. e-m freies spiel lassen l. geben] i uttr. lämna l. ge ngn l. ngt fritt (förr äv. öppet) spel, lämna resp. ge ngn l. ngt frihet att agera efter eget gottfinnande l. fria händer l. fritt spelrum, ge ngn l. ngt fritt fram; jfr 4 g, 5 o. SPELA, v.1 1 l. (Lybeckarna) lathe .. ryckthet icke .. annerlunde gå, än atuj äre besluthne vdij same fordragt (med Danmark), på thet wij skole forskringe wore skiip och folk, och the sedan kwnne få spell gongande mett oss, som them sielffue synes. G1R 11: 74 (1536). (Vi) kunne .. väl täncke, ath hvar haffver thär (i Västergötl.) speleth gångendes med sådanne handell (på utlandet), som hann siälff vill. Därs. 28: 390 (1558). Prinsen af Oranien har sagt, at han heller skal lämna Frankriket öppet spel .. än at lämna General-Staternes allierade i sticket. HC11H 2: 111 (1682). Satan har yppet Spel med en drucken Menniskia, och kan leda henne hwart han will. Fernander Theatr. 330 (1695). Eneman Resa 1: 40 (1711: ett fritt spel). Det är bekant, at det är en stor olycka, när en allmän räddhoga är upkommen uti en Armée; fienden har då stort spel; han är till hälften redan Segerherre. Oelreich 272 (1755). Om .. Soldaterna blefwe tilbaka drifne af fiendens starka eld, ginge icke allenast hela segren förlorad, utan äfwen den Armee Riket med sin dryga känning nyligen uprättat, och derigenom wunne fienden åter fritt spel. Loenbom Stenbock 2: 88 (1758). (Skolan) måste inrätta sin egen organism, sina kurser o. s. v. så, att de individuella anlagen och krafterna få friare spel, allt under det att dock allmän tukt upprätthålles. SvMånSkr. 1864, s. 332; jfr 4 g. (Sigismund) var nog oklok att genast stöta sig med Svenskarne, i det han .. lemnade katolikerne fritt spel. Odhner Lb. 160 (1869). Det (har) mest varit konkurrerande krafters fria spel, som af böndernas massa under .. (den tidigare medeltiden) utvalde dem, som blefvo frälsemän. Fahlbeck Ad. 1: 24 (1898). Lämna fritt spel åt sina känslor. SvHandordb. (1966); jfr 4 g. — särsk.
α) (†) i uttr. öva sitt fria spel, utveckla full rörelse- l. handlingsfrihet, ha fritt spel. Man har mångestädes gjordt Templet eller Församlingen til en Röfware-kula, der all slags egennytta och orättwisa öfwar sit fria spel. Nordenskjöld Oneir. 2: 19 (1783).
β) (†) i uttr. lämna fat öppet spel, låta fat (se d. o. 3 d) vara obegränsade (till antalet) l. variera fritt (vid festmåltider). Tessin Bref 1: 310 (1753).
2) [eg. specialfall av 1 h] om det speciella agerande (bestående i intagande av viss kroppsställning l. utförande av viss rörelse (på marken l. i luften l. i vattnet) l. frambringande av visst läte l. dyl. l. en kombination av sådana handlingar) som fågel(hane) utvecklar i anslutning till l. under parnings- l. häckningstiden (företrädesvis inskränktare, om sådant agerande av hane av vissa fåglar, särsk. dels hönsfåglar, i sht tjäder l. orre, dels vadarfåglar, i sht beckasin l. brushane l. morkulla); särsk. liktydigt med: parningslek (med inbegrepp av frambringande av parningsläte) utövad av fågelhane i närvaro av en l. flera honor; ofta [med (viss) anslutning till 9 n] med särskild tanke på l. enbart om (frambringandet av) ifrågavarande parningsläte (särsk. i uttr. slå (sitt) spel, om tjäder- l. orrtupp, i fråga om att frambringa o. låta höra sitt parningsläte); äv. sammanfattande, om ett flertal fåglars (av båda könen) sammanträffande på viss plats o. tupparnas där (under strider sinsemellan) utvecklade spel (i ovan angiven bet.) o. åtföljande parning med honorna (stundom äv. närmande sig l. övergående i bet.: tillfälle l. tidpunkt l. plats för sammanträffande av angivet slag); äv. oeg., om fågelhanes (särsk. tjäder- l. orrtupps) likartade agerande vid annan tidpunkt än i anslutning till l. under parnings- l. häckningstiden; jfr SPELA, v.1 2. Linné FörelDjurr. 124 (1748; tjädertupps). Turturdufvans spel. Weste FörslSAOB (c. 1817). (Beckasin-)Hanarne hålla .. spel på marken, hvarunder de yfva sig såsom skogsfogeln. Swederus Jagt 232 (1831). (Jag) såg .. på långt afstånd en (tjäder-)tupp på topp, der han glänste grön med utslaget skaft och slog spel på spel. Schröder MinnSkog. 124 (1888). En fridfull majkväll! Göken gal, och orren / Slår än sitt spel. Jäg. 1897, 2: 47. Under forna, af lagbestämmelser oberörda tider snarades tjädern allmänt vid spelet. Ekman NorrlJakt 176 (1910). I själfva spelet (av tjädertupp) urskiljas tre olika ljud: ”knäppningarna” ..; därefter följer ”klunken”; slutligen komma ”sisningarna”. 2NF 29: 215 (1919). Under spelet är trapparna tysta bortsett från svaga, hostande läten. DjurVärld 9: 307 (1961). Anm. Med avs. på definitionens sista led jfr under SPELA, v.1 2 redovisat språkprov 1961. — jfr DAG-, HÖST-, KVÄLLS-, MORGON-, ORR-, PARNINGS-, SOL-, TJÄDER-, VÅR-SPEL. — särsk. i uttr. på spel (stundom äv. spelet), använt i förb. med vissa verb (särsk. skjuta) l. sbst. (särsk. jakt l. skytte) för att beteckna att ngn skjuter o. dyl. l. bedriver jakt l. skytte o. d. på fågel (företrädesvis tjäder l. orre) som befinner sig på spelplats (upptagen av sitt spel). Om Wåren skjutas de (dvs. orrar) på spel, å stora mossar, hwaräst de altid hafwa sin Lek. Brummer 98 (1789). Tjäderjagt anställes .. på spel under lektiden. Nilsson Fauna II. 2: 56 (1835). Han fällde tjädertuppen på hvinet (spelet). Hemberg ObanStig. 9 (1896). Skytte på spel. IdrFinl. 2: 8 (1905).
3) (numera bl. i vitter stil o. i fackspr.) om persons l. djurs försättande av ngt (i sht viss kroppsdel) i mer l. mindre livlig (fri l. omväxlande l. skiftande) rörelse (i sht om fågels l. insekts (hastigt utförda) slående med sina vingar i luften); utom i slutet o. i ssgn VING-SPEL numera nästan bl. i uttr. spel med ngt; förr möjl. äv. i uttr. hålla spel med sina vingar, om fågel, i fråga om att (livligt) slå med sina vingar; jfr SPELA, v.1 3. I wädret Foglar hålla spel, / Lustigt medh sijna wingar. Forsius Phys. 375 (1611); möjl. att uppfatta ss. bildl. anv. av 1 c. Spel med ögonen. Meurman (1847); jfr SPELA, v.1 3 a γ. — särsk. biodl. om (på flustret sittande) arbetsbi(n)s hastiga l. livliga slående med sina vingar (i sht i syfte att fläkta luft in i kupan (för att sänka dennas temperatur) l. sprida vissa karakteristiska (vägledande) doftämnen); äv. [med (viss) anslutning till 9 n] med särskild tanke på l. enbart om vid vingarnas vibration frambragt surrande l. brummande ljud (som bina själva, enl. modern uppfattning, icke hör); jfr SPELA, v.1 3 a η. Spelet på flustret är ock då (dvs. när värmen i kupan överstiger trettio grader) lifligast, och derigenom minskas hettan betydligt. Dahm Biet 59 (1878).
4) (numera i sht i vitter stil) om ngts (utvecklande av) mer l. mindre livliga (skiftande l. omväxlande) rörelser; äv. i utvidgad anv., om skiftningar l. växlingar l. sam- l. växelverkan mellan företeelser (framkallande intryck av rörelse l. liv o. d. hos ngt l. ngnstädes); särsk. om vattens l. annan vätskas (skiftningar l. växlingar i samband med) sprutande l. strömmande l. böljande o. d.; äv. [med (viss) anslutning till 9 o] med särskild tanke på (vid utvecklandet av rörelsen l. rörelserna) alstrat (alstrade) ljud; äv. (i vitter stil) konkret(are), om ngt som utgör l. kännetecknas l. karakteriseras o. d. av ngts spel (i ovan angiven bet.); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., särsk. i uttr. spel på ytan, betecknande viss verksamhet ss. bedriven bl. för nöjes l. tidsfördrivs skull l. ss. varande ytlig l. grund; jfr SPELA, v.1 4. Flyt Aganippe flyt mäd rena Silfwer-Dråppar / Okk haf ditt wakkra Spel wjd fasta Klippans Fot. SmDiktLejonk. 25 (1689). Blomstrens prakt i våda, / Med stjelken blek och stel, / Och alla källors spel / Naturens sömn bebåda. Bellman (BellmS) 10: 211 (1789); jfr 9 o. Astolf. .. Ett något ännu tommare jag är (än en gengångare): / Ett spel av chemisk rök, som härmar dragen / Af den Kong Astolf, hvilken sagan minnes. Atterbom LÖ 2: 349 (1827); möjl. äv. att hänföra till 6 h. Löfvens spel för vinden. Franzén Skald. 4: 177 (1832). Jakten stannade med en våldsam knyck, och ett spel af lefvande segel fyllde luften. Runeberg (SVS) 7: 17 (1833). Sommaren upptogs .. till stor del af glada besök .., af muntra jagtpartier .. samt af långa utflygter .. Men mitt sinne hade, under allt detta spel på ytan, redan på djupet tagit en bestämd riktning. Hyltén-Cavallius Lif 74 (c. 1880). Hon som vackrast lockar dem (dvs. korna) / med sång och rop, får bäst dem hem / och rikast mjölkens spel i stäfvan. Hallström Skogsl. 111 (1904). — jfr BILD-, DRILL-, FJÄDER-, RING-, RÄNN-, SAM-, SAMMAN-, VATTEN-, VÄXEL-SPEL. — särsk.
a) (numera knappast br.) i uttr. sätta ngt i spel (jfr b), sätta ngt i rörelse. SNilsson (1843) hos Berzelius Brev 14: 219.
b) (numera i sht i vitter stil) om eldvapens (på ett livligt l. intensivt sätt (särsk. i kaskader l. skurar) försiggående) utkastande av projektiler (mot ngn l. ngt); i sht förr äv. i uttr. sätta i spel (jfr a), med avs. på eldvapen: sätta i utkastande verksamhet av ovan angivet slag, bringa att (börja) skjuta; jfr SPELA, v.1 4 b α; anträffat bl. i anv. där ovannämnda bet. sammanfaller med bet. i 9 o (beträffande språkprov se detta mom.).
c) om vinds (mer l. mindre livliga, skiftande l. omväxlande) rörelser; särsk. i förb. med attributiv bestämning inledd med i, angivande ngt som vind blåser (o. utvecklar rörelser) i; äv. [med (viss) anslutning till 9 o] med särskild tanke på ljud som blåsande vind alstrar (särsk. hos ngt som den söker sig fram genom). Zephirens, vindens spel. Weste (1807). Zefirens spel i hennes lockar. Dens. FörslSAOB (c. 1817). Böljornas brusande lek, vindarnas växlande spel. Reuter NattSång. 70 (1911); jfr 9 o o. SPELA, v.1 4 f.
d) (numera i sht i vitter stil) om en kropps l. kroppsdels l. kroppsdelars (särsk. lems l. muskels l. ögons l. ansiktes l. muns) utvecklande av (livliga l. (livligt l. livfullt) skiftande l. växlande) rörelser (äv. sammanfattande, om sådana rörelser); äv. dels om ögons (utvecklande av) livligt l. livfullt skiftande l. växlande glans, dels om ögons l. ansiktes l. muns o. d. (utvecklande av) skiftande l. växlande uttryck för sinnesstämning l. känslor o. d.; jfr SPELA, v.1 4 g. (Sv.) Ögonens spel, (fr.) le petillement des yeux, regards, oeillades. Weste (1807). Hygiea 1841, s. 59 (hos lårmuskler). På Birgers ansigte låg redan förut ett uttryck, hvilket genom sin hemskhet skrämt henne. Nu företedde det ett så fasansfullt spel, att Erika med våld qväfde ett utrop af förskräckelse. Carlén Rosen 112 (1842). Den mysande och på samma gång förtrytsamme munnens skälmska spel. Strindberg SvÖ 2: 73 (1883). Det var ett levande spel i de där smidiga lemmarna som tjusade. Krusenstjerna Pahlen 2: 193 (1930). Blåare ögon har aldrig funnits, och deras rörlighet och spel var underbart. Göth Rall. 49 (1932). — jfr ANLETS-, ANSIKTS-, MIN-, MUSKEL-, RÖRELSE-SPEL. — särsk.
α) om (fågel)-vinges (utvecklande av) slående rörelser i luften. (På reliefen ”Kärlekens åldrar”) ses ett älskande par, omgifvet af amoriner, hvilkas vingars spel redan något saktat sig. Snellman Tyskl. 9 (1842). jfr VING-SPEL.
β) (numera mindre br.) om ryttarhands (utvecklande av) mjuka, känsliga (via tygeln, o. i takt med övriga hjälper, försiggående) hästen påverkande rörelser. Handens spel på hästen bör äga de minst synliga och mest fängslande grepp. Ehrengranat Ridsk. II. 1: 66 (1836).
γ) (numera bl. i vitter stil) i uttr. vara (ute) på spel, om ögon: vara i livlig kringblickande l. spanande rörelse l. verksamhet; jfr SPELA, v.1 4 h. Hans ögon voro ute på spel. Strindberg Hems. 194 (1887). Hans gråblå ögon strålade av muntert lättsinne. Alltid var de på spel, lockande och pockande, falkande efter en blick eller ett leende av löfte och samförstånd. Nilsson Medalj. 14 (c. 1960).
e) om ngts, särsk. solens l. annan himlakropps l. av solen l. månen belyst föremåls l. ytas l. landskaps o. d., (utvecklande av) (kontrasterande) ljus- l. färgskiftningar (särsk. om skiftningar l. växlingar (i ljus- l. färgverkan) mellan belysta o. mindre belysta l. obelysta delar av ngt l. i reflexer från ngt); äv. om skuggas o. d. (utvecklande av) rörelser l. skiftningar i form l. storlek o. d.; äv. om sam- l. växelverkan mellan ljus o. skugga l. mellan olika slags ljus l. färger l. ljus- l. färgintensiteter l. mellan skuggor o. d.; jfr SPELA, v.1 4 i α—δ. Atterbom Minn. 286 (1818: färgornas spel). Med stjernans lätta spel, / än lyste, än försvann en klar juvel. Runeberg ESkr. 1: 13 (c. 1840); jfr α. Solens spel på vågorna. Ahlman (1865). En stormig dag som i dag är det ett spel af dagrar öfver de blå höjderna som jag aldrig tröttnar att beundra. Lagerlöf Brev 1: 75 (1891). Skuggors spel och vågreflexer / leka öfver hvit panel. Knape Akv. 41 (1907). Spelet mellan skuggor och ljus. Ahrenberg Infall 77 (1908). Ett smältande spel av solljusets läckra honungsdager mot den stämningsfulla skuggans behag. Gierow i 3SAH LXXXI. 2: 74 (1973). — jfr FÄRG-, LJUS-, REGNBÅGS-, SKUGG-, SOL-, VALÖR-SPEL. — särsk.
α) om ädelstens (reflekterande av ljus i form av ett) ljus- l. färgspel; jfr SPELA, v.1 4 i δ. Demantens spel. Weste (1807).
β) på ytan av smält metall, om snabbt växlande kontrasterande ljusskiftningar mellan den blankt glödande metallytan o. uppsprickande l. fläckvis uppträdande skikt av matta l. olikfärgade oxider l. grafiter l. dyl.; jfr SPELA, v.1 4 i ε. JernkA 1888, s. 182 (hos smält tackjärn).
γ) (i vitter, i sht poetisk, stil) i uttr. tända sitt spel, om morgon (l. dag), i fråga om att inbryta med spel av ljus (särsk. dagrar). Kom, låt oss älskog sköta, / tills morgonen tänder sitt spel! Karlfeldt FlBell. 39 (1918).
f) [delvis specialfall av e] om växlande l. skiftande rörelser l. färgväxlingar l. -skiftningar som en flagga l. vimpel o. dyl. l. (o. i sht) ett (större) antal (färgglada) flaggor l. vimplar o. d. utvecklar (särsk. under påverkan av vinden); äv. konkret, om flagga l. flaggor osv. som fladdrar o. dyl. l. lyser i skiftande färger o. d.; i sht (företrädesvis i ssgn FLAGG-SPEL, sbst.2 (sbst.1, se SAOB F 746)) om (rörelser l. färgväxlingar o. d. hos) signalflaggor som (uppträdda på en lina) vid festliga tillfällen ss. utsmyckning upphängs mellan masttopparna (o. förstäv o. akterstäv) ombord på ett fartyg (äv. i utvidgad anv., om flaggning på angivet sätt ombord, liktydigt med: stor flaggning (med hela signalstället), flaggning över topp). Spelet av alla flaggorna vid olympiadens invigning erbjöd en fantastisk syn. (jfr: Vanl. menas med flaggspel samlingen av (27) signalflaggor, hissade vid fest o. dyl. 3NF 7: 552 (1927). Flaggspel .. (dvs.) flaggning över topp, stor flaggning med hela signalstället. SDS 15/7 1980, s. 8.) — jfr VIMPEL-SPEL.
g) (numera bl. i vitter stil l. i fackspr.) i utvidgad l. oeg. l. bildl. anv., allmännare, om (tings l. företeelse(r)s o. dyl. l. personers) skiftning(ar) l. växling(ar) l. sam- l. växelverkan; särsk. dels om hjärnans (utvecklande av) växlande tankar l. idéer l. känslor o. d. (uppfattade ss. försatta i livlig rörelse), dels om abstrakt(a) företeelse(r)s utvecklande l. manifesterande (särsk. i ngns inre) på ett skiftande l. mångfaldigt l. fritt l. ohämmat (stundom äv. planlöst l. godtyckligt l. lättsinnigt) sätt l. om sådana företeelsers sam- l. växelverkan; jfr 1 j. Kära Bacchus hjelp min maga, / Gif mig min beskärda del / Lät en sup mig ej försvaga, / Lät min hjerne ha sitt spel. Bellman (BellmS) 2: 137 (1772, 1791). Höijer 4: 157 (1795: Phantasiens spel). Hvar tankes yra spel. Valerius 2: 37 (1809). Det är ett stort aktörens fel / Att ge på scenen luft åt egna känslors spel. Fahlcrantz 2: 233 (1826, 1864). På ett högt uppstigande vågberg följer en djupt liggande vågdal uti variationernas spel och omvändt. Fahlbeck StatTyp. 34 (1897). Det eviga spelet mellan luft och ljus. Ahrenberg StRätt 37 (1899); jfr e. Hans gissningar började sitt spel. Strindberg GötR 143 (1904). Det underbart lätta lyriska spelet mellan skogar, lövängar och vatten. Werin Ekelund 1: 38 (1960). — jfr BILDNINGS-, INBILLNINGS-, KÄNSLO-, LINJE-, SNILLE-, TANKE-SPEL. — särsk.
α) (i fackspr.) i fråga om lastnings- l. lossningsarbete vid hamn utfört av en (av olika skäl) övertalig arbetsstyrka, om växling arbetarna emellan under arbetets oavbrutna gång varvid man efter ett visst system turas om att vara ledig o. att arbeta. GHT 1898, nr 76 A, s. 3. SAOBArkSakkSvar (1977).
β) (numera bl. i vitter stil) i uttr. inre spel, om själsverksamheten (”rörelserna”) i en människas inre. Den, som påminner sig den litterära stämningen i Sverige ifrån 1810 till 1832, skall icke förundra sig öfver .. den vigt de (dvs. två ynglingar som diskuterade litteratur o. konst) lade på lifvets inre spel. Almqvist Jagtsl. 50 (1832). Fru Beatrice viste .. att det (dvs. att mannen icke svarade) ej betydde ondt, och att hennes ord närde hans inre spel. Dens. Herm. 91 (1833).
γ) (numera bl. i vitter stil) pregnant, om spel varigm ngn ”bländas” l. förvillas l. narras l. bedras; äv. närmande sig l. övergående i bet.: villa, bedrägeri, illusion. Det optiska spel, som kallas hägring. Atterbom LÖ 2: 456 (1827); möjl. äv. att hänföra till 6 h. Ve fenomenens spel, som sänker / I sken och lögn vår sinneverld! Rydberg Faust 45 (1876). jfr BLÄND-, DRÖM-, FANTASISPEL.
5) [eg. specialfall av 4 (jfr 1 j); jfr äv. motsv. anv. av t. spiel, eng. play, fr. jeu] (numera bl. i fackspr., särsk. tekn.) om ngts fria rörelse inom ett visst begränsat utrymme ngnstädes; stundom äv. i utvidgad anv., övergående dels i bet.: rörelseförmåga l. rörlighet, dels i bet.: utrymme för fri rörelse av angivet slag, spelrum (se d. o. 1), glapprum; äv. pregnantare, om (talvärde representerande) ett på visst sätt bestämt avstånd inom det utrymme där spel (i ovan angiven bet.) föreligger, särsk. om (talvärde utgörande) den algebraiska skillnaden mellan ett håls (diameter)mått o. (diameter)måttet för i hålet befintligt föremål (särsk. axel). Positivt, negativt spel, spel kännetecknat av att den algebraiska skillnaden (se ovan) är större resp. mindre än noll; jfr SPELA, v.1 4 a γ slutet. Det är angeläget at .. (kapsonen) ej är för trång, hvaraf den förlorar spel. KrigVAH 1829, s. 114. Från sidan kan ensamt afgöras, till hvad grad hästen förmår hålla kroppens delar slutna .., om stegen hafva ett vederbörligt spel eller äro stumma, d. v. s. stela och korta. Ehrengranat Ridsk. 1: 58 (1836). Spel mellan stans och dyna i klippverktyg bör väljas från 0,05 till 0,06 av plåttjockleken. HbVerkstTekn. 2: 149 (1944). Pumpkolven passar mycket noga i cylindern (i dieselmotorn) för att kunna täta vid de höga tryck, som här förekomma. Normalt är spelet blott någon tusendels millimeter. AutB 299 (1947). Vid klippning definieras spelet .. som avståndet vinkelrätt mot klippriktningen mellan de mot varandra arbetande eggarna. IngHb. 6: 492 (1954). Spel (dvs.) algebraisk skillnad mellan hålets och axelns mått (måtten tagna i nämnd ordning). SMS 101: 4 (1961). Dödgång (hos maskinelement) är i regel resultatet av flera samverkande spel. SAOBArkSakkSvar (1978). — jfr SIDO-SPEL.
B. om agerande inför publik i syfte att roa, samt i anv. som (närmast) ansluter sig härtill.
6) [bet.-utveckling ur 1] om person(er)s l. djurs agerande l. uppträdande inför ngn l. ngra i syfte att förnöja l. roa l. underhålla denne resp. dessa; äv. konkretare, dels om (av ngn l. ngra arrangerad) föreställning l. tillställning l. begivenhet (på viss plats) med sådant agerande, dels om (konst)stycke l. tävling o. d. som därvid manifesteras (på scen l. tävlingsbana); utom i e numera bl. konkretare, dels om (föreställning av) dramatiskt talstycke l. opera o. d. (äv. om litterär förebild för sådant stycke osv.), särsk.: skådespel (se d. o. 1), dels (i sht i pl.) om (tillställning l. begivenhet omfattande) en (två l. flera dagar omspännande) serie av tävlingar l. dramatiska l. musikaliska föreställningar o. d., särsk. [jfr motsv. anv. av lat. ludi, pl.] om (tillställning osv. omfattande) kämpalekar l. idrottstävlingar (l. dramatiska föreställningar) som (urspr. till gudarnas ära, sedermera till folkmassornas underhållning) arrangerades i det antika Rom; jfr SPELA, v.1 6. Ett folkligt spel framfördes under bygdedagarna. Tå man .. thet stora spelet j Tyro hölt. 2Mack. 4: 18 (Bib. 1541; Apokr. 1921: tävlingsspelen). Torneerrännande och andre ritterlige spiel. BtFinlH 4: 144 (1563); jfr d. Jagh hafwer .. befunnit, at .. kortwilligha Exercitia i dichter och afmålningar, Lärachtige Fabler Spell och liknelser, migh och andre icke skadelige, vthan fast mere äro fruchtsamme befundne. Sigfridi b 3 b (1619). Samma Stadga wari och (dvs. utom spåmän o. d.) the vnderkastade, som föra omkring Biörnar eller annat slijkt til Speels. Schroderus Os. 2: 374 (1635). De särskilda spelen (i det antika Rom) kunde inskränka sig till ett eller ett par af dessa slag (dvs. kappkörning l. -löpning på cirkus, gladiatorkamp på amfiteatern l. dramatiska föreställningar i teatern). NF 10: 175 (1886). ”Min lord, hvars namn .. / jag icke känner, vill min färg du bära / i detta riddarspel?” — ”Du sköna dam”, / blef svaret, ”nej ty än jag aldrig burit / en kvinnas tecken inom spelens skrankor.” Edgren Tennyson Dikt. 159 (1902). I det religiösa dramat .. förekommo .. narrar och djävlar — särskilt i de tyska spelen blev djävulen den komiska, ofta lurade personen. Wrangel Dikten 268 (1912). — jfr APE-, CIRKUS-, DANS-, DOCK-, DÅR-, EFTER-, FARS-, FASTLAGS-, FEST-, FOLK-, FRÖJDE-, FÅNE-, FÄKTAR-, FÄKTE-, FÖR-, FÖRE-, GLADIATORS-, GRÅT-, GYCKEL-, GÄCK-, GÄST-, HERDE-, HJÄLTE-, HÖR-, INBILLNINGS-, JUL-, JÄMMER-, KAMMAR-, KAMP-, KAPP-, KARUSELL-, KASPER-, KLAGO-, KOMEDI-, KRÖNIKE-, KÄMPA-, LUST-, LYSSNE-, MARIONETT-, MASK-, MELLAN-, MIRAKEL-, MOT-, MYSTERIE-, MÄSTER-, NARR-, PARADIS-, PASSIONS-, PICKELHÄRINGS-, PÅSK-, RADIO-, RIDDAR-, ROLANDS-, RUIN-, RÄNN-, SAGO-, SAM-, SATYR-, SCHAU-, SITUATIONS-, SJUNGE-, SKRATT-, SKÅDE-, SKÄMT-, SOMMAR-, SORGE-, SÅNG-, TASK-, TORNER-, TRAGEDI-SPEL m. fl. — särsk.
a) i ordspr. Förmÿcket och förlÿtet fördärffwar hela spelet. Celsius Ordspr. 2: 458 (1709); äv. att hänföra till d, e.
b) [jfr motsv. anv. av t. spiele, eng. games, fr. jeux, alla pl.] i pl., om de idrottsliga tävlingsspel som under antik tid hölls i Olympia i Grekland vart fjärde år till ära för Zeus; äv. om idrottstävlingar varigm man i senare tid sökt återuppliva nämnda antika spel (i fråga om nutida förh., om de internationella tävlingar (sommar o. vinter) som fr. o. m. 1896 hålls vart fjärde år med värdskapet för tävlingarna skiftande från ett land till ett annat); i sht i uttr. olympiska spel; i fråga om nutida förh. äv. allmännare, om regelbundet (vanl. årligen) återkommande (ofta i två l. flera dagar försiggående) idrottsarrangemang (särsk. i friidrott l. skidor) varunder (en serie) tävlingar avhålls, o. i denna anv. i sht i fasta uttr. o. ss. senare led i ssgr (särsk. sådana med ortnamn ss. förled, närmande sig anv. ss. egennamn, om spel arrangerade på ifrågavarande ort) samt elliptiskt för dessa; jfr OLYMPISK, adj.2 1 a α, β, samt LEK, sbst.1 1 e β. Möller 1: 1056 (1745). De sista med säkerhet kända olympiska spelen firades år 393 e. Kr. NF 12: 226 (1888). Nordiska spelen, .. en idrottsvecka, hvarunder vinterns idrotter i största omfattning skulle göras till föremål för uppvisningar och täflingar. BtRiksdP 1902, 8Hufvudtit. s. 368. Redan år 1902 anordnades af föreningen Ponnistus .. täflingar, kallade ”Finlands olympiska spel”. Under något förändrad form förnyades dessa ”spel” år 1903. IdrFinl. 1: 52 (1904). I England instiftades .. 1604 af kapten R. Stower .. ett slags olympiska spel. De förbjödos af puritanerna 1644, men återupplivades under Karl II:s regering .. samt fortgingo i närmare tjugu år och hade sålunda en lifslängd af inalles omkr. 60 år. 2NF 20: 670 (1914). Antalet idrotter hade vid (de olympiska) sommarspelen 1948 något minskats (hästpolo och handboll hade uteslutits), men den sammanlagda poängsumman blev dock något större än vid 1936 års spel. 2SvUppslB 21: 1039 (1952). (jfr: Åsele-spelen, första gången arrangerade år 1925, har vunnit anseende som en (skid-)tävling av klass. ÅseleSockH 283 (1966).) — jfr RODDAR-, RYTTAR-, SIM-, SKID-, SKRIDSKO-, SOMMAR-, VINTER-SPEL.
c) i sht i pl., om regelbundet (i sht årligen) återkommande (ofta två l. flera dagar varande) mer l. mindre högtidlig sammankomst l. fest varunder ett l. en rad verk (särsk. med bestämt ämne l. av temakaraktär) inom musikens l. litteraturens l. teaterns l. filmens område framförs l. förevisas; särsk. dels om sådan sammankomst osv. till högtidlighållande l. minne av ngn l. ngt, dels [sannol. (åtminstone delvis) efter b] om tävlingsfest vid vilken ifrågavarande verk framförs l. förevisas inför jury för prisbedömning o. -belöning l. efter tidigare skedd jurybedömning prisbelönas o. framförs l. förevisas; festspel (se d. o. 2), festival. (I Münnerstedt) uppförs ett litet spel årligen, syftande på befrielsen från svenskarna. Laurin LivKonst 326 (1930). Spelen i Bayreuth. Östergren (1944). (jfr: Filmspelen i Cannes. SAOBArkSakkSvar (1978).) — jfr BLOMSTER-SPEL.
d) (†) om (ngns l. ngras agerande i) viss kämpalek (särsk. tvekamp) l. idrott utövad vid spel (äv. i bet. b) l. annars för tränings l. nöjes l. tidsfördrivs skull; äv. [möjl. (åtminstone delvis) direkt till h] oeg. l. bildl., om (agerande i) väpnad strid l. väpnat uppror l. upplopp l. krig; äv. övergående dels i bet.: sätt l. metod att strida l. föra krig, dels i bet.: kämpadåd l. -bragd; jfr 7 q (α—ε) o. SPELA, v.1 6 c. (Lat.) Spheromachia (sv.) spel eller kempan som skeer med myyl (dvs. ett slags boll som fastsattes vid vardera handen o. varmed knytnävskamp fördes). VarRerV 34 (1538). Noghro aff the Folkungar (gjorde uppror) .. och i thetta spelet war Johan Philpuson then ypperste. OPetri Kr. 91 (c. 1540). (De) lupo j Spelhwset, och sågho huru man ther ball sloogh, och annor spel dreff. 2Mack. 4: 14 (Bib. 1541). Grijm skall Haldan uthi eenviges kamp dräpit .. Itt sådant spel skall han ock hafva öfvat medh een gammal och mächtigh siööröfvare benembdh Ebbe. LPetri Kr. 33 (1559). I synnerheet betackar och rosar iagh .. eder .. mandom som .. edra lijf, lefwerne och helsa hafwa oförskräckt framstält och i spelet wågat, til at erhålla thenna seger (över Ryssl.) och erwerfwa thenne freden (i Stolbova). Gustaf II Adolf 187 (1617). Vid blanka vapens nyttjande får anföras, att då aldrig eller högst sällan en hel linie drabbar med fälld bajonett, emedan ingen i krig vågar ett sådant spel. KrigVAH 1805, s. 6. Vid diskosspelet åsyftade man .. att .. kasta så långt som möjligt .. Man äger oräkneliga afbildningar af detta spel, bland hvilka Myrons är den bästa. Palmblad Fornk. 1: 1616 (1843). — jfr DISKUS-, VÅG-SPEL. — särsk.
α) i uttr. ingå ett spel, ge sig in i väpnad kamp l. ett krigsföretag; jfr INGÅ II 1. Til Fäderneslandetz befrijelse, wågade .. (Gustav Vasa) at ingå ett Speel. Girs G1 5 (c. 1630).
γ) [jfr 1 i] i uttr. blodigt lyckans spel, om blodig kamp där stridslyckan prövas l. sätts på spel; jfr 7 i α slutet. I Pommern .. yppade sig .. (år 1678) flera blodiga lyckans spel. Schönberg Bref 2: 388 (c. 1778).
δ) i utvidgad anv., allmännare, liktydigt med: KAMP, sbst.2 2; äv. dels (anträffat bl. i pleonastisk förb. med lek) om sammandrabbning l. dust (vid förhandling l. debatt o. d.), dels om stridighet l. träta l. konflikt. G1R 13: 166 (1540: leker och spiill, pl.). Thet (är) wår tröst vthi wår förfölielse för Christi ord skul, at wij haffue honom för oss j thetta spelet. Och såsom alle hans hätzke fiender äro komne på skam, så skal thet ock gå mz wåra fiender som oss förfölia. LPetri ChrPina b 7 b (1572). Dedt ähr oss alle okärt och förtreeteligitt, att vij haffve råkat medh Episcopo i detta speelet. RP 6: 458 (1636).
e) om (enskild aktörs l. samtliga aktörers) agerande l. (pregnantare) sätt att agera i ett skådespel l. en opera l. film o. d. (jfr f), särsk. liktydigt med: spelande (se SPELA, v.1 6); äv. allmännare, om utövande av scen- l. skådespelarkonsten, skådespelande; äv. oeg. l. bildl. (jfr f, h). Spelet på scenen. Sceniskt spel. Spelet gick trögt genom hela första akten, men sedan flöt det bättre. Vthi Comædiers loflige speel bekommer Vngdomen skickeligheet .. at tala. Messenius Disa A 2 a (1611). Den Acteur, som hvarken äger vacker figur eller röst, bör så mycket mer vara sorgfällig om sitt spel. Kellgren (SVS) 5: 184 (1788). Scenen är här (dvs. i skogen) icke dramatisk; ingenting talar. Men ett gladt spel är att se. Almqvist DrJ 281 (1834). SvHandordb. (1966). — jfr INGENY-, PRIMADONNE-, SAM-SPEL. — särsk.
α) [jfr t. stummes spiel, fr. jeu muet] i sht teat. i uttr. stumt spel, om spel vid vars genomförande en aktör icke nyttjar det talade l. viskade l. sjungna ordet (utan bl. kroppshållning l. gester l. ansiktsuttryck o. d.) för förmedling av rollgestaltens känslor till åskådaren, särsk. liktydigt med: mimiskt (se MIMISK 1) spel; stundom äv. oeg. o. allmännare, om ngns uttryckande av tankar l. känslor enbart gm blickar l. ansiktsuttryck l. gester l. beteende(n) o. d.; stundom äv. i utvidgad anv., i uttr. göra ett stumt spel, om sceniskt gestaltat sinnestillstånd (särsk. oro): låta sig manifesteras i ordlösa beteenden av visst bestämt slag (som får åskådaren att uppleva ifrågavarande sinnestillstånd). Gustaf III 2: 204 (1788: göra ett stumt spel). Skådespelarkonsten har i alla tider haft riklig användning för åtbördsspråket och det s. k. stumma spelet. NordTBB 1935, s. 26. Han log lite, följde de dansande med ögonen. Det var några sekunders stumt spel, innan han .. sade (osv.). Hedberg VackrTänd. 9 (1943). Mimiskt spel är en grövre art av det stumma spelet. SAOBArkSakkSvar (1978). jfr STUM-SPEL.
β) i uttr. spel för galleriet, spel som appellerar till galleriet (se GALLERI, sbst.1 3); äv. [med (viss) anslutning till 8] (o. numera företrädesvis) oeg. l. bildl., om (taktiskt l. falskt) agerande varigm ngn (särsk. författare l. konstnär) ger efter för l. appellerar till den breda (obildade l. okunniga l. kritiklösa) massan o. dess smak i syfte att nå framgång l. vinna fördelar; äv. i utvidgad anv., om ngns l. ngras (i sht politikers) agerande inför offentligheten på ett (taktiskt l. falskt) sätt som avser att ge intryck av l. skapa föreställning om att ngt förhåller sig så l. så (stundom äv. närmande sig bet.: (politisk) skenfäktning); jfr SPELA, v.1 6 k ζ. (Sainte-Beuve) hade lyssnat till Mussets bländande och hänförande rapsodier, men han visste hur mycket som var falskt och spel för galleriet i dessa hjärtslitande snyftningar. Böök 4Sekl. 96 (1927, 1928). Nog hade den här tillställningen (dvs. de borgerliga partiernas demonstrerade oenighet om besparingarna i kommunerna) klara drag av vad man brukar kalla ”spel för galleriet”. Regeringspartierna vill tydligen till varje pris slå vakt om sin integritet och visa omgivningen att de alls inte går i moderaternas ledband eller sitter i den s. k. högerburen. Och på moderat håll är man på motsvarande sätt mån om att visa omgivningen att man alls inte frånhände sig något inflytande när man lämnade regeringen. SDS 9/3 1982, s. 2.
f) [i abstr. anv. eg. specialfall av e] i uttr. spelet kan börja, (agerandet i l. föreställningen av) skådespelet l. operan o. d. i fråga kan börja (särsk. nyttjat ss. avslutningsord i prolog (till skådespel osv.) l. tal vid invigning av teater o. d.); äv. oeg. l. bildl., betecknande att visst företag l. projekt o. d. kan inledas l. ta sin början. Leoncavallo Pajazzo 1: 9 (1893; ss. avslutningsord i prolog till opera). Stridskrafterna (som G. III ämnade använda mot Ryssl.) voro nu (i början av juli 1788) på sina utgångslägen, och spelet kunde alltså börja. SvFlH 2: 489 (1943). Ett borgarråd (säger) vid öppnande av en ny teater: ”Spelet kan börja”. SAOBArkSakkSvar (1978).
g) i sht teat. o. litt.-vet. i förb. med prep.-attribut inlett med om, i uttr. angivande vad teaterföreställning l. -pjäs o. d. handlar om; särsk. om sådant uttr. använt ss. l. i titel på teaterpjäs o. d. Spel om Herculis wägewal. Stiernhielm o. Columbus (SVS) 5 (1669; titel på balett, sannol. uppförd inför K. XI). ”Det gamla spelet om Envar” är i Emil Hillbergs övers. 1916 den svenska titeln på Hugo v. Hofmannsthals omdiktning ”Jedermann” (1912) av den möjl. från 1400-talet stammande engelska moraliteten ”Everyman”. 2SvUppslB 8: 752 (1948). Med utsålda ”hus” och flera extraföreställningar blev spelet om Norbergs-strejken i Kallmora gruva i Norberg i somras en stor framgång. Entré 1977, nr 4, s. 14.
h) (numera bl. i vitter stil) oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr d—f), om agerande l. skeende (särsk. av dramatiskt slag) som liknar l. kan liknas vid ett skådespel (se d. o. 1) l. en teaterföreställning; numera företrädesvis liktydigt med; skådespel (se d. o. 2), drama (se DRAM, sbst.2 3); förr äv. [i vissa anv. med anslutning till 8] övergående i bet.: brottslig gärning l. skurkstreck l. våldsdåd; jfr SPELA, v.1 6 k, l. Rytterne excursere all deres licentie (dvs. laglöshet, som bl. a. yttrat sig i att man tillskansat sig böndernas djur) aff manquement aff underhold, och jagh veet där inge rådh till. Så länge dhe ligge i quarteren, ruinera dhe fuller landen och undersåterne och retha op grannerne och rätta sådane speel an. AOxenstierna 5: 412 (1630). Vthi Orliens i Frankrijke anrettade the Franciscaner .. itt grufwelighit Spell .. The stälte en vng Munck vppå Kyrkiehwalfwet, som om nattetijdh .. anrättade .. itt stoort Buller .. (o. som föregavs vara en osalig själ). Munken gaff .. Tekn, att then Lutherske wilfarelsen war Orsaken til then Siälens Fördömelse. Schroderus Os. III. 1: 160 (1635). Partier, som kallas Nationer, och hvilka gjort våld, mord, brand, förödelse, til et ständigt spel på Jorden. Thorild (SVS) 3: 370 (1793). Vilken störtsjö av jättelika händelser under 1917! .. Journalismen hade verkligen sin vilda poesi under denna tid. Spelets förtvivlade spänning kunde slita den kallaste med sig. Siwertz JoDr. 204 (1928); jfr 7, 8. Han sköter stilla sina sysslor och ser med likgiltiga ögon på livets växlande spel. Östergren (1944); jfr 4 g. — jfr LEVNADS-, NATUR-SPEL.
7) [bet.-utveckling ur 1, 3, 6 (d)] i fråga om tävling mellan två l. flera deltagare l. lag (se LAG, sbst.3 14 b γ) som försiggår efter bestämda regler o. vid vilken ett rörligt (två l. flera rörliga) redskap (utgörande tärning(ar) l. boll(ar) l. kula (kulor) l. pjäser l. brickor l. kort o. d.) kommer till användning, om agerande som deltagarna l. lagen i en sådan tävling utvecklar (inbördes l. var för sig) inom sfären för den verksamhet som ifrågavarande regler föreskriver l. sanktionerar o. som utmynnar i ett försättande av ifrågavarande redskap i rörelse (särsk. förflyttning på en speciell plan l. ett speciellt bräde o. d.) ss. led i verksamheten att med redskapet (redskapen) lösa en viss bestämd uppgift; äv. konkretare, dels sammanfattande, om visst slags agerande av ovan angivet slag manifesterande ett bestämt regelsystem, dels om sådant regelsystem (stundom äv. om tävling i anslutning därtill); äv. allmännare l. oeg. l. bildl., om agerande l. tävling som i visst avseende överensstämmer med l. liknar spel (i ovan angiven bet.), särsk. om tidsfördriv med spelkort l. mekanisk apparat l. dyl. avsett för en person; äv. pregnant, om spel om pengar l. pengars värde (äv. övergående i anv. om verksamheten att mer l. mindre yrkesmässigt ägna sig åt sådant spel); äv. närmande sig l. övergående dels i bet.: parti (se d. o. 12) l. dyl., dels i bet.: spelsätt, spelkonst; äv. i utvidgad anv., konkret, om uppsättning redskap l. apparat l. dyl. varmed spel bedrivs l. kan bedrivas; jfr SPELA, v.1 7. Spel med kort, tärning, boll. Det gäller att följa spelets regler. Spela ett spel. Invecklat, svårt, lätt spel. Glänsande, bra, dåligt, uruselt spel. Ha lyckan med sig i spel. Fuska i spel. Vara begiven på spel. Spel om (förr äv. på) ngt. Sista halvåret har han levt på spel. Förlora, tappa pengar på spel. Vinna (av ngn) pengar på spel. Ruinera sig på spel. Man ther (dvs. i spelhuset) ball sloogh, och annor spel dreff. 2Mack. 4: 14 (Bib. 1541). Wara androm till förhinder och förargelse medh spatzerande, med speel, med brendeuijn (under gudstjänsttid). KOF 1: 253 (1575); jfr c. Men vet Herrn, at man aldrig borde bry sig om spel, för at vinna och at tappa är lika lätt. Envallsson Niugg 17 (1784); jfr c. Kunna, förstå ett spel. Weste FörslSAOB (c. 1817). Lapparnes egna lekar hafva inhemska namn; men spelen hafva utländska. Düben Lappl. 309 (1873). Fyra utgångar göra ett helt spel. Norman GossLek. 113 (1878; i fråga om pärkspel). Såsom ofvan blifvit sagdt utgör grunddraget i Associationens (dvs. det engelska fotbollsförbundets) spel att endast fötterna skola sköta bollen. Balck Idr. 1: 136 (1886). (Fotbollslagets målvakt) visade emellanåt ett spel som man högst sällan får skåda här i landet. DN(A) 1924, nr 160, s. 12. (De) skulle flytta ut till landet och köpte leksaker och spel åt sina barn, bollar, kastringar, kägelspel. Siwertz Varuh. 64 (1926). Spelet med denna leksak (dvs. jojon). SAOB J 104 (1934). — jfr ALLIANS-, BALLUN-, BANK-, BARN-, BASSETT-, BEGÄR-, BELÄGRINGS-, BERÄKNINGS-, BESICK-, BILJARD-, BIRIBI-, BJÖRN-, BLIND-, BOCCIA-, BOCK-, BOKSTAVS-, BOLL-, BORT-, BRIDGE-, BRÄD-, CHIKAN-, DAM-, DIABOLO-, DOMINO-, FALSK-, FARAO-, FINGER-, FORTUNA-, FORWARD-, FOTBOLLS-, FRUEN-, FYRHANDS-, FÖRDELS-, FÖRKER-, FÖRLÖPAR-, FÖRSVARS-, GASK-, GOLF-, GÅS-, HALMA-, HANDBOLL-, HASARD-, HEM-, HOCKEY-, INTELLIGENS-, ISHOCKEY-, JAN-, JOJO-, KAMBIO-, KAPPLÖPNINGS-, KARAMBOLL-, KARAMBOLLAGE-, KASINO-, KEJSAR-, KILLE-, KLOT-, KLUNG-, KNACK-, KNÄCKE-, KOMMERS-, KONVERSATIONS-, KORT-, KRICKET-, KRIGS-, KROCKET-, KRON-, KRONVÄGGS-, KUL-, KURIR-, KVARN-, KÄGEL-, KÖP-, LABET-, LOMBER-, LOPP-, LOTTO-, LÄGG-, MAHJONG-, MALJ-, MAS-, MED-, MISÄR-, MITT-, MJÖLIS-, MOSAIK-, MOT-, MÄSTER-, NOLL-, NUNN-, NÅL-, NÄT-, OM-, ORM-, PARTI-, PATIENS-, PELAR-, PIKÉ-, PINGPONG-, PIPPI-, PJÄRR-, POCK-, POJK-, POKER-, POLO-, POSITIONS-, POTT-, PREFERENS-, PRIFFE-, PROMESS-, PUSSEL-, PUTT-, PYRAMID-, PÅ-, PÅVE-, PÄRK-, RAFFEL-, REKTANGEL-, REMI-, RETUR-, RING-, RINGKASTNINGS-, RUFF-, RUGBY-, RULETT-, RÄV-, SAM-, SANG-, SCHACK-, SCHACKTAVELS-, SCHERVENTSEL-, SEMESTER-, SERIE-, SIDO-, SIMULTAN-, SINGEL-, SJU-, SKAT-, SKOLPOJKS-, SKRAPNOS-, SKÖN-, SLANT-, SLUT-, SNÅL-, SOLO-, SPRINGAR-, SQUASH-, SÄLLSKAPS-, TÄRNINGS-, VARP-, ÖPPNINGS-SPEL m. fl. — särsk.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt samt ordstäv. Dhen som låter see sigh i Kortet, han tappar sitt speel. Grubb 143 (1665). Ingen bror i spel. Rhodin Ordspr. 81 (1807); jfr: Ingen bror i spel och ingen syster i kärlek. Blanche Bild. 4: 217 (1865). ”Guds barn ha ingen lycka i spel” — sa' presten då han tappade i kortspelet. Holmström Sa' han 33 (1876). Den som är lycklig i spel, är olycklig i kärlek (och tvertom). Granlund Ordspr. (c. 1880); jfr: Tur i spel otur i kärlek; otur i spel tur i kärlek. Holm Ordspr. 308 (1964). Spel, kvinnor och vin för mannen leende till fattighuset. Därs. Anm. Jfr språkproven c. 1540 o. 1709 under b.
b) (†, se dock β) om spel med (särskild) tanke på förutsättningarna för dess bedrivande (i sht i fråga om kortspel, med tanke på styrkan hos de kort som en spelare har på hand (jfr l ε)); äv. övergående i konkret anv., om samtliga kort som en spelare har på hand att bedriva spel med, hand (äv. inskränktare o. speciellare, om spelares bästa färg); särsk. i förb. med attributivt god, säker, dålig m. fl., i uttr. betecknande att ett förestående spel ser ut att gå bra resp. ter sig som en säker vinst l. har en dålig prognos o. dyl. l. att ngn har l. sitter med bra resp. säkra l. dåliga o. d. kort; äv. dels i uttr. ha stort spel i den l. den färgen, ha mycket att spela med i den l. den färgen, ha en stark hand l. vara lång (o. stark) i den l. den färgen, dels i uttr. ngns spel är i den l. den färgen, ngn har starka kort i den l. den färgen l. ngns starkaste färg är den l. den. Itt gott spell är snart forseedt, och seent i gen hemtat. OPetri Kr. 54 (c. 1540); jfr: Ett godt speel är snart förlorat. Celsius Ordspr. 2: 527 (1709). Om jag .. är .. säker at winna spelet, så kan jag .. mitt Spel lägga öppet uppå Bordet. BeskrLombreSp. 9 (1745). (Sv.) Hafwa wackert spel. (Fr.) Avoir bon jeu. Nordforss (1805). Jag hade stort spel i hjerter. Weste FörslSAOB (c. 1817). Ha godt, säkert, dåligt spel. Dalin (1854). (Sv.) Mitt spel är i ruter: (fr.) mon port (point) est de (en) carreau. Schulthess (1885). — särsk. bildl.
α) i uttr. betecknande ngns l. ngts utsikter l. möjligheter att nå framgång l. lyckas o. d. ss. goda l. säkra l. dåliga o. dyl. l. att ngn har det bra l. säkert l. dåligt o. d. ordnat för sig; särsk. i uttr. ha sitt bästa spel att (göra ngt), ha sina bästa möjligheter att (göra ngt). När Förnufftet är borta (gm dryckenskap), då skall man tenckia att Diefwulen har sitt bästa Spel, att öfwerfalla den arme Siälen. Fernander Theatr. 284 (1695). Om kontra-revolutionsmakarne i Frankrike tror jag, som du, at de icke hafva så godt spel. GJAdlerbeth (1791) hos Ljunggren SVH 2: 74. Henry Beaumanoir (till Ninon de Lenclos som utsetts att förföra honom). Hvar qvinna hatar jag .. / .. Durez i kabinettet. .. Åh, det är hårdt likväl / Att ha ett spel så godt, och mista det, minsjäl, / Blott för en pojkes nyck! Almqvist God. 42 (1838). Öfverlägsenheter hade, som mången tyckte, dåligt spel innan den 8 Mars (dvs. före K. XIV J:s död); jalousien höll dem då på afstånd. Crusenstolpe Ställn. 13: 5 (1848). Schulthess (1885: ha godt spel).
β) (fullt br.) i (varianter av) det ordspråksliknande uttr. hålla god min i elakt (i sht förr äv. dåligt l. magert) spel, i fråga om att i motgång l. vid dålig l. orättvis behandling o. d. visa upp en obesvärad min utåt l. dölja sitt missnöje under en obesvärad min o. d.; jfr MAGER, adj. 4 c β, MIN, sbst.1 1 e slutet. Bäst god mine wid elakt spel. Dalin Vitt. II. 4: 147 (1751). Nu söker han hålla god min i magert spel. Snellman Tyskl. 9 (1842). WoH (1904: dåligt spel). För husfridens skull höll han god min i elakt spel. Hedberg Räkn. 82 (1932).
c) om sådant spel om pengar l. pengars värde där det av de deltagande icke tävlas om den sammanlagda summan av gjorda insatser (pott) utan om ett uppsatt pris l. en utifrån insatssummans storlek framräknad prissumma o. d.; särsk. dels om en i sht förr förekommande form av hasardspel där avgörandet om vinst av ett uppsatt pris fälls gm tärnings- l. lottkastning mellan de personer som erlagt stipulerad insatssumma, dels om lotteri, dels om sådant på vadhållning byggande spel där vinst o. förlust avhänger av utgången av en l. flera kapplöpningar mellan djur (i sht hästar l. hundar); äv. i utvidgad anv., om auktion (numera företrädesvis i β); förr äv. närmande sig l. övergående i konkretare bet.: sammankomst för avhållande av spel (i ovan angiven bet.); jfr d, e, i α, j o. SPELA, v.1 7 b. Bleff Jörenn bådzskier tillsagtt sine penning(ier) jg(ie)n, som han hade vttssath på spell på ehn oxze medh Arffuidh Annderss(o)nn och andre flere .., effttir hann jckie fick kastadh för dem. TbLödöse 203 (1590); jfr i α. Effter som Caroli Johannis Præceptor hade några böcker som han wille speela på och dhe som til samma speel eller auction kommo wille hafwa något dricka, så sålde dhe dhem af det dricka dhe till Collationen förskaffat hade. VDP 1691, s. 991. Totalisator .. (är) benämning dels på ett visst system för vadhållning vid hästsporttävlingar, dels på den organisation, som vid spel enl. detta system ombesörjer vadhållningen. 2SvUppslB 29: 722 (1954). — jfr LOTTERI-, PLATS-, SEGER-, TOTALISATOR-SPEL. — särsk.
α) (†) i uttr. ställa ngt till spels l. försälja ngt på spel, (sätta o.) försälja ngt på spel, där avgörandet om vinst fälls gm tärnings- l. lottkastning, l. på auktion. Sätta flere .. (nödår) til å rad, så går kon ur sitt bås och hemmanet ställes til spels. NorrlS 1—6: 74 (c. 1770). I morgon kl. 4 eftermiddagen kommer ett par Guldörnhängen att på spel försäljas i Guldsmed Flygares Gård, och hwarje lott kostar 12 (shilling) r(iks)-g(äl)d(s). VexiöBl. 1820, nr 38, s. 4.
β) om (ngns agerande ss. deltagare i) handel med värdepapper l. varor på börsauktion; jfr SPELA, v.1 7 b ζ. Spel på börsen. Rena differensaffärer, som fullständigt uppgöras inom en krets af spekulanter, utan att någon reel affär förekommer i början eller i slutet, äro visserligen enbart ett spel, hvilket ej blott icke har någon nationalekonomisk funktion, utan äfven utöfvar ett i moraliskt hänseende skadligt inflytande. EkonS 2: 466 (1899). jfr BÖRS-, DIFFERENS-SPEL.
γ) (†) bildl., om äktenskapslotteri (vari kvinnor uppsätter sig själva ss. pris o. vartill ogifta män kallas); jfr SPELA BORT 2 slutet. (Om en gammal ungmö kan) bewijsa / Hon aff den hoop är äldst, och elliest vthan feel, / Skall henne wara vndt, att sättia sig på speel / Och så till samma leek, the vnga Karlar kalla / Som fyrty' Åhr haa fylt. CupVen. A 7 a (1669). Hwar Pijg' och Vngerswän, wij (dvs. Venus) här med råda wele / Att the sig giffta förr' än the most mä i Spele. Därs. A 7 b. Men skull .. (en man) / Som ännu ogifft är, törs knota för sin paart / Och icke gå till speels, när han ther till blifr' ropad / .., skall (osv.). Därs.
d) jur. i pleonastisk förb. med dobbel, i uttr. spel och dobbel (förr äv. dobbel och spel), äventyrligt spel (se e) om pengar l. pengars värde, hasardspel, dobbel (se d. o. 1). Speel och dubbell med tärninger. Brahe Kr. 3 (c. 1585). Grubb 802 (1665: Dubbel och Speel). MotRiksd. 1972, nr 1585, s. 10 (: spel och dobbel; om bingospel, automatspel o. rulettspel).
e) i sht jur. i uttr. äventyrligt spel, spel (äv. i bet. c) av (för den enskilde o. samhället) äventyrligt l. farligt l. skadligt slag; jfr d. PH 1: 126 (1719). Alla äfwentyrliga spel med kort eller tärning, af hwad särskilte namn de wara måge, böra aldeles uphöra och ingenstädes widare tillåtas. Därs. 15: 295 (1792). I rättspraxis har poker .. bedömts som äventyrligt spel. PropRiksd. 1972, nr 96, s. 5.
f) mil. i utvidgad anv., om (agerande vid) militär övning l. fingerad krigföring o. d. bestående i att (mot en bl. tänkt l. låtsad fiende) utföra taktiska l. strategiska trupprörelser l. operationer på en karta l. terrängmodell l. i terräng utan trupp l. utföra eldledning utan artilleripjäser o. d. (äv. konkret, om anordning för genomförande av sådan övning osv.); äv. i förb. med prep.-attribut inlett med med, vars huvudord betecknar ngt som man låtsas o. utgår ifrån ss. verkligt vid militär övning osv.; äv. övergående i bet.: simuleringsmodell av lägre nivå (nyttjad l. avsedd att nyttjas vid studier för skissning av alternativ för en krigsmakts framtida utformning m.m.); äv. [med tanke på att nyttjade hjälpmedel (karta, pennor, räkneapparat m.m) hanteras manuellt] i uttr. manuellt spel, om spel (i ovan angiven bet.); jfr SPELA, v.1 7 g. För att .. icke vålla alltför stor olägenhet för deltagarne, torde spelen böra ordnas gruppvis. KrigVAT 1890, s. 486. Strategiska spel. SAOBArkSakkSvar (1978). Bevakning i mörker utvecklas, dels genom spel med egna patruller, dels genom att en ”fiendesida” finns. LärobTrupputbildn. 158 (1980). Nedan presenteras några olika typer av värderingsmodeller som kan användas i arméstudier .. (bl. a.) Manuella spel .. (som) kan vara översiktliga eller mer detaljerade. HbArmést. 1982, s. 26. Ett översiktligt spel (kan) ge ytterligare operativt-taktiskt underlag för så småningom mer detaljerade spel och värderingar på samma eller lägre studienivå. Därs. 27. De mera detaljerade manuella spelen .. bedrivs som spel på karta med A- och B-sida samt avdömningsgrupp. Därs. (jfr: Ordna eldledningsspelet för övning i morgon! SAOBArkSakkSvar (1983).) — jfr KRIGS-, SKJUT-SPEL.
g) (numera knappast br.) i uttr. sitta i (förr äv. uti) spel (förr äv. spelet), sitta (se SITTA, v.1 1 f) l. vara inbegripen i spel; förr äv. mer l. mindre bildl., i anv. betecknande dels att ngn ”sitter fast” i ett visst åtagande l. engagemang, dels att ngn är delaktig l. medverkar i ngt (anträffat bl. i hyperbolisk anv., om fan, i fråga om att hinder föreligger för ngts förverkligande). Der vij intett ville taga dee 400,000 Rdr (som Frankrike erbjudit Sv. för fortsatta krigsansträngningar), måste vij doch sittia uthi spelett. RP 8: 73 (1640). (Jag hade gärna låtit dig komma in.) I synnerhet jag har mycket att säga och då hadde det äfven passat sig så mycket bättre — men fan sitter altid i Spelet. CAEhrensvärd Brev 1: 246 (c. 1795). (Sv.) Sitta i spel, (fr.) être engagé au jeu, jouer. Weste (1807). Schulthess (1885: sitta i spel).
h) (†) i uttr. hålla spel, fortsätta spelet (så att den som sitter med förlust ges möjlighet att återvinna det förlorade); äv. i förb. med bestämning inledd med med, angivande den (de) förlorande motspelare som det gäller att fortsätta spelet med. En som börjat i fördärfweliga spel att slösa sin tid ock sin lycka, är för hederlig karl, att icke fortfara, eller som det heter, att icke hålla spel. Bergeström IndBref 9 (1770). Schulthess (1885: med ngn).
i) i prep.-adverbial inlett med på (jfr c), förr äv. i (jfr g, l α, m α, n, o, p ζ α', q γ—ε), i vissa (i sht bildl.) uttr.
α) [jfr t. etw. aufs spiel setzen] sätta, i sht förr äv. ställa (förr äv. sätta in l. sätta upp l. uppsätta l. utsätta) ngt på (förr äv. i) spel (förr äv. ett spel l. spelet), satsa ngt att bedriva spel om; numera företrädesvis bildl.: (veder)våga l. riskera l. äventyra ngt. Mången dyrbar Hielte, / Sampt Officerer högh, / Satte sitt lijff i spelet. PolitVis. 290 (1647). Verelius Gothr. 253 (1664: upsättia .. i spelet; bildl.). Tärningen i brädespelet .. beröfwar mongen sina päningar, som them sätter på speel. Dens. Herv. 147 (1672). Schultze Ordb. 4767 (c. 1755: Sätta up på spel). Widegren (1788: Sätta in i spel). Hvad .. (Lunds universitet) inom .. (de sydsvenska landskapen) uträttat till fördel för svensk bildning, blef åter stäldt på spel (gm det förnyade krigsutbrottet 1709). Weibull (o. Tegnér) LUH 1: 150 (1868). Allt folk skall få sluta genast (om inte de av bondpojkarna framprovocerade slagsmålen upphör), vi (rallare) sätter inte våra liv på spel för att ni (ortsbor) skall få järnväg. Rallarminn. 105 (1949). Anm. Jfr språkproven 1590 under c huvudmom., 1669 under c γ. särsk. [jfr 6 d γ] (†) i uttr. sätta ngt på ett blodigt spel, (veder)våga l. riskera l. äventyra ngt gm en blodig uppgörelse l. dyl. Nu måste twenne kungarikens makt / Utgången sätta på ett blodigt spel. Hagberg Shaksp. 2: 237 (1847).
β) [jfr t. auf dem spiele stehen] stå på spel (förr äv. spelet), vara satsad att bedriva spel om; numera bl. bildl.: vara riskerad l. äventyrad l. i fara; äv. (numera bl. mera tillf.) vara på spel, bildl.: stå på spel (se ovan). När Konungen märkte att Pohlackens sabel började bita igenom på handen, kunde Hans Maj:t förstå och såg och, att sin värjebögel var sönderhuggen, samt att lifvet eller friheten var på spel. HSH 5: 48 (c. 1700). Understår sig någon at gå på Todos och det mislyckas, så dela the andra twå alt hwad som står på Spelet. BeskrLombreSp. 10 (1745). Den svenska befolkningens (i Finl.) urgamla del i landets natur, historia och folkliv står på spel. Björck K12Stövl. 55 (1954). särsk. [med anslutning till 1 i] (numera bl. tillf.) i det utvidgade uttr. stå på slumpens spel, stå på spel på sådant sätt att avgörandet beror på slumpen. När rättigheter, vuxna ur vårt hjerta, / Med makt och ära stå på slumpens spel, / Ett menskolif en småsak blir. Wecksell DHjort 58 (1862).
j) i förb. med hög (förr äv. stor) l. låg, i uttr. betecknande (visst bestämt) spel (äv. i bet. c) ss. högt (o. äventyrligt (se e)) resp. lågt (o. oskyldigt) med hänsyn till insatsens storlek; i sht förr äv. i uttr. smått spel, om (särsk. för tidsfördrivs skull bedrivet) lågt (o. snålt l. knusslande) spel; förr äv. i det plurala uttr. ringa l. mindre spel, spel med små l. obetydliga resp. mindre insatser; jfr SPELA, v.1 7 h. En del Spelgiruge uttyda Placatet om spel och Dobbel, som skulle det allena angå store och äfwentyrlige, ock icke mindre eller ringa spel. PH 1: 127 (1719); jfr d. Han .. kom genom högt spel på Lotteri i så uszla omständigheter, att han i förtwiflan på detta sätt (dvs. gm att skjuta sig) slutade sina dagar. GT 1786, nr 37, s. 2; jfr c. (Sv.) Lågt spel, för tidsfördrif. (Fr.) Jeu de garnison. Grimelinage. Nordforss (1805). (Sv.) Spela .. lågt, smått spel .. (fr.) jouer .. à petit jeu .. (fam(iljärt) jouailler). Weste (1807). De fortsatte med écarté och spelet blev mot Stellans vilja högt. Siwertz Sel. 2: 21 (1920). — särsk. i förb. med hög, i vissa bildl. uttr.
α) högt spel, om djärvt l. riskabelt l. vågsamt l. farligt företag l. handlingssätt l. beteende o. d.; särsk. i uttr. spela ett högt spel, i fråga om att (i samband med ett visst agerande) äventyra stora värden l. ta (mycket) stora risker o. d. Att sätta sig upp emot öfverheten är högt spel. Weste FörslSAOB (c. 1817). Adelsköld har spelat ett högt spel (gm att avstå från ett fördelaktigt anbud) .. och har brännt sina skepp i grund och dermed afskurit reträtten. Adelsköld Dagsv. 2: 134 (angivet ss. yttrat 1855). Hög skuldsättning är i ett landtbruk högt spel. LAHT 1908, s. 115. Vi svävade i stor spänning (sedan vi beträtt förbjudet område). Men på samma gång var jag mycket lugn och njöt av att vara mitt uppe i det höga spelet. Hedin ErövrTibet 155 (1934).
β) [med anslutning till 6 (jfr äv. uttr. spela första rollen)] (numera bl. i vitter stil) spela högsta spelet, ha den viktigaste funktionen l. det största inflytandet. I dramat .. spelar förståndet högsta spelet. Rydqvist i 2SAH 12: 297 (1827).
k) i förb. med jämn l. ojämn, i uttr. betecknande spel ss. varande (med hänsyn till spelfördelning l. spelarnas kunnande l. prestationer o. d.) jämnt (se JÄMN 4 b) resp. ojämnt (se OJÄMN 3 b); äv. i förb. med oavgjord (stundom äv. jämn), i uttr. betecknande lika l. oavgjort resultat av spel (under en hel match l. en halvlek o. d.); förr äv. i uttr. spela l. ha (ett) lika (gott) spel, betecknande ngras spel ss. lika l. oavgjort med hänsyn till resultatet l. ngra ss. jämspelta i spel. Det blev jämnt spel på Malmö stadion i mötet mellan Malmö FF och de gamla fotbollsmästarna IFK Norrköping. Det blev oavgjort spel i ishockeymatchen mellan Sovjet och Tjeckoslovakien. Det var alltför ojämnt spel mellan de båda vattenpololagen för att matchen skulle bli underhållande. (Fvn.) Jafnskacker .. (sv.) De som hafwa lijka godt Spel i Skacktaflet. Verelius 131 (1681). (Sv.) Spela ett lika spel, (lat.) Consimilem ludum ludere. Schultze Ordb. 4767 (c. 1755). Första halfleken (av fotbollsmatchen) begynte med ett mål för danskarne och slutade med jemt spel, sedan skottarne lyckats vinna ett mål, fyra minuter före spelets slut. NordIdrL 1900, s. 180; jfr p η α'. Spelet stod nu jämnt; nästa boll, game .. skulle bli utslagsgivande. Östergren (1944). Spelet slutade oavgjort. IllSvOrdb. (1955). — särsk. (numera i sht i vitter stil) bildl., i uttr. betecknande att det råder jämbördighet l. jämställdhet l. likvärdighet o. d. resp. motsatsen härtill mellan parter l. (grupper av) individer o. dyl. l. att samma resp. olika förhållanden l. villkor råder l. gäller för människor (i en viss livssituation) o. d. Möjeligt är, at K. Christian funnit sin Svåger (dvs. G. I) diupsinnigare, alwarsammare och skarpare i dess tal, än han sig förestält, och således, at de ej haft lika spel i deras öfverläggningar, hvarföre han kanskie welat afbryta tiden (för sin vistelse i Sthm). Dalin Hist. III. 1: 288 (1761). Det är icke .. jämnt spel mellan naturvetenskapsmän och konstnärer å ena sidan, humanister och skalder å andra. StatsvT 1900, s. 247. Aldrig har jag tänkt mig förr / Så ojämt spel i någon tvist, som det varit mellan oss. VLitt. 1: 356 (1902). (Värden) fortfor: ”Lika spel i krig! Därför har jag bestämt, att hvar och en (av gästerna) skall ha sitt bord för sig. Så blir det också mindre varmt, då de obehagliga slafvarna ej trängas här så mycket.” Därs. 503.
l) (kortsp. utom i γ slutet) i fråga om kortspel, i vissa anv.
α) (numera föga br.) i uttr. komma i spelet (jfr q δ), (ta ett stick o. därigm) få (rätt att) göra utspel, komma in. UnderrBostSp. 6 (1803).
β) om ngns utslående av ett kort ss. inledning till ett spel, dels i uttr. ha spelet (jfr ε), vara den som börjar spelet gm utslående av ett kort, ha utspelet, dels (o. numera företrädesvis) i ssgn UT-SPEL; äv. om ngns utslående av ett kort o. stickande (av tidigare spelat l. spelade kort) med detta, i ssgrna AV-, BORT-SPEL. Han har spelet. SAOBArkSakkSvar (1978; angivet ss. ”litet gammaldags”).
γ) om sådan omgång av ett kortspel där deltagarna i tur o. ordning slår ut var sitt kort o. spelaren med det högsta kortet vinner l. tar hem l. dyl.; äv. dels pregnant, om vunnet sådant spel, dels konkret, om därvid vunna l. hemtagna kort; stick; särsk. ss. direkt obj. till ta(ga) hem (förr äv. inta(ga) l. ta(ga) in l. göra), i uttr. betecknande att ngn vinner o. tar till sig l. åtagit sig att vinna osv. (så l. så många) stick. Spaderkung tar (ett) spel. Kung och Dame med et par små Kort räknar man (i boston) för 2 Spel. UnderrBostSp. 7 (1803). (Sv.) Han har gjort ett spel, (fr.) il a fait une main, une levée. Weste (1807). Dalin 2: 429 (1854: intaga ett spel). Den .. som (i femkort) får sista spelet eller sticket, vinner alla insatserna. SvLekar(GAAkad.) 1: 172 (c. 1860). Uttrycket ”stick” begagnas .. ej bland viraspelare, som äfven här säga ”spel”. Wilson Spelb. 314 (1888). Sju spel i ruter. PT 1898, nr 273, s. 2 (i vira). Han har .. åtagit sig att ta hem tio spel. Werner o. Sandgren Kortox. 30 (1949). Under andra robberten .. tog Hjalmar alldeles för stora risker och hade svårt att släppa ett enda spel. Gustaf-Janson ÖvOnd. 94 (1957). jfr RUTER-, STICK-, UNDER-, ÖVER-SPEL. särsk. [sannol. delvis direkt utgående från huvudmom.] bildl., i uttr. betecknande att ngn avgår med segern l. tar hem vinsten l. drar det längsta strået o. d.; numera nästan bl. i uttr. ta(ga) hem spelet. ”Men skuldfordringsmålet mot min granne, Simon Paavola”, inföll öfversten skrattande ”skall dock göra spel. Det är ett äss, vill jag förmoda”. Runeberg (SVS) 7: 100 (1836). Just i det afgörande ögonblicket .. blef där en död punkt, slavofilismens grofva hand kom emellan, och kommendanten Duhonin tog in hela spelet (dvs. planen på restaurering av Viborgs slott gick om intet). Ahrenberg Männ. 4: 31 (1909). Det är många människor, vilkas duktighet består i .. förmåga att räkna ut och taga hem spelen. Segerstedt Spalt. 235 (1929, 1933). I konversationen tog ovedersägligen kamrat Kalpasjnikoff hem första spelet. Mohn Afghan. 51 (1930). Det blev de skånska herrarna, som vid förhandlingarna (med B. v. Melen 1523) togo hem spelet. HT 1942, s. 386.
δ) om sådan omgång av ett kortspel som omfattar en giv (se GIV, sbst.2 a); äv. pregnant, om vunnet sådant spel. Spel! — ropade unge Hawks (sedan han o. gamle Hawks vunnit en omgång på en giv i vist), och de markerade. PT 1903, nr 25 A, s. 2. Göran ger oss (dvs. ger oss en redogörelse för) några spel från semifinalen (i SM-lagfinalen i bridge). Och börjar med en storslam som man fick ”käka” (dvs. njuta av). SDS 2/4 1982, s. 9.
ε) i fråga om vissa kortspel (särsk. vist l. bridge), om spelform bestämd av kravet att fullgöra visst (i överensstämmelse med visst avgivet bud) gjort åtagande, särsk. om sådan spelform som (i egenskap av att representera l. utgöra ett vid budgivningen avgivet högsta bud l. slutbud) blir resp. är den gällande vid visst förestående l. pågående spel; särsk. i vissa uttr., dels få l. ha spelet (jfr β), (i kraft av avgivet högsta bud l. slutbud) få resp. ha sin begärda spelform vid förestående l. pågående spel, dels (numera föga br.) behålla spelet, äv. spel, behålla viss bjuden spelform ss. högsta bud l. slutbud; jfr SANG o. SPELA UT 4 b. UnderrBostSp. 1 (1803: behålla Spel). Den som en gång passat (i lomber), får icke sedan bjuda något spel. HbiblSällsk. 1: 20 (1838). Passa genast både för- och mellanhand (i vira), så får .. efterhand behålla spelet för hvad som helst han vill bjuda. Lindskog Spelb. 151 (1847). (Auktionsbridge) spelas .. med vanlig kortlek av fyra personer, två mot två, varvid given bjuder först, och den part, som stannar för högsta budet, får spelet. 3NF 3: 1218 (1925). Spelens namn (i vira:) Begär, Turné 6 (osv.). Werner o. Sandgren Kortox. 75 (1949). Vi har vårt bästa spel i hjärter. SAOBArkSakkSvar (1978). jfr GASK-, MISÄR-, NOLL-, SANG-, SJU-SPEL m. fl. särsk. [anv. möjl. utlöst ur förb. spel ut (se SPELA UT 4 b α)] (i vissa trakter) i speciellare anv., ss. benämning på spelform som går ut på hemtagande av ett visst minsta antal stick l. så många stick som möjligt. I vist är det roligast att spela spel.
ζ) konkret, om den i västerlandet vanliga (av femtiotvå kort (jämte en l. flera jokrar) bestående) kortleken; äv. (o. numera företrädesvis) om uppsättning l. sats bestående av två lekar av angivet slag. ÅgerupArk. Räkn. 1742. En kortlek utgöres av 52 kort; två lekar utgöra ett spel. Wilson Spelb. 304 (1888). Spel .. (dvs.) kortlek. Cannelin (1904). Ett spel (två lekar) i etui. BridgeT 1978, s. 481.
m) i prep.-adverbial inlett med i (jfr g, i α, l α, n, o, p ζ α', q γ—ε) l. (ut)ur (jfr q ζ α', β', δ', ζ'), i vissa anv.
α) i sht sport. o. spelt. i uttr. (numera företrädesvis av typen vara l. försättas l. försätta sig o. d. i l. ur spel; jfr q ζ) betecknande att bricka l. pjäs l. kula l. dyl. l. spelare är l. försätts l. (om spelare) försätter sig i en sådan situation l. position att då resp. där bedriven verksamhet faller resp. icke faller inom ifrågavarande spels ramar l. att verksamhet inom ifrågavarande spels ramar då resp. där icke får förekomma. Den svarta bonden är alltjämt i spel. Bollen är fortfarande i spel — domaren har inte blåst. Att inte försätta sig ur spel genom utvisningar är något, som varje ishockeyspelare bör tänka på. Vid dribbling efter sidlinjen är det lätt att bringa bollen ur spel. Då bollen blir slagen tillbaka öfver nätet, innan han vidrört marken andra gången, är han ”i spel”. Hagdahl DBäst. 167 (1885; i fråga om tennis). I spel är ett (krocket-)klot, intill dess det roquerat ett annat. Balck Idr. 1: 450 (1886). Ingen spelare är (i fotboll) ur spelet: 1) i händelse af en målspark 2) eller i händelse af en hörnspark. NordIdrL 1901, s. 282. Skulle bollen träffa målstången eller tvärribban och studsa tillbaka i spel, får den som sist spelade honom icke spela ånyo, förrän bollen blifvit spelad af någon annan. ReglFotb. 1903, s. 37 (i fråga om fotboll). En spelare, som blifvit försatt ur spel genom off-side, kan ej själf åter sätta sig i spel. Johansson SpelreglFotb. 11 (1906). Bollen lyftes (vid frislaget i bandy) tafatt i spel. IdrBl. 1924, nr 19, s. 9. Bollen är (i handboll) ur spel, ”död”, då den gått över mållinjen eller sidolinjen, vare sig detta skett på marken eller i luften. IdrIArmén 1926, s. 61.
β) i uttr. försätta l. ställa o. d. ngn ur spel, om spelare: (gm utförande av fint l. dribbling l. på annat sätt) ställa ngn (en annan spelare) utan möjlighet att ingripa i spelet l. utföra (vidare) spel; äv. i uttr. vara l. ligga o. d. ur spel, om spelare: vara resp. ligga o. dyl. o. därvid vara (särsk. på grund av skada) försatt ur spel (se ovan). Genom skadan försattes målvakten ur spel under resten av ishockeyturneringen. (Målvakten) Stålberg fick (under bandymatchen) åka ut i närkamp med vänsteryttern som vann .. Strax efter låg Stålberg ur spel, men Galin vispade precis på honom. IdrBl. 1924, nr 7, s. 9. Holländarna kommo .. (under fotbollslandskampen) upp i ett snabbt anfall och (målvakten) Lindberg, som rusade ut, försattes ur spel. SDS 1924, nr 156, s. 9. Vid den svenska attacken (under fotbollsmatchen) fann egyptern det vara bäst att göra sig av med bollen och slog den bakåt över huvudet, därmed ställande (den attackerande vänsteryttern) Kock ur spel. SvD(A) 1924, nr 175, s. 11.
n) (†) pregnant, i uttr. vara i spelet (jfr q γ), om schackpjäs: stå i slag (se SLAG, sbst.1 12). HbiblSällsk. 2: 193 (1839; om drottning).
o) i uttr. prata (i sht förr äv. tala) i (förr äv. uti) spelet, stundom äv. spel, i sht i fråga om kortspel l. schack, om spelare (äv. åskådare), i fråga om att (särsk. för att vilseleda motspelare) säga l. fråga ngt l. (lägga sig i o.) kommentera pågående spel o. d. Man får inte prata i spelet. Ingen ting är obehagligare, än då åskådarena lemnar sina omdömen och tala uti Spelet. Königstedt Schacksp. 32 (1771). Nordforss (1805: Tala i spel). Hör du Svensson, hva va dä du markerade svaghet i? Dom andra har visst kastat klöfver? — Prata inte i spel! Strix 1904, nr 26, s. 8.
p) i sht sport. i fråga om bollspel, i vissa anv.
α) i uttr. blåsa till spel, om domare: blåsa visselsignal i pipa till tecken på att spelet (i en match) skall börja l. återupptas (efter avbrott). Sedan målvakten skadats och burits från planen, blåste domaren åter till spel. Herr Lundgren från Eskilstuna debuterade som bandydomare på Stadion och blåste till spel mellan ordinarie lag. IdrBl. 1924, nr 15, s. 2.
β) i förb. med prep.-attribut, i vissa uttr.
α') spel på bollen l. pucken o. d., spel som (i första hand) koncentreras på bollen resp. pucken o. d. (o. icke på motståndare). ReglFotb. 1903, s. 27 (i fotboll).
γ') spel med huvudet, i fråga om fotboll, dels (o. företrädesvis): spel i luften (se β') varvid bollen spelas med huvudet (se HUVUD 1), dels: spel under användande av huvudet (se HUVUD 2 a) (för åstadkommande av metod l. taktik i spelet). NordIdrL 1901, s. 362. Zettersten Tait 59 (1906; i fråga om spel i luften).
γ) i uttr. hålla spelet uppe, upprätthålla spelet (o. icke låta sig spelas ut l. bli överspelad), hävda sig i spelet; jfr HÅLLA UPPE 4 a. IdrBl. 1924, nr 80, s. 11 (i fotboll).
δ) i uttr. förlägga spelet till det l. det lagets planhalva l. dyl., laga så att spelet försiggår l. låta spelet utveckla sig på det l. det lagets planhalva l. dyl.; jfr FÖRLÄGGA, v.2 1 b. SvD(A) 1924, nr 156, s. 14 (i fotboll).
ε) i överförd anv., i uttr. den l. den platsens spel, spel på den l. den platsen (i ett lag). Det är rätt stor skillnad på de olika forwardsplatsernas spel (i fotboll). Husén Fotb. 76 (1918).
ζ) närmande sig l. övergående i vissa pregnanta(re) anv.
α') om (gott) samspel (se d. o. 2) mellan lagmedlemmar; särsk. (numera föga br.) i uttr. släppa in (motståndare) i spelet, låta (motståndare) komma emellan i det egna samspelet (o. bryta detta). (Sitt första mål) fingo ”the Spurs” (dvs. ett engelskt fotbollslag) strax efter pausen, då Needham och en hans kamrat genom ett ömsesidigt missförstånd släppte in en motståndare i spelet. NordIdrL 1901, s. 192. Se på .. (Helge Ekroths) spel med Köpings-Gustafsson; många gånger ha de gått tillsamman, men förstå ändå inte riktigt varandra. Jonason Fotb. 83 (1917). Spel presterades mera sällan (i fotbollsmatchen). SvD(A) 1924, nr 146, s. 16.
β') om initiativ l. ledning l. dominans l. övertag i spel. Sverige hade spelet under så gott som hela första halvleken (av fotbollsmatchen). SvD(A) 1924, nr 156, s. 14. De togo .. (i fotbollsmatchen) hand om spelet, som de behärskade under 25 minuters tid. IdrBl. 1924, nr 80, s. 3.
η) i fråga om fotboll o. tennis, i vissa obrukliga l. numera bl. tillfälliga inskränktare o. konkretare anv.
α') (numera bl. tillf.) om verksamheten på fotbollsplanen från den tidpunkt då det blåses till spel intill dess signal för full tid l. halvtid går; förr äv. om (halvlek i) fotbollsmatch. Ett spel vinnes, om tid blifvit utfäst, af den sida som vunnit de flesta målen. Balck Idr. 1: 139 (1886). Ett spel skall fortgå under 90 minuter. ReglFotb. 1903, s. 8. Första halfleken begynte med ett mål för danskarne och slutade med jemt spel, sedan skottarne lyckats vinna ett mål, fyra minuter före spelets slut. NordIdrL 1900, s. 180; jfr k. Någon seger (i sluttävlingen i fotbollsturneringen) .. var ej värdt att tänka på (för A. I. K:s uttröttade lag) efter 2 spel på förmiddagen. Därs. 292.
β') (†) om verksamheten på fotbollsplanen från den tidpunkt då boll försätts i spel (initialt l. efter det att ett mål blivit gjort) intill dess ett (nytt) mål görs. Då ett spel är vunnet, skall det förlorande partiet gifva upp i nästa spel. ReglFotb. 1891, s. 4.
γ') i uttr. slutat spel! utrop varmed fotbollsdomare förr (kompletterande avgiven visselsignal) meddelade spelarna att (spelet i) matchen var slut. Om flera mål räknas på den ena sidan än den andra, ropas ej ”slutadt spel” förr än bollen är död. Balck Idr. 1: 139 (1886).
δ') (numera bl. tillf.) i fråga om tennisspel, om verksamheten på tennisbanan från den tidpunkt då boll är i spel intill dess den vinns av någondera parten; förr äv. pregnant, om vunnet sådant spel, vunnen boll. I trehandsspelet skall den, som spelar ensam mot de två andre, vara uppgifvare i hvartannat spel. 2NF 3: 1025 (1905). Game 7 spel. Östergren Ant. (cit. fr. 1916).
q) mer l. mindre bildl. (jfr b α, β, c γ, g, i, j α, β, k slutet, l γ slutet); särsk. [jfr 6 d] i förb. med vinna l. förlora (stundom äv. tappa), i uttr. (numera företrädesvis vinna l. förlora spelet, förr äv. sitt spel) betecknande att ngn (l. ngt) vinner seger l. framgång l. lyckas o. d. resp. lider nederlag l. motgång l. misslyckas o. d. med l. i ett företag l. en sak o. d.; förr äv. i opers. uttr. (med l. utan utsatt formellt subj. i finita verbformer), dels vara vunnet spel, betecknande ngt ss. varande en seger l. framgång, dels vara förlorat spel med ngn, betecknande att ngn lider nederlag l. motgång l. att det är ute med ngn l. att ngn är hemfallen åt undergång l. förtappelse. (Gud) biudher sina predikare ath the först kunna få fatt på hiertat, ath thet må fåå kerleck och lost ther til (dvs. till att hålla Guds bud), när thet är skeedt, såå är wunnet spil. OPetri 2: 185 (1528). Ther Gudh icke dageligen och vthan åtherwendo Synderne förlåter, är medh osz förlorat Speel. Rudbeckius Luther Cat. 196 (1667). När Tron är borta, Har och Hoppet förlorat sitt Speel. Fernander Theatr. 354 (1695). Kryp der (dvs. i ett hus där sonen är sjuklig), var smidig, beställsam, / Under det hopp, att en gynnande far må skänka dig nästa / Rummet till arfvet, och du, när ynglingen sänkes i grafven, / Strax tillträda hans rätt. Det spelet tappar man sällan. Adlerbeth HorSat. 75 (1814); äv. att hänföra till 8. Har ni spelt det spel om lif och död, / Som kallas kärlek? Runeberg (SVS) 6: 64 (1862). Pompejus hade .. givit så många bevis på sin politiska oförmåga, att det ej borde bli svårt att göra sig av med honom, så snart man väl (med hans hjälp) hade vunnit spelet med (Cæsar). Grimberg VärldH 4: 143 (1930); jfr 8. Han laborerade med hemgjorda kvittenser, friserade bankbesked och bedrev skytteltrafik mellan olika konton .. Det var ett slags siffrornas kurragömma, ett invecklat spel, som krävde en virtuos. Siwertz Tråd. 42 (1957). — särsk.
α) [möjl. ombildning av uttr. vara högt l. högst på brädet (hos ngn), sannol. urspr.: inta en förnämlig plats vid (ngns) rådsbord l. dyl. (se BRÄDE 5 a), gm anslutning till BRÄDE 3 (a, b)] (†) i uttr. vara högt l. högst i spelet, om person: spela en framträdande roll resp. den mest framträdande rollen (i ett (krigiskt l. upproriskt) företag l. inom en konungs l. stormans krets); äv.: inneha en hög l. inflytelserik makt- l. tjänsteställning l. post (i denna bet. äv. i uttr. vara i högt spel) resp. den högsta osv. makt- l. tjänsteställningen osv. (hos konung l. storman l. i samhället) l. stå i hög resp. högsta gunst (hos konung l. storman); äv. om ngt sakligt, anträffat bl. i uttr. vara högst i spelet, ha det högsta l. största anseendet. (Marsken straffade de upproriska) som högst hade varit i spelet, en part till lifvet, en part till stora penningha summor. LPetri Kr. 117 (1559); jfr 6 d. (Mina tjänare) fördes migh til handa vthaff them som på then Tijden (dvs. under min omyndighet) woro högst i spelet, och hade vthöfwer migh til biuda. Schroderus KonFörähr. 39 (1606). (Biskopen) war hoos honom (dvs. konungen) högt i spelet. Dens. Sleid. 152 (1610). (Biskop) Johannes dristade myckit vppå en Hoffperson, som var högt i Spelet, genom hwilkens Förfordring han förmodade sigh kunna nåå aff Keysaren, alt hwad han aff honom begärade. Dens. Os. 1: 827 (1635). Sådan Förandring skole Kyrkiones Tienare, som äre i högt Speel hos Herrar och Furstar, sigh alltijdh påminna, på thet the icke skole betagas aff Öfwermodh. Därs. 408. Theologi vthi Parijs .. wore (på Luthers tid) högst i Spelet bland alle Påfweske Theologos i Europa. Därs. III. 1: 53.
β) [jfr 6 d] i förb. med dels vinna (se α', β'), dels förlora (se γ'), i vissa uttr.
α') [fsv. hava ett vunnet spel; jfr t. gewonnenes spiel haben] (numera bl. ngn gg, i vitter stil) i uttr. ha (förr äv. äga) vunnet spel (förr äv. ett vunnet spel l. spelet vunnet), ha seger(n) l. framgång(en) för sin sak o. d. säkrad l. i ”hamn” l. ha uppnått vad man avsett l. traktat efter (särsk. om tillvägagångssätt l. metod o. d.: (komma att) ha säker framgång); förr äv. dels få vunnet spel (med ngn), (komma att vinna seger l. ha framgång för sin sak o. d. (mot ngn)), dels göra sig försäkrad om ett vunnet spel, göra sig försäkrad om seger l. framgång för sin sak o. d. Troon förswagas .., Och så haffuer thenna practijka (dvs. insmygandet av vissa katolska kyrkobruk) wunnet spel. AAAngermannus FörsprKyrkiost. B 4 b (1587). Då (dvs. vid gudarnas fest) fick han (dvs. Backus som bjöd på vin) vunnit spehl (gentemot Ceres som endast kunde bjuda på öl). Rosenfeldt Vitt. 239 (c. 1680). Den rätte Christelige Lähran hade uthrotat blifwit; effter som det widrige (katolska) Partijet också om öfwerhanden och ett wunnit Speel sig alldeles försäkrat gjorde. Wallquist EcclSaml. 1—4: 328 (1693). Med Ryssen få wij snart, wij sade, wunnet speel. Fånge 20 (c. 1710); jfr 6 d. HSH 9: 285 (1743: ett wunnit spehl). Schultze Ordb. 4768 (c. 1755: Hava spelet vunnet). Herr envoyén (är) bäste dommaren deröfver, huruvida icke konungen i Preussen ägt vunnit spehl, der Aly Pacha blifvit vid styret. Höpken 2: 271 (1755). De allierade trodde sig redan ha vunnet spel. Östergren (1944).
β') [jfr t. e-m gewonnenes spiel geben] (numera knappast br.) giva ngn vunnet spel, ge ngn seger(n) l. låta ngns sak l. åsikt o. d. vara oomtvistad l. bli gällande l. bestämmande l. låta ngn få sin vilja igenom o. d.; förr äv. giva spelet vunnet, ge upp spelet l. ge spelet förlorat (se γ'; anträffat bl. i bild, om stormigt hav, i fråga om att stillas). Thet stormande oregerliga Hafwet .. blifwer nu (i mars) så spackt som ett Lamb, låter falla Modet, och gifwer spelet wunnet. IErici Colerus 1: 42 (c. 1645). Cannelin (1939: giva ngn vunnet spel).
γ') [jfr t. das spiel verloren geben] (numera i sht i vitter stil) giva spelet förlorat, ge kampen l. sin sak förlorad, ge upp spelet (se nedan); giva upp l. uppgiva spelet, uppge l. avstå från fortsatt kamp l. motstånd l. verkan för sin sak l. medverkan i ngt o. d. Hustrun (i Emelie Lundbergs drama Väninnor) har fått alla korten på hand, och rivalen måste uppgifva spelet. NordT 1886, s. 222. (Duvhöken som ej fått något byte) gaf spelet förloradt (när den dessutom blev beskjuten) och sträckte i väg mot skogen. Ericson Fågelkås. 1: 129 (1906). Lars Gunnarsson .. var en karl, som .. nog skulle komma att tränga sig fram till både rikedom och anseende, innan han gav upp spelet. Lagerlöf Kejs. 229 (1914). Om någon av dem (som vi åkte förbi) sett mig som Craven i stället för herr Dago Trantor, så hade jag kunnat ge upp spelet. Olzon Macdonald HalsHuv. 241 (1936).
γ) [jfr 1, 6 d o. uttr. vara med l. ha sin hand med i leken; jfr äv. t. die hand, den finger im spiele haben] i uttr. vara med (i sht förr äv. vara) i (förr äv. uti) spelet (jfr n), (hjälpande l. stödjande) vara med i l. ”stå bakom” det som sker; äv. (o. numera företrädesvis) dels (i denna bet. äv. i uttr. ha sin hand l. sitt (sin) l. ett (en) finger med i spelet): vara medverkande l. delaktig l. inblandad i händelserna l. skeendet l. ”historien” l. ”saken” o. d., dels (äv. i utvidgad anv., om ngt sakligt): vara med l. förekomma (o. spela en roll) i sammanhanget; äv. i uttr. utgörande variationer av ovannämnda, särsk. se ngns hand i spelet, se l. uppdaga ngns medverkan l. delaktighet i händelserna osv. Hwar tesse för:ne Sockners jnbyggiere och synnerligen the som mäst vdj thetta vproor j spelet warit haffwa, vstraffede för sådane förräderij vndgå, Dhå (osv.). G1R 15: 243 (1543); jfr 6 d. Intet Regemente kan wel och löckosambliga tilgå, med mindre Gudh är medh j spelet. LPetri ChrPred. A 7 b (1561). Lagerbring 1Hist. 2: 533 (1773: uti spelet). Warwick och Clarence upphöllo sig i Calais, och Edvard var blind nog att ännu icke se deras hand i spelet. JPTheorell i 2SAH 8: 67 (1816); äv. att hänföra till 8. När Hans .. Exellens .. afsomnade, hade folk mycket att prata, ja det mumlades till och med att förgift varit med i spelet. Crusenstolpe Tess. 1: 136 (1847). Allt var en svart satanisk list, där Hallgren haft sitt finger med i spelet. Lagergren Minn. 1: 62 (1922); äv. att hänföra till 8. Där är för mycket känslor med i spelet. Wägner Silv. 38 (1924). Tegan påstod med bestämdhet, att det var en kvinna med i spelet. Dahlin BrännBreddgr. 57 (1926).
δ) [jfr 1, 6 d o. uttr. komma med i leken] i uttr. komma l. råka med i (förr äv. komma l. råka i) spelet (jfr l α), (oförutsett l. utan egen förskyllan) bli indragen l. inblandad l. delaktig l. medverkande i händelserna l. skeendet l. ”historien” l. ”saken” o. d. (äv. i utvidgad anv., om ngt sakligt: komma med (o. spela en roll) i sammanhanget, bli en faktor i händelseutvecklingen, komma med i bilden); förr äv. speciellare: råka bli delaktig l. följa med i döden. Och der k(onungen) i Frankrijke en gång kommer i det spelet (dvs. blandar sig i fredsförhandlingarna) fåår h(us) Österrijk fuller till göra. AOxenstierna 13: 23 (1635); jfr 8. Konan Ingre Swenssdotter hade gådt till Wolmar at låta fördriffwa fostret per abortum, och kom så siälf der till med oförmodeligen i speelet. VDAkt. 1684, nr 42. En kaffekokerska, som kört bort och slagit sin piga, gaf anledning till en sammanskockning af folk, som tog pigans parti. Lagman Liljensparre kom med i spelet och sökte stilla bullret, men (osv.). Rosenstein 3: 330 (1788). Främmande komma säkert i spelet (sedan G. IV A. nu blivit avsatt). HT 1918, s. 202 (1809). (Upploppet) gällde Athanasianerna, men en och annan hedning kunde ju af misstag eller oförsigtighet äfven råka med i spelet. Rydberg Ath. 65 (1859). Kom .. (Thorilds) fåfänga med i spelet, kunde man icke beräkna följderna. Ljunggren SVH 2: 52 (1875). Kärlek kom med i spelet. SvHandordb. (1966).
ε) [jfr 1, 6 d o. uttr. blanda sig i leken; jfr äv. t. sich ins spiel mischen] i uttr. blanda sig i (stundom äv. med i) l. lägga sig i spelet, blanda l. lägga sig i (se BLANDA, v. 5 b, LÄGGA, v. II 2 d, o. LÄGGA SIG I) en händelse l. sak l. ngns l. ngras göranden l. låtanden o. d. Efter man där hemma ser .. det Ryszen är uti lägerwall .., dy will man sig af detta tillfället betjäna .., hälst efter Keysaren och flere, som sig til äfwentyrs i spelet kunde blanda, äro .. i andra Krig inwecklade. HC11H 2: 23 (1644); jfr 6 d. Så kommer då Gud, och lägger sig i spelet, och låter den stålta andan gjöra et .. djupt fall. Borg Luther 2: 171 (1753). Blanda sig med i spelet. Ahlman (1865). Men polisen blandade sig, mig veterligen, knappt en enda gång i spelet. Östergren (1944).
ζ) i förb. med verb åtföljt av prep. l. adv. ur (förr äv. utur) l. utanför l. utom (jfr m), i vissa uttr.
α') [jfr 1 o. uttr. dra sig ur leken] dra sig ur spelet, stundom äv. (i utvidgad anv.) ett sådant l. sådant spel, dra sig ur engagemanget l. åtagandet l. ”affären” l. ”saken” o. d. resp. ett sådant l. sådant engagemang osv.; sätta l. försätta ngn l. ngt l. sig (själv) ur (stundom äv. utanför) spelet l. (ngt vard.) spel (jfr m α, β), (för)sätta ngn l. ngt l. sig själv ur stånd att (på vanligt sätt) verka l. fullgöra sina uppgifter l. intentioner l. utöva sina funktioner l. göra sitt inflytande gällande o. d.; få o. d. ngn l. ngt ur spel(et), få osv. det därhän att ngn l. ngt blir satt ur spelet (se ovan). Rijksens rådh .. mente, att således belasta konung Carl att han ledse vid omaket (ss. riksföreståndare) .. warda skulle, och förty sig utur spelet draga. Gustaf II Adolf 88 (c. 1620). (Friarna) började berömma och understödja hvarandra, det var, som hade de kommit öfverens om att hålla i hop, tills de fått Halfvor (dvs. en ny friare) ur spelet. Lagerlöf Jerus. 1: 97 (1901). (Bysans o. longobarderna) hade .. genom Karl den store satts utanför spelet, och den nya periodens maktkamp kom att stå mellan påfven, kejsaren och — Roms adel. Schück Rom 1: 186 (1912); jfr 8. I Nedersachsen hade en kejserlig-ligistisk här under Pappenheim hävdat sin ställning mot den protestantiska övermakten. Pappenheim satte sig själv ur spelet, då han i augusti (1632) ryckte in i Nederländerna. Almquist VärldH 5: 110 (1933). Kritiserad, skandaliserad (efter Ode öfver den 1 November 1778) .. drog .. (Leopold) sig omsider ur ett spel som hade börjat så ståtligt (o. upphörde att svara sina belackare). Holmberg Leopold 1: 145 (1953). Sedan den gottorpske hertigen försatts ur spel, saknade Sverige varje bundsförvant, som kunde delta i försvaret av dess tyska provinser. (Carlsson o.) Rosén SvH 1: 625 (1962). särsk. i förb. med sätta l. försätta, dels med avs. på soldater, i fråga om att (gm dödande l. sårande l. tillfångatagande) försätta dessa ur stridbart skick, dels (i utvidgad anv.), med avs. på ngt sakligt, i fråga om att bringa detta att sluta fungera l. verka l. utöva inflytande o. d. (särsk. med avs. på krigsfartyg l. dyl., i fråga om att (skada l. förstöra o. därmed) bringa detta ur stridbart skick); i pass. stundom äv. närmande sig l. övergående i bet.: upphöra att fungera l. verka. Vid bombanfallet sattes två kryssare ur spel. 6,000 man af Augusts bästa trupper sattes ur spelet. Hjärne K12 183 (1902). Med instinktens skarpblick spårade han det oäkta och satte det skickligt ur spelet. SvStadsförbT 1933, Jub. s. 60. Leunaverket, som producerar .. bensin .., synes .. ha blivit försatt ur spelet. GHT 1944, nr 120, s. 3. Följande år (1736), då storkonsten helt sattes ur spel, intogos alla Bergmästargruvans djupaste rum av vattnet. Lindroth Gruvbrytn. 1: 421 (1955).
β') [jfr 1 o. uttr. vara ur leken] vara ur spelet l. (ngt vard.) spel (stundom äv. elliptiskt, i uttr. utan utsatt verb), vara försatt ur spelet (se α'); särsk. använt för att beteckna att ngn är utmanövrerad l. utslagen (i viss konkurrens l. kraftmätning l. dyl.) l. att ngn har fått avsked l. dragit sig tillbaka (från viss tjänst l. dyl.) l. spelat ut sin roll (i visst avseende) l. att ngn icke längre har ngt att betyda l. att säga till om l. vara ngt att bry sig om l. ta hänsyn till o. d.; stundom äv. (numera i sht i vitter stil) använt för att beteckna dels att ngn (på grund av sjukdom l. dyl.) är (andligt) ”borta” från livet l. död, dels att författare o. d. är ur ”ropet” l. förlorat sitt ”grepp” om läsarna l. dyl. Bland dem som .. äro ur spelet ömar oss om vår gemensamme vän och vår academis prydnad, von Linné, som nu är alldeles barn på nytt. JIhre (1777) i 3SAH LVII. 2: 140. Han har blifvit utträngd af en rival, och är ur spelet. Weste FörslSAOB (c. 1817). Fouqué, Grillpartzer m. fl., äro ur spelet. Rydqvist i 2SAH 12: 480 (1827). Han kunde ju ha .. sagt henne, att David Holm var ur spelet och inte längre kunde skada hustru och barn. Lagerlöf Körk. 133 (1912). Graziani (dvs. överbefälhavaren för de italienska stridskrafterna i Nordafrika som begärt sitt avsked) ur spel. DN(A) 1941, nr 38, s. 24 (rubrik). särsk. i utvidgad anv., om ngt sakligt; särsk. om krigsfartyg l. dyl., i fråga om att vara försatt ur stridbart skick. (Ett pansarskepp) kan gå på grund och därmed på några få sekunder vara alldeles ur spelet. VFl. 1935, s. 3.
γ') [jfr β'] (numera bl. i vitter stil) vara utom spelet, om hjärta (se d. o. II 2); icke vara med (i ngt), icke vara engagerad. Det synes alt för wäl der hjertat är i, eller utom spelet. VexiöBl. 1812, nr 44, s. 3; jfr γ.
δ') [jfr α'] (numera bl. i vitter stil) reda sig ur spelet, reda sig l. klara sig ur situationen l. klämman. Hade .. (Nero) gjort sig skyldig till någon förseelse, sökte han med en fyndig osanning reda sig ur spelet. Rydberg RomD 55 (1877).
ε') (numera bl. i vitter stil) lämna ngn utom spelet, lämna ngn utanför ifrågavarande (planerade) agerande l. handlande o. d., låta ngn vara ifred. Och, karlar, om jag nu får råda er (dvs. rövarna), / så lämnar ni herr Arne utom spelet. Lagerlöf Hauptmann Vint. 16 (1918).
ζ') [jfr α'] (†) i uttr. draga ngn spelet utur händerna, sätta ngn ur stånd att fullgöra sina uppgifter l. utöva sina funktioner l. göra sitt inflytande gällande. Alle boda (dvs. pfalzgreven o. hertig Bernhard) conspirere till att draga speledh ås Schwenske uthur hendren. OxBr. 8: 147 (1633); jfr 8.
η) (numera knappast br.) i uttr. vara l. bli het i spelet, vara l. bli (alltför) ivrig l. ”het på gröten”, förivra sig. Weste 1: 1086 (1807). Du (dvs. Heurlin som arbetade för Tegnérs val till biskop) blir allt mer och mer het i spelet, och på det sättet kan något mera förloras — än spelet. Tegnér Brev 2: 430 (1823).
ϑ) i förb. med dels ren l. ärlig (stundom äv. öppen), dels (numera bl. tillf.) oren l. oärlig, i (företrädesvis attributiva) uttr. betecknande ngns handlande l. beteende l. uppträdande o. dyl. l. sätt att handla osv. ss. oklanderligt l. ärligt l. uppriktigt l. korrekt o. d. resp. motsatsen härtill; särsk. dels i uttr. ha l. få rent spel med ngn l. ngt l. i ngt, ha resp. få det på ett renhårigt l. hederligt l. rättvist l. korrekt o. d. sätt med ngn l. ngt resp. i fråga om ngt, dels i uttr. vara rent spel med (stundom äv. hos) ngn l. ngt, betecknande ngn l. ngt ss. uppriktig l. ärlig l. rättvis l. korrekt o. d. resp. uppriktigt osv.; jfr SPELA, v.1 7 p. Det är inte rent spel att behandla henne på det sättet. Det är inte för fem öre rent spel hos honom. Det kunde ej heller skada om du låt Hagberg veta din tanka, på det att vi i denna sak måtte ha alldeles rent spel. Tegnér Brev 2: 400 (1823). Med dig, käre broder, will jag alltid ha rent spel, och icke gömma ett enda oenighetsfrö, som kunde werka en framtida uplösning af en så kär vänskap. KyrkohÅ 1927, s. 187 (1840). Vi skola / Snart få rent spel i saken, och från hvetet / Allt ogräs sjelft må skilja sig! Wecksell DHjort 73 (1862). Om rättsinnet måste täfla med sveket, det ärliga arbetet med det oärliga, den högre kunskapen med humbugen och charlataneriet, då är spelet orent. Samtiden 1874, s. 787. Han älskade alltid öppet spel. Wisén i 2SAH 54: 121 (1878). Det är rent spel hos, med den karlen. Berndtson (1880). Att man får skörda ondt der man ondt sått, det är rent spel. Strindberg Dam. 118 (1898). Guds blod, det är ju ej ärligt spel, / och ringa heder blir dig till del. Hillberg Hofmannsthal Envar 59 (1916). Han gjorde .. den avsvimmade frågor, och det var lätt att se, att han misstänkte oärligt spel däri, att han inga svar fick. Hallström Händ. 36 (1927); jfr 8 g. Nisse, tycker du att det var rent spel mot din bror? Palmborg SvårhBarn 104 (1935). — särsk.
α') (numera föga br.) i uttr. driva l. spela l. föra rent l. ärligt l. öppet spel (med ngn l. ngt), handla l. bete sig l. uppträda o. d. på ett renhårigt l. uppriktigt l. ärligt l. korrekt o. d. sätt (med l. mot ngn l. ngt). Jag spelar gerna öppet spel med alla, helst med mina vänner. Tegnér Brev 2: 240 (1822). Nationen har rätt att fordra, att de personer, som stå i mer eller mindre mon nära förvaltningens medelpunkt, spela rent spel. ObjGästen 1829, nr 4, s. 2. Med denna metod (dvs. gm att riksdagen får möjlighet att bifalla l. förkasta regeringens propositioner) drifves ärligt och öppet spel. NDA 1872, nr 121, s. 2. WoH (1904: föra .. öppet spel). Cannelin (1939: driva öppet spel).
β') i imperativisk anv., i uttr. rent spel!, uppmanande ngn att handla l. bete sig på ett uppriktigt l. renhårigt sätt l. att tala sanning. Seså! Inga krumbukter, rent spel! Kände du karlen, som sprang bort härifrån? Jolin Kom. 36 (1845).
ι) i (varianter av) uttr. en bricka i spelet, betecknande ngn l. ngt ss. (i likhet med en bricka i spelet) ett (viljelöst l. maktlöst) redskap i ngns hand l. för ngns intentioner l. önskningar o. d.; ofta i fråga om att vara redskap för ngns l. ngras taktiska l. intriganta l. ränkfulla (särsk. politiska) agerande, o. i denna anv. med (stark) bibet. av l. övergående i 8; jfr BRICKA, sbst.3 1 a slutet. (Han) är alldeles för god att .. användas som bricka i detta spel. AB(L) 1895, nr 261, s. 2; äv. att hänföra till 8. Att begagna .. (en) chefspost som en bricka i det politiska spelet vore förvisso mycket olyckligt. SvD(A) 1926, nr 40, s. 5; äv. att hänföra till 8. Vi kunna aldrig bli lyckliga, förrän stormakterna upphöra att behandla Balkanländerna som viljelösa brickor i sitt farliga och omoraliska spel. Aurén EurOr. 220 (1936); äv. att hänföra till 8.
κ) [jfr t. ein leichtes spiel haben] (numera i sht i vitter stil) i uttr. ha l. få (ett) lätt spel, ha resp. få en lätt ”match” l. uppgift, ha resp. få det lätt (med ngn l. ngt). Vill man .. uppleta oriktigheter och skefheter hos Machiavelli, så har man säkerligen lätt spel gentemot den, som troligen hade varit ens öfverman, om han (osv.). Bolin Statsl. 1: 108 (1868). (Man har) det intrycket att nystafningens anhängare hade ett allt för lätt spel med sina motståndare. NysvSt. 1934, s. 169. En flicka skulle få lätt spel med Charlie som pappa. Hedberg StorkSev. 200 (1957).
λ) i uttr. höra till l. tillhöra spelet, betecknande visst agerande l. handlingssätt l. viss behandling o. d. ss. varande i överensstämmelse med det för ifrågavarande verksamhet(sområde) l. ordning o. d. gällande l. accepterade. (Fotbollsmålvakten) tog .. ett stadigt tag i (den omkullfallna motspelaren) Nockes kalufs och lyfte honom från marken medan han ruskade av alla krafter. Nocke sa inte ett ord om den saken och protesterade inte, utan gick bara därifrån, ty sådant hörde till spelet och något måste man tåla också. SvFotbHj. 91 (1945). Att .. (J. G. Hallin) benådades hörde den gången till spelet, men (osv.). Holmberg Leopold 1: 223 (1953).
μ) [liksom d. slå spillet over ende efter nor. slå spillet over ende (insatt i sitt närmaste sammanhang: Jeg går icke med på at flytte brikker. / Slå spillet overende; da har de mig sikker.) ur en dikt (författad 1869) Til min ven Revolutionstaleren (S. A. Hedin) av H. Ibsen] (i vitter stil) i uttr. slå spelet över ända, våldsamt avbryta förhandling l. argumentering o. d. (för att börja om på en helt ny grundval) l. våldsamt rasera o. förändra (ngt). Hedenvind verkade .. inbunden och en garde mot världen, men samtidigt krigisk, upprorisk och sarkastisk, fylld av lust att slå spelet över ända. Ström UngdStrid. 302 (1940).
8) [bet.-utveckling ur 1 (d—g, i), 6 e, h, 7 (q)] om agerande (manifesterat i bestämda handlingar l. uttalanden l. gester l. blickar l. tonfall o. d.) som två l. flera i ett visst samförstånds- l. motsats- l. konflikt- l. konkurrensförhållande o. d. till varandra stående personer (äv. stater o. d. med tanke på personer företrädande dessa) utvecklar sinsemellan; äv. (särsk. [fsv. driva sitt spel, spelet] i uttr. driva sitt spel, stundom äv. spelet) pregnant(are), om taktiskt l. slugt l. intrigant l. ränkfullt l. bedrägligt l. ondskefullt l. fördärvbringande agerande som person (stat o. d.) utvecklar (särsk. gentemot en annan person (stat o. d.) i syfte att uppnå ngt l. vinna herravälde l. taktiska l. strategiska l. ekonomiska fördelar l. vidga l. bevara sitt l. ngns maktinflytande o. d.); äv. (numera bl. i vitter stil) dels övergående i konkretare bet.: metod l. taktik l. knep (förr äv. om följd l. resultat av spel (i ovan angiven bet.), särsk. liktydigt med: (ond) gärning l. bedrift, (ondskefullt) verk), dels oeg. l. bildl., om ngt sakligt; jfr SPELA, v.1 8. Politiskt, diplomatiskt spel. Spelet i spelet om världsmästerskapet i schack mellan de båda ryska stormästarna var minst lika fascinerande som själva spelet; jfr 7. (Paulus) förkunnar (dvs. skriver om) .. the falska biscopar och theras .. hoop, som .. driffua spelet twert emoot (den sanna läran) medh menniskers läror. Förspr1Tim. (NT 1526). Them som kenna theras synder, och weta icke hwart the skola wenda sich, them skal man holla thetta Euangelium före, men ther haffuer diefwulen jtt spil affstadh kommet, at (osv.). OPetri 2: 260 (1528). Ofrälse-Stånden öfwerdrogo på Riksdagen i Köpenhamn 1660, et det fullkomligaste Enwälde .. åt Fredric III .., som ägde en slug och drifwande Drotning i Sophia Amalia af Huset Lüneburg, hwilken war Själen i hela detta Spel. Gjörwell (o. Bergklint) Sam. 242 (1775). (Sv.) Det är hans spel at draga saken på långbänken, (fr.) c'est son jeu de tirer l'affaire en longueur. Weste (1807). Ryssland och Preussen drefvo sitt spel med mutor och ränker ännu värre i Polen än i Sverige. LbFolksk. 566 (1892). Spelet inom andra lagutskottet kommer säkerligen inte att sakna poänger. DN(A) 1935, nr 48, s. 3. (Den i Engl. verksamme professionelle fotbollsmålvakten) Janne Möller har hamnat i ett ekonomiskt spel som han inte kan råda över. SDS 1982, nr 63, s. 27. — jfr BOVE-, INTRIG-, MAKT-, MORD-, PARTI-, RIKSDAGS-, RÄNK-, SKALKE-, SKUMRASK-, VÅG-SPEL. — särsk.
a) (†) i uttr. ha sitt spel (ut)i ngt, driva sitt spel l. ha sitt finger med i ngt; äv. i utvidgad anv., om ngt sakligt, i fråga om att på ett bestämt sätt göra sig gällande i ngt; jfr SPELA, v.1 8 b β. Emedan .. (proberkonsten) är et sinn-rijkt werck, theruthi Mathesis (dvs. matematiken) hafuer sit synnerlige spel; såsom theruthi Måt, taal, och wigt, alle fordras, och tilsaman stämma .. Så (osv.). Stiernhielm Arch. B 1 b (1644). Ho wet om icke Satan genom Gudz tillåtelse haft sit Spel i thenna gierning? Block Progn. 19 (1708).
b) i uttr. hålla spelet i gång, åstadkomma att (det falska l. fiktiva) spelet (mellan ngra l. från ngns sida visavi ngn l. ngra) blir bestående l. fortsätter. (Oljemäklaren) har själv erkänt osant intygande (en bluffaktura för att hålla spelet i gång), men straffet blir antagligen inte längre än den tid han redan suttit häktad. SDS 1982, nr 232, s. 44.
c) [jfr 6 e] (numera i sht i vitter stil) i förb. med adjektivisk bestämning dubbel, om (i sht politiskt) spel som innebär att hemligen gå båda (l. samtliga) parters ärenden samtidigt i en konflikt o. dyl. l. att spela ut den ena parten mot den andra (o. därigm främja egna intressen l. skaffa sig personlig vinning l. dyl.); dels i syntaktisk (företrädesvis attributiv) förb., särsk. i uttr. driva, i sht förr äv. spela dubbelt spel, agera (mot ngn l. ngt) med spel av angivet slag, dels i syntetisk förb., i ssgn DUBBEL-SPEL; jfr SPELA, v.1 8 a ζ. Konungen i Preussen syntes spela dubbelt spel. Adlerbeth Ant. 2: 352 (c. 1815). Grefve Johan har dubbelt spel i sinnet och vill hålla sig vägen öppen både till höger och till vänster. Cederschiöld Riehl 2: 69 (1878). Verkliga misstankar om ett dubbelt spel (från Metternichs sida) begynte knappt uppstå förrän det berättades, att (hans kurir) Bombelles hade rest och därvid undvikit (den svenske) kronprinsens läger. Forssell i 3SAH 3: 261 (1888). Hammar (1936: driva dubbelt spel).
d) [jfr 6 e] i förb. med kuliss, om (i sht politiskt) spel som icke försiggår l. redovisas inför offentligheten; dels i attributiv förb. förmedlad gm prep. bakom (i sht i uttr. spelet bakom kulisserna, jfr KULISS II a), dels i ssgn KULISS-SPEL. Vi ungdomar hade naturligtvis .. ingen aning om spelet bakom kulisserna; och det var först .. sednare jag fick reda på rätta sammanhanget (vid överståthållarens avgång år 1838). Hellberg Samtida 1: 74 (1870).
e) i uttr. spel under täcke(t), om (i sht politiskt) spel som försiggår på ett förtäckt l. hemligt sätt; jfr SPELA, v.1 8 b ε γ'. I den länge omstridda frågan om det förekom något spel under täcket i Suez-krisen mellan Israel å ena sidan samt England och Frankrike å den andra har ett uppseendeväckande dokument nu kommit i dagen. DN(A) 1964, nr 122, s. 10.
f) om (i smyg försiggående) spel varigm en person l. personer (av olika kön) gentemot en annan person (av motsatt kön) resp. varandra ådagalägger sitt sensuella l. erotiska l. sexuella intresse. Det erotiska spelet mellan könen blev allt djärvare och oblygare ju längre kvällen framskred. Prat, skratt, kurtis, spel med ögonen och med solfjädrar och musik — ja musik. Edgren ESkr. 1: 128 (1888). Det vidlyftiga spel varigenom två individer av olika kön söker, finner och fastnar för varandra, vare sig resultatet blir en gemensam natt eller ett gemensamt liv. SDS 27/3 1983, s. 4.
g) [jfr 6 e (β), h] i pregnant anv., övergående i bet.: (i vilseledande l. bedrägligt syfte utvecklat) låtsande l. simulerande (äv. närmande sig l. övergående i bet.: sken, bedrägeri); jfr SPELA, v.1 8 c. Det satt en gammal kråka på en sten .. Hon .. såg sig belåtet omkring .. (o.) solade sig .. Men hela detta blida uppträdande var i grund och botten ingenting annat än spel och falskhet. Forsslund Djur 181 (1900). Svimmade jag inte fint, sade han efteråt. Och vi måste erkänna att han skött spelet förträffligt. Siwertz Fribilj. 216 (1943).
C. om (vibrerande del(ar) av) musikinstrument samt i anv. som (närmast) anslutet sig härtill.
9) [sannol. bet.-utveckling ur 4] om den del l. de delar av ett musikinstrument som, när detta fungerar, är försatt resp. försatta i livliga rörelser (vibrationer); äv. om musikinstrument med l. utan tanke på sådan del l. sådana delar (förr möjl. äv. inskränktare (jfr c, d), om musikinstrument av enklare konstruktion, motsatt: instrument (betecknande musikinstrument av mer komplicerad konstruktion); jfr INSTRUMENT 3 o. språkprovet 1899 därstädes); utom ss. senare led i ssgr (betecknande musikinstrument) l. elliptiskt för dessa numera företrädesvis abstrakt(are), om ngns trakterande av l. frambringande av musik på ett musikinstrument, spelande (se SPELA, v.1 9), musicerande; äv. med särskild tanke på l. enbart om det i l. vid spel (i ovan angivna bet.) alstrade ljudet, särsk. (numera i sht i vitter stil) liktydigt med: (instrumental)musik (förr äv. konkretare: musik- l. tonstycke); stundom äv. pregnant(are), om sätt l. konst att traktera l. frambringa musik på ett musikinstrument, spelsätt, spelkonst; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. Orghor eller annor spell. VarRerV 47 (1538). Stundom haar iagh tänckt ther vpå, / Sorgen migh drijffua långt ifrå, / Genom sånger och lustigh spel, / Thet haar intet kommit ther tel. / När spelen haa begynt lydha, / Haar mitt hierta begynt swijdha. Prytz OS F 2 b (1620). Dunstanus .. wiste vmgåås medh Musicaliske Instrumenter och Speel. Schroderus Os. 2: 554 (1635). (Smickrarnas) tungor woro de liufligaste Spel uti hans öron. Mörk Ad. 2: 414 (1744). Schultze Ordb. 4768 (c. 1755; om spelkonst). Spel (dvs.) benämning på de i physharmonikan befintliga, olika ljudande rader af metalltungor. Höijer (1864). Det var dans bort i vägen på lördagsnatten, / öfver nejden gick låten af spelet och skratten. Fröding Guit. 41 (1891). Vi samlas vid Bordet 8 man .. Wi har nu druckit saft. Jag tager spelet (dvs. dragspelet) ock spelar en vals men så kom Jag att tänka på att det är Julkväll ock Jag lämnar spelet. Rallarminn. 203 (1900). Ett särskilt lysande spel presterades af förstafiolerna. Östergren (1944). — jfr BAL-, BÄLG-, CITTER-, DRAG-, DUETT-, EFTER-, ENSEMBLE-, FIOL-, FLAGEOLETT-, FORTISSIMO-, FYRHANDS-, FÄLT-, FÖR-, GIG-, GITARR-, HARP-, HERDE-, INSTRUMENT-, INSTRUMENTAL-, KADRILJ-, KANTELE-, KLAGO-, KLARINETT-, KLAVER-, KLOCK-, KVÄLLS-, LEGATO-, LJUD-, LUT-, LYR-, LÅNG-, MANDOLIN-, MELLAN-, MUN-, NYCKELHARP-, NÄVER-, ORG-, ORGEL-, PARTITUR-, PASSAGE-, PEDAL-, PIANISSIMO-, PIANO-, PRELUDIE-, PRIMA-VISTA-, PSALTAR-, RUBATO-, RULL-, SAM-, SAMMAN-, SERINETT-, STRÄNGA-, VIOLIN-, ÖVNINGS-SPEL. — särsk.
b) (†) i uttr. bära spel för ngn, (bära med sig spel o.) musicera för ngn. The ledde frw margrette vdi stugunne inn, m(edh) äre, / och sielffuer her päder hann bär för henne spell. Visb. 1: 35 (1572).
c) (†) i uttr. slå på spel, anslå (o. spela på) (stränga)spel; jfr SLÅ, v. I 1 k (γ). Sångaren .. siunger liwligha Sånger och effter præambelen slår han på Spell. Schroderus Comenius 773 (1639).
d) [jfr k] (†) sannol. i speciellare anv., om blåsinstrument (sannol. trumpet). Der (dvs. på slagfältet) ligga trummor och spehl, standarer och pukor och fahnor. Oxe Vitt. 19 (1711).
e) [fsv. regera spelet, vara den bestämmande o. d.; med avs. på bet. jfr dels fsv. regera koren, dirigera l. leda kören, dels ä. nysv. regera sången, dirigera l. leda sången (se REGERA, v.1 1 b ι slutet)] (†) i uttr. regera spelet, dirigera l. leda musiken; anträffat bl. oeg. l. bildl., liktydigt med: vara den bestämmande l. ha bestämmanderätten l. ha makten o. d. Haffuer oc her iönss lathit siig tykie at han haffuer welath reghera spelet her, men oss synttis, at han hade ther föghe forstondh tiil. G1R 2: 248 (1525).
f) [jfr t. das spiel rühren] (numera bl. mil. o. nästan bl. i skildring av ä. förh.; se dock slutet) i uttr. röra (på) spelet, i fråga om att försätta det (de) tonalstrande elementet (elementen) i ett musikinstrument i svängande rörelser o. därvid bringa detta senare att (börja) ljuda l. ge ifrån sig musik; särsk. liktydigt med: (börja, stundom äv.: låta) spela (upp) (på ifrågavarande instrument); se RÖRA, v.2 I 1 c ε, III 1 a γ β'; jfr SPEL-VERK, sbst.2 7. — särsk. [jfr i sammanhanget att i ä. tid (yngre) medlemmar av spelet (se k) på krigsfartyg hade att fungera ss. löpare (budbärare) ombord] (fullt br., vard.) i uttr. röra på spelet, bildl., i fråga om att sätta fart på benen, l. skynda sig, se RÖRA, v.2 III 1 a γ β' slutet; jfr SPEL-VERK, sbst.2 7 slutet.
g) i förb. med attributiv bestämning utgörande klingande (stundom äv. ljudande o. d.), koll., om (militär)orkesters ljudligt klingande (slag- o. blås)instrument; äv. (o. numera företrädesvis) abstraktare, om (ljudligt l. glatt klingande) musik frambringad av (militär)orkester på sådana instrument; företrädesvis [jfr t. mit klingendem spiel] i uttr. med (stundom äv. under) klingande (stundom äv. ljudande) spel, använt för att beteckna att en militärtrupp l. dyl. står uppställd l. marscherar l. anfaller o. d. med musikanter, särsk. orkester (i spetsen), som låter klingande spel (i ovan angiven bet.) ljuda; ofta i utvidgningar av nämnda uttr. av typen med flygande fanor och klingande spel, se FANA 1 a, KLINGA, v. 1 a slutet; jfr h. Cymbaler Violer och klingande Spell / Må höras och spöras, wi hålla osz wäll. Muur JubSvec. 8 (1680). Emoth afftonen marcherade fienden mycket starck med klingande speel uthi sina lineer. HH XXXIV. 2: 223 (c. 1715). Kl. 1 inmarscherade .. 400 man af Artilleriet .. De marscherade under klingande Spel. Fischerström Dagb. 25 (1773). (De romerska ryttarna) bryter in samlade, i hög fart och med ljudande spel, i mitten av linjerna. Strömholm Fält. 292 (1977; om antika förh.).
h) [bildat till (särsk. elliptiskt för) uttr. med flygande fanor och klingande spel (se g)] i uttr. med fanor och spel, använt för att beteckna att ngt försiggår på ett ståtligt l. storstilat sätt med fanor o. (musik av) musikanter, särsk. orkester (särsk. liktydigt med: med flygande fanor o. klingande spel); äv. (i vitter stil) bildl., använt för att beteckna att ngn l. ngt gör stort väsen av sig l. tar till stora ord (om ngt) l. gör ett stort nummer (av ngt) o. d. Svenska flaggans dag firades med fanor och spel i stadsparken. Det är de (dvs. ”pryderiets bataljoner”), som med fanor och spel gå öfver till det motsatta lägret, så snart de funnit att de tongifvande äro där. Rydberg Nakenh. 20 (1895). (Guds rike) bullrar ej i tidningarna, det kommer ej med fanor och spel i den modärnaste litteraturen. Beskow Pred. 500 (1901).
i) i förb. med sång, i uttr. betecknande samverkan mellan instrumental musik o. sång; i sht i uttr. spel och sång l. sång och spel. Spel och Sång. GStiernhielm (1648) i 2Saml. 37: 200. Lät oss nu .. / .. Slås och stimma / Under sång och spel. Bellman (BellmS) 1: 166 (c. 1773, 1790). Här går en här som frös och svalt men segrade ändå, / den går med sång, den går med spel till Spanien och Bordeaux. Taube FritiofVisb. 80 (1929); jfr g, h.
j) (numera bl. i vitter stil) i uttr. av typen det l. det instrumentets spel l. det l. det instrumentet låter höra sitt spel, betecknande musik som det l. det instrumentet frambringar resp. låter höra när man spelar på det; förr äv. i uttr. sångens spel, om vokalmusik, sång; jfr SPELA, v.1 9 p, q. Förbi en vassig strand de stinna segel fly, / Med flöjters ljufva spel, och under årors gny. Creutz Vitt. 11 (1761). Farväl, o Ö! .. / .. Din drottning kastar lutan, / Som gaf dig lagar med sitt hulda spel! Atterbom LÖ 2: 437 (1827). Den sången hörde han, som satt uti sluten hjelm, / Och lade märke väl till orden i sångens spel. Almqvist Törnr. 1: 154 (1839).
k) (numera i sht mil. o. nästan bl. i skildring av ä. militära förh.) i utvidgad anv., koll. (o. i sht i sg. best.), om (samtliga) instrument o. musikanter vid ett regemente l. en trupp l. ombord på ett krigsfartyg o. dyl. l. i en (militär l. civil) musikkår l. orkester (jfr l); äv. enbart om dels instrumenten, dels (o. i sht) musikanterna, särsk. liktydigt med: musik(en) l. musikkår(en); i fråga om ä. förh. äv. inskränktare, om enskild sådan (manskapet tillhörande) musikant, o. i denna anv. äv. speciellare (jfr d), om trumpetare (särsk. om trumpetare som (ingick i kasernvakt o.) hade till uppgift att blåsa revelj l. tapto l. tystnad l. som i fält blåste eld l. eld upphör l. tropp o. d.); i sht förr äv. oeg. l. bildl. PH 1: 443 (1723; i sg. best., vid regemente). Trumslagare och spel. Weste FörslSAOB (c. 1817). Commendanten på Agershuus fästning lånade dertill (dvs. till firandet av den 17 maj) tropparnas spel. Palmblad Norige 309 (1846). Att leka Exercis .. är .. för alla gossar .. en kär sysselsättning .. Spelet består vanligen af små trummor och låt-pipor eller lergökar och går i spetsen under marschen. SvLekar(GAAkad.) 1: 181 (c. 1860). Jag (dvs. staren) hör till spelet / uti den gardeskår, / som sen urminnes tider / på flykten vintern slår. Gellerstedt Efters. 51 (1891); jfr n. Bland sjöfolket märktes .. (under nordiska sjuårskriget) skeppspojkar samt spel, såsom trumpetare, trumslagare och pukslagare. TSjöv. 1904, s. 495. (Talesättet röra på spelet) kan möjl. hänga samman med att medlemmar av spelet (yngre sådana) ofta fungerade som löpare (budbärare) ombord. SAOBArkSakkSvar (1978). — jfr NUMMER-, RESERV-SPEL. — särsk.
α) (numera bl. i skildring av ä. militära förh.) i uttr. spel i nummer, se NUMMER 7 h γ. PH 11: 701 (1779).
β) (†) i det plurala uttr. fältets spel, om spel vid fälthären. Gyllenborg Bält. 185 (1785); jfr SAMMAN-STÄMMA, v.4 1 a.
l) (numera föga br.) i uttr. fullt spel, betecknande att det spelas med samtliga instrument l. av samtliga musikanter i en militärorkester l. dyl. (jfr k), full musik; jfr FULL 6 i, 9, MUSIK 1 c. HC12H 4: 323 (c. 1700; i fråga om militära förh.). I upbrytandet och in-marcherandet i Lägret .. rycker man med fullt spel och flygande Fanor och Estandarer. ReglSwArmeen 1710, s. 19.
m) oeg., om (frambringande av musik på l. musik frambringad av en) mekanisk musikapparat (särsk. klockspel i kyrktorn l. positiv (se POSITIV, sbst.1 2) o. d.); äv. (i vitter stil) om (ringande l. klingande l. pinglande o. d. av) klocka l. bjällra l. skälla o. dyl. l. två l. flera klockor osv. som ljuder tillsammans (stundom äv. i uttr. sätta i spel, med avs. på klocka osv.: försätta i ringande osv. verksamhet); jfr SPELA, v.1 9 r. Då spelte bjällerklang genom tystnaden .. och spelet nalkades och snart såg jag ett långt tåg komma glidande framåt vägen. Det var en rad kolryssar. Forsslund Djur 92 (1900). Musikapparater .. inrättas gärna så, att deras drifverk utlöses och åstadkommer spel genom inläggande af ett mynt. 2NF 18: 2 (1912). Somalikvinnorna .. skrattar som ett helt spel av klara silverbjällror. Lundkvist Blixen AfrPast. 21 (1937). Slädarna drogos ur idet, enkla skällor och fina bjällerkransar skurades blanka och sattes i spel på vägarna. Nilsson HistFärs 50 (1940). — jfr KLOCK-SPEL.
n) (numera i sht i vitter stil) oeg. l. bildl., om djurs, i sht (sång)fågels (frambringande av sina) karakteristiska läten (uppfattade ss. musik); jfr 2, 3 slutet o. SPELA, v.1 9 x. Forsslund Djur 40 (1900; trasts). En gräshoppas spel. Lagerlöf Holg. 2: 468 (1907). Inte ett ljud mer än syrsornas spel. Thordeman FlickItal. 198 (1932). Lyssna till näktergalens klara spel i den stilla kvällen. Östergren (1944). Anm. jfr språkprovet 1891 under k.
o) (numera i sht i vitter stil) bildl., om ngts (jfr m) (alstrande av) ljud (uppfattat l. uppfattade ss. musik); särsk. dels om ljudet av vind (som rör sig i l. genom ngt, särsk. om dess sus), dels om eldvapens smällande l. dundrande l. smattrande o. d. (i sht förr äv. i uttr. sätta i spel, med avs. på eldvapen: försätta i smällande osv. verksamhet); jfr 4 (b, c) o. SPELA, v.1 9 y α—γ. Kanonernes spel. Weste FörslSAOB (c. 1817). Ljuvligare är att höra vindens spel i mogen säd, / Än att (osv.). Nicander 1: 199 (1824). Napoleon III lät i Italien sina kruppska kanoner spela, ett spel, hvars allvar låg öppet för hela verldens blickar. UB 4: 124 (1873); äv. att hänföra till 4 b. Kanonerna, som redan tystnat (vid Alavo), sattes åter i spel och Åbolänningarna bröto först fiendens motstånd. FinBiogrHb. 1645 (1901); äv. att hänföra till 4 b. Vindens spel, (sus). Cannelin (1904). Det var (natt o.) ingen fågelsång i träden och intet spel i barr och intet prassel i löv. Lagerlöf Saga 172 (1908).
p) [sannol. utgående från uttr. sätta liv i ngt, sätta fart o. kläm i ngt o. d., med anslutning till f (slutet)] (numera i sht ngt vard.) bildl., i uttr. sätta (äv. bringa) l. bli l. vara liv i spelet, åstadkomma resp. bli l. vara liv o. rörelse l. fart l. livaktighet o. d. (hos l. i fråga om ngt o. d.). Sturzen-Becker Sthm 73 (1844: sätta). För tjugofem år sedan i Upsala .. var det lif i spelet, och det fanns knapt för två styfver förstånd i hela staden. Palmær Eldbr. 108 (1851). Frihetstiden bragte med sitt lefvande intresse för .. (industriell utveckling) ännu mer lif i spelet. Dess förnämsta skapelse är det storartade Rörstrand. Torpson Norden 156 (1887). Det var först med tsar Peter I:s övertagande av makten, som det skulle bliva liv i spelet (sagt med tanke på skeppsbyggeriet i Ryssl.). SvFlH 2: 217 (1943).
q) [jfr uttr. bli en annan låt (se LÅT, sbst.3 6), bli ett annat ljud i skällan o. d. (se LJUD, sbst.1 2 h γ)] (numera föga br.) bildl., i uttr. ett annat spel, använt (tillsammans med ett verb, numera bl. bli) för att beteckna att det beträffande ngt (fortsättningsvis) kommer att bli (fråga om) ett annat uppträdande l. beteende o. dyl. l. en annan behandling l. ordning l. ett annat resultat o. d.; i förb. med bli särsk. liktydigt med: bli en annan låt l. ett annat ljud i skällan l. andra takter l. bullar o. d.; jfr SPELA, v.1 9 v ν. När the (dvs. de svenska sändebuden) komme til Stadzens (dvs. Köpenhamns) port, / Et annet spell the förnumme; / Thå lestes porten strax igen / För wåre herrer och gode män. Hund E14 31 (1605). Thet war nu inte längre at tohla Ryssernas otrooheet ..; måste fördenskul Herr Iacob (dvs. den svenske fältmarskalken J. De la Gardie) wända bladet och wijsa dem ett annat speel. Widekindi KrijgH 309 (1671). Nog gick det till en början klent med fisket, men sedan han hemlighetsfullt lagt två starrgräs i kors på vattnet, blef det genast ett annat spel. Heidenstam Karol. 2: 10 (1898).
r) (i vitter stil, numera föga br.) bildl., om ”instrument” varpå en diktare tänkes spela vid diktandet, (skalde)lyra; äv. om därvid frambringad ”musik” (manifesterad i ett poetiskt alster); förr äv. om poetiskt alster, dikt, poesi; jfr SPELA, v.1 9 v ξ. Nu, Sång-gudinna, hålt: Stämm af; Lägg bort titt Speel. Stiernhielm Jub. 151 (1644, 1668). Jag wrider högt ok diupt mit Spels osamse Strenger. Lucidor (SVS) 282 (1673). Min Sång et genljud är af forna Skalders röst, / Et offer af den eld de uptändt i mit bröst. / I våra första spel oss tilhör at dem härma. Gyllenborg Skald. 13 (1798). Förgäfves man försökt at rimmet oss betaga / Som enligt med vår sång har rätt at oss behaga; / Det länar åt vår vers et mera lifligt spel. Därs. 19.
s) (numera bl. i vitter stil) bildl., om själen tänkt ss. ett musikinstrument vars toner utgör l. manifesteras i känslorna; äv. om själens l. känslornas ”toner” l. ”musik”. Du (dvs. G. III) gjorde styrkans barn förlikta och bekanta / Med känslans ljufva spel och smakens tidsfördrif. Wallin (SVS) 1: 323 (1808, 1821). Hvar menniska och hvart väsende är i sin själ ett spel, och lefver i toner, som låta höra sig till ett inre åter svar när man hör något utom sig. Almqvist Herm. 37 (1833). (V. Ekelund) sade sig .. en gång ha anat att hos ett par svenska naturer (näml. Vitalis och Stagnelius) samma rena spel klingat (som hos Hölderlin) och samma kulturtragedi tilldragit sig. Werin Ekelund 1: 155 (1960).
Ssgr (i allm. till 7. Anm. De flesta av nedan anförda ssgr kan äv. (i viss bet.) hänföras till spela, v.1; se äv. de under d. o. anförda ssgrna): A: (6, 7, 9) SPEL-AFTON. [jfr t. spielabend] afton för (bedrivande av) spel; särsk. till 9; jfr -kväll. HovförtärSthm 1707 A, s. 1508. —
-BANA, sbst.1 (sbst.2 se sp. 9400), förr äv. -BAN. (spel- 1891 osv. spele- 1593—1634)
1) [jfr t. spielbahn] (†) till 6 (d, e): tävlingsbana (för avhållande av kämpa- l. vapenlekar l. idrottstävlingar); teater(scen); skådebana (se d. o. 1). Likvidationer 91: 12 (1593; vid Nyköpings slott). (Konungar) äre såsom vthi en Spelebaan (effter som the gamble pläga tala) vppenbarligen stälte för hwar Man. Schroderus KonFörähr. a 4 a (1606; lat. orig.: quam in scena). RARP 2: 110 (1634).
2) (numera bl. tillf.) till 7: bana l. plan för bedrivande av bollspel; särsk. om fotbollsplan. ReglFotb. 1891, s. 3. —
-BANK. [jfr t. spielbank] (numera bl. i fackspr.) om (affärsföretag drivande) spelhus l. kasino; jfr spele-bänk. Rademine Knigge 2: 192 (1804). —
-BANKÖR. (numera knappast br.) person som håller bank (se bank, sbst.3 3) i spel; jfr bankör 1. DA 1825, nr 243, s. 1. —
(7 c) -BILJETT. (förr) = biljett, sbst.1 3 c. DA 1771, nr 22, s. 2 (för deltagande i tärningskastning om klockor m. m.). —
-BOK. (spel- 1673 osv. spele- 1686)
1) till 7: bok som handlar om (sällskaps)spel (i sht om handbok l. instruktionsbok i visst l. vissa spel). Schulthess (1885).
2) till 9, om handbok l. instruktionsbok i spel av visst l. vissa instrument (särsk. om lärobok i pianospel); stundom äv. om nothäfte l. notbok med instrumentalmusik. 18. st:r Speehlböcker à 12 ör. BoupptSthm 1673, s. 226 b (efter puttelkrämare). Spelbok (dvs.) handbok i .. t. ex. .. pianospel. IllSvOrdb. (1955). —
-BRANSCH. bransch (se d. o. a) som består i bedrivande av spel om pengar. RiksdP 1969, 2 K, nr 37, s. 123. —
-BRODER. [jfr t. spielbruder (i bet. 1, 2)]
1) broder i spel, spelkamrat (se d. o. 2); jfr broder 5 o. -syster 1, -vän 2 a. Wikforss 2: 633 (1804).
2) (numera mindre br.) (mans)-person som är en stor vän av l. begiven på (hasard)spel (om pengar l. pengars värde), spelare (i pregnant bet.); jfr -syster 2. Kellgren (SVS) 5: 142 (1787). Schulthess (1885). —
(6, 7, 9) -DAG. (spel- 1804 osv. spele- 1669) dag då spel äger (skall äga) rum; särsk.
1) till 6 (b); äv. (jfr spela, v.1 6 med särsk. förb. spela in 8 c): dag för inspelning av film. Beskow Theat. 16 (1832). Det var bara en liten roll, ett par, tre speldagar. Gustaf-Jansson ÖvOnd. 29 (1957).
2) till 7; särsk. dels (i fråga om bollspel l. schack o. d.) liktydigt med: matchdag, dels (till 7 c; jfr 3) om dragningsdag i lotterispel. Wikforss 2: 634 (1804); möjl. äv. att hänföra till 1. IdrBl. 1924, nr 9, s. 7 (i bandy). BokSchack 239 (1948; i schack). SvD(A) 1963, nr 304, s. 19 (i obligationslotteri).
(5) -DIFFERENS. (i fackspr., mera tillf.) differens (se d. o. 1) i spel, totalglapp. IngHb. 2: 48 (1948). —
-DJÄVUL. (spel- 1895 osv. spele- 1750) jfr djävul 2 b; särsk. i uttr. gripas av speldjävulen, gripas av starkt begär efter (att bedriva) spel (i sht hasardspel); jfr -feber. Kolmodin QvSp. 2: 399 (1750). Gripas av speldjävulen. IllSvOrdb. (1955). —
(9) -DRIVARE. (†) om (kringströvande) musikant; jfr drivare 8. L. Paulinus Gothus Arch. 85 (1630). —
-ETUI. etui för förvaring av utensilier till spel (t. ex. kort, tärningar, marker). BoupptVäxjö 1883. SvD(A) 1922, nr 337, s. 12. —
-FEBER. jfr feber 2; särsk. i uttr. gripas av spelfeber(n), gripas av feberaktig l. stark lust efter att bedriva spel (i sht hasardspel); jfr -djävul. Lundberg-Nyblom Serao Luftsl. 17 (1892). Spelfebern smittar, folk blir tokiga. Essén Brilj. 28 (1918). —
(2) -FLYKT. (i fackspr.) om karakteristisk flykt (se flykt, sbst.2 1) som fågel(hane) utvecklar ss. inledning till l. led i spelet l. annars under häckningstiden, parningsflykt (se d. o. 1). Ekman DjurFjäll. 155 (1944; snösparvs). —
(6, 7, 9) -FORM, sbst.1 (sbst.2 se sp. 9487). form (se d. o. 3) av l. för spel; särsk. till 7 (c). AB 1898, nr 27, s. 2 (i fråga om totalisatorspel). —
(6, 7, 9) -FRI. fri från spel; som icke upptas av spel; särsk. till 7; jfr -ledig. Upsala(A) 1924, nr 153, s. 6 (i fråga om fotbollslag, om söndag). —
-FÅGEL. (spel- 1791 osv. spele- 1561—1884)
1) [jfr mlt. spilvogel, spelvogel, mht. spilvogel] (†) till 1, om (fången l. tam) fågel hållen för nöjes l. tidsfördrivs skull (särsk. för barn att roa sig med); anträffat bl. i jämförelse, om person; jfr 2, samt -orre 1 o. lek-fågel 1. Svart G1 170 (1561).
2) [oeg. l. bildl. anv. av 1, uppkommen gm senare ledens anslutning till fågel 3, o. förledens anslutning till spel, sbst.1, spela, v.1, i sådan anv. som har (l. lätt kan övergå i) nedsättande l. förklenande o. d. innebörd överensstämmande med den senare ledens (se särsk. spela, v.1 1 e, g, 6 a, b, 8 c, d); med avs. på bet.-utvecklingen jfr dels -mästare, -orre o. spelman, spelevink, dels sv. dial. (Skåne) spilleful, gyckelmakare, upptågsmakare, lustigkurre, spefågel, ä. d. spil(le)fugl, leksak, föremål för hån, gycklare (d. spillefugl, gycklare l. narr (i skådespel), narraktig l. lättsinnig person, munter person), nor. spillefugl, person förfallen till hasardspel, mlt. spilvogel, spelvogel, lekdocka, tidsfördriv, mht. spilvogel, älskare] (numera bl. i vissa trakter l. i vitter stil) nedsättande, om (moraliskt) lättsinnig l. sorglös l. ansvarslös person; äv.: filur l. lurifax l. skälm l. skojare; jfr -orre 3. Tro mig du, mamma, det der (dvs. den nye drängen Karlsson) är en spelfogel. Strindberg Hems. 16 (1887). (Det) är .. ett svineri av dom (dvs. de äkta männen) att ta till Norge och lämna oss (dvs. deras hustrur) i sticket .., medan dessa spelfåglar som ska kallas försörjare ligger i Vangboten och super bort varenda tråd på kroppen. Rosendahl Lojäg. 134 (1956).
3) [utvidgad anv. av 2; jfr äv. 4, 5] (i vitter stil) i utförd bild, om fågel (se d. o. 1) med (viss) tanke på spelfågel (i bet. 2); särsk. om glad l. munter l. sorglös fågel (motsatt: sorgsen sådan). Der (dvs. i ett riktigt dockhem) ska du se hur dockorna dansa, och lärkefoglar och spillefoglar sjunga och qvittra. Strindberg Giftas 1: 282 (1884). Spelfåglar flytta men sorgsna bliva vid. Karlfeldt Hösth. 109 (1927).
4) i sht jäg. till 2: fågelhane på spel l. som spelar l. befinner sig i speltiden; jfr -orre 2, -tjäder, -tupp o. lek-fågel 2. IdrFinl. 2: 8 (1905).
(8 g) -FÄKTANDE, n. [jfr d. spilfægtning; sannol. ombildning i anslutning till spel, sbst.1, av mlt. spēgelvechten, n., l. spēgelvechtinge, f. (se spegel-fäktande, -fäktning). — Jfr -fäkteri] (†) spegelfäktande, spegelfäkteri. RP 8: 7 (1640). Brahe Tb. 21 (c. 1660). —
(8 g) -FÄKTERI. [liksom d. spilfægteri, nor. spilfekteri ombildning (i sv. i anslutning till spel, sbst.1) av t. spiegelfechterei (se spegel-fäkteri). — Jfr -fäktande] (†) spegelfäkteri. Wingård Minn. 3: 138 (1846). —
-FÖRARE. kortsp. om spelare som (bjudit den färg som blir slutbud o. därför) har till uppgift att spela hem ett parti; särsk. i bridge, om den spelare som under spelets gång äv. sköter partnerns på bordet upplagda kort (”träkarlen”); jfr föra 15 o. -föring. AftonblBridgebibl. 1: 17 (1938; i bridge). Werner o. Sandgren Kortox. 37 (1949; i skat). —
-FÖRDELANDE, p. adj. [jfr -fördelare o. -fördelning] sport. om spelare i ett bollspelslag o. d.: som (gm att variera passningarna till sina lagkamrater) fördelar spelet (över planen); äv. i överförd anv., om sådan verksamhet. Den spelfördelande verksamheten i ett fotbollslag sköttes förr väsentligen av centerforwarden. IdrBl. 1924, nr 25, s. 8 (i bandy, om centerforward). —
-FÖRDELARE, sport. om spelare som sköter spelfördelningen (se -fördelning 1) i ett bollspelslag o. d. (särsk. pregnant, i fråga om att sköta denna uppgift väl). IdrBl. 1935, nr 3, s. 10 (i bandy; pregnant). —
-FÖRDELNING. sport.
1) om spelares (i ett bollspelslag o. d.) spelfördelande verksamhet. DN(A) 1924, nr 175, s. 9 (i fotboll).
2) om fördelning av spel (i en bollspelsmatch o. d.) med hänsyn till vartdera lagets andel däri. IdrBl. 1924, nr 74, s. 11 (i fotboll). —
(6, 7, 9) -FÖRDÄRVARE. person som (spelar dåligt l. på annat sätt) fördärvar spel; särsk. till 7. Nordforss (1805). —
(7 (c)) -FÖRETAG~002, äv. ~200. företag (se d. o. 4) för affärsmässigt bedrivande av spel om pengar. IdrBl. 1935, nr 5, s. 5. —
-FÖRING. i sht spelt. om ngns bedrivande av visst spel (särsk. med tanke på sättet för detta bedrivande); stundom äv. [med anslutning till spel, sbst.1 8] (i sht i vitter stil) bildl., övergående i allmännare bet.: politik (se politik, sbst. 3), tillvägagångssätt, taktik; jfr föra 15 o. -förare. Wigforss Schack 38 (1923). SvD(A) 9/10 1933, s. 2 (i bridge). Werner o. Sandgren Kortox. 34 (1949; i bismarck). Efter 1944—45 var de Gaulle .. nödsakad att korrigera sin spelföring med hänsyn till denna tudelning (dvs. Europas delning i två politiska block). DN 1967, nr 171, s. 3. —
-FÖRLUST.
1) (mera tillf.) till 6, om ekonomisk förlust som uppförande av teaterpjäs(er) åsamkar teater l. teaterledare o. d. Beskow (1833) i 3SAH XL. 2: 188 (teaters).
2) till 7: förlust av l. i spel (i sht konkret, om förlorade pengar l. värdeföremål o. d.). Ahnfelt HofvLif 1: 73 (i handl. fr. 1822). —
-FÖRPAKTARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) förpaktare (se d. o. 2) av (spelrättigheterna för) lokal där (hasard)spel om pengar bedrivs. Levertin Riv. 76 (1883; i fråga om kasinot i Monte Carlo). —
(7 (c)) -GILLE. (spel- 1893 osv. spele- c. 1860) [sv. dial. spelegille] (numera bl. i skildring av ä. förh. i vissa trakter) om (personer samlade l. som brukade samlas till) gille (se d. o. 2) där spel (om pengar l. pengars värde) bedrevs; förr äv. i utvidgad anv., i uttr. sätta spelgille på ngt, försälja ngt vid spelgille (i ovan angiven bet.) gm att uppsätta det ss. pris i där avhållet lotterispel l. dyl., spelöl. Man ”satte spelegille” på allehanda föremål, sängtäcken, borddukar (osv). LLarsson AntSAOB (cit. fr. c. 1860; i fråga om förh. i Norra Åsbo härad i Skåne). Cannelin (1939). —
(1) -GÅRD. (†) inhägnat l. avgränsat område (äng l. lund l. trädgårdsanläggning) avsett för (o. använt till) bedrivande av sällskapslek l. dans l. annan förlustelse i det fria; jfr gård, sbst.1 4. Carl IX Cal. 97 (1594). SvTrädgK 1: 11 (i handl. fr. c. 1660). —
(6, 7, 9) -GÄNG. (vard.) jfr gäng, sbst.2 2; i sht till 7: gäng av personer samlade (l. som brukar samlas) till l. sysselsatta med (kort)spel (om pengar l. pengars värde); jfr -lag, sbst.2, o. -sällskap. SAOBArkSakkSvar (1978). —
-HAJ. (i sht ngt vard.) om person som (särsk. i större skala o. under skrupelfria l. samvetslösa former) driver (olaglig) spelverksamhet (i sht hasardspel) l. utgör en (skrupelfri l. ohederlig) storspelare (av hasardspel); jfr haj, sbst.1 2 a. Edlund Chandler Syst. 122 (1950). —
-HALL. jfr -lokal o. hall, sbst.2 7; numera i sht om hall för spel på spelautomater. TT 1896, Allm. s. 189. SvD(A) 1930, nr 336, s. 10 (för spel på spelautomater). —
(6, 7) -HANDLING. (i sht i fackspr.) handling (se d. o. 5, 6) som ingår i l. utgör (del av) spel; särsk. till 6, om handling (se d. o. 6) som utgör (resultat av) skådespeleri (se d. o. 1). IdrIArmén 1926, s. 82 (i fråga om ett slags bollspel). De första naturalistiska filmerna om kriget .. ville vara dokumentära, de saknade spelhandling. NFMånKr. 1939, s. 676. —
-HELVETE. (i sht ngt vard.) om spelhåla (uppfattad ss. ett helvete). Bremer Brev 4: 239 (1862). Så är man alltså i det lilla unika ”spelhelvetet” (Campione) vid Luganosjön. DN(B) 1946, nr 172, s. 8. Jag blev .. rädd att han (som sade sig ämna spela poker i vaktlokalen) skulle ordna ett spelhelvete i vakten. Hedberg VKind. 367 (1954). —
-HUS, sbst.1 (sbst.2—3 se sp. 9401, 9508). (spel- 1541 osv. spele- 1659) [jfr mlt. spel(e)hūs (i bet. 2), mht. spilhūs (i bet. 2), t. spielhaus (i bet. 3, i ä. t. äv. i bet. 2)]
1) (†) till 1: hus l. lokal där man roar l. förlustar sig (med lekar l. dans o. d.), särsk. liktydigt med: lusthus (se d. o. 2) l. lekstuga (se d. o. 1); äv. bildl., om jorden ss. Satans ”lekstuga” (där han roar sig på människornas bekostnad). Balck Ridd. C 3 b (1599; bildl., om jorden). Om aftonen vore vi att bese de mycket omtalta Spelhusen i Amsterdam .. På desse spelhus öfvas ingen otuckt, utan får den lof att följa hororna hem som vill mer än dansa. Ferrner ResEur. 79 (1759).
2) till 6, om hus l. (allmännare) lokal för underhållning av publik; numera bl. (i skildring av ä. förh., föga br.) dels om teater- (hus), dels inskränktare, om den bod l. hydda i en forngrekisk teater som var placerad bakom orkestern (se orkester 1) o. tjänade skådespelarna till materialbod o. omklädningsrum samtidigt som den utgjorde fond för skådespelet; förr äv. till 6 d, om hus för utövande av kämpalekar l. idrotter. Vnder Borgenne bygde han itt Spelhws, och skickade at the starkaste vnge män sigh ther inne öffua moste. 2Mack. 4: 12 (Bib. 1541). (De) lupo j Spelhwset, och sågho huru man ther ball sloogh, och annor spel dreff. Därs. 14. Ett spel- eller kommedihus. Schück (o. Warburg) LittH 1: 395 (cit. fr. 1640). ”Skene”, spelhuset, kallades den bakom orkestran belägna byggnad, i hvilken skådespelarne uppehöllo sig före uppträdandet och där de omklädde sig. Valentin Musikh. 1: 54 (1900).
3) till 7, om hus l. lokal för (affärsmässigt) bedrivande av spelverksamhet (i sht hasardspel om pengar l. pengars värde, o. i denna anv. äv. med inbegrepp av olaglig spelverksamhet); ofta med nedsättande bibet. (jfr -helvete, -håla); jfr äv. -bank, -hall, -lokal, -stuga. 1642 hade ett ”spelhus” av trä uppförts invid muren i slottsträdgården. StSlH 1: 256 (1642); möjl. äv. att hänföra till 1. Ordet spelhus har .. en elack bemärkelse. FörarbSvLag 2: 304 (1707). Namnet Cassino härleder sig ifrån ett Spelhus i Florens af samma namn, der Adeln brukar församla sig. Düben Talism. 4: 27 (1817). (I Rovaniemi) finns det lönnkrögerier, spelhus och glädjehus. Böök ResSv. 217 (1924).
Ssgr: spelhus-junker. (†) till -hus 2, nedsättande, om (den i 2Mack. 4: 12 omtalade) översteprästen Jason som inrättade en anstalt för fysisk fostran efter grekiskt mönster; jfr junker 3. Runius (SVS) 1: 266 (1713).
-värd. till -hus 3: person som (arrenderar o.) driver spelhus; jfr spel-förpaktare, -värd. Lilljebjörn Minn. 115 (1874). —
-HÅLA. (i sht ngt vard.) nedsättande, om lokalitet (hus l. däri beläget rum l. utrymme l. ort o. d.) där (olagligt) spel (i sht hasardspel) om pengar l. pengars värde (med höga insatser) bedrivs (särsk. om lokal för olagligt spel belägen på en för den oinvigde dold l. hemlig plats); äv. (särsk. hyperboliskt) allmännare, om lokalitet där (sällskaps)spel (om pengar) bedrivs (på ett ofta upprepat l. i tiden utdraget sätt); jfr -helvete, -hus 3. Det myckna pokerspelandet i arbetarbaracken gjorde den till en veritabel spelhåla. Beckman Påfv. 196 (1880). En stad (dvs. Las Vegas), vars existens helt bygger på förekomsten av otaliga spelhålor. Ymer 1952, s. 276. Enbart i Stockholm uppges minst ett 30-tal mera allmänt anlitade, illegala spelhålor vara verksamma. RiksdP 1962, 2 K, nr 27, s. 14. —
-JAKT.
1) [jfr t. spieljacht] (numera bl. i skildring av ä. förh. l. i vitter stil) till 1: lustjakt (se lustjakt, sbst.2 2); jfr jakt, sbst.2 2. KlädkamRStettin 1631, s. 20 a. Min älskade speljakt, vars vinröda barkade segel / stå så oändligen vackert i färg emot himmelens azur. Taube Svärmerier 18 (1946). Anm. Den i nedan anförda språkprov förekommande formen spel är att uppfatta antingen ss. här aktuell ssgsförled spel- l. ss. pl. obest. av ett (gm ellips uppkommet, annars icke anträffat o. numera obrukligt) ord spel, sbst.2, n. (pl. =), med bet.: speljakt (i aktuell bet.). Förbud, thet inga Stycken, hwarken af inkommande Skepp och Fartyg, wid ankarnens fällande på Saltsiö sidan, eller af Spel och andra Jakter, i Saltsiön och Mälaren, måge lösas nattetid, sedan kl. 9 och Tapto är slaget. Raab Reg. 1746, 2: 327.
-JUNTA. om (sammankomst l. samvaro av) personer som regelbundet träffas till (kort)spel; jfr junta, sbst.1 2, 3, o. -kompani, -kotteri. WoJ (1891). —
(4 e β) -JÄRN. (numera bl. i skildring av ä. metallurgiska förh.) om (nödsatt) tackjärn som uppvisade spel vid tappningen ur masugnen. JernkA 1855, s. 36 (1854). —
-KAMMARE. (spel- 1689 osv. spele- 1644—1647)
1) (†) till 1, om mindre lokal (på slott) nyttjad till (intimare) nöjestillställningar; jfr -sal 1. SthmSlH 1: 266 (i handl. fr. 1644). Till H. K. Maj:ts SpeleCammeres reparering, som är klijstra eller hvijtlijma weggiarne .. och hvad mer dertil behöfdes. MeddSlöjdF 1894, s. 75 (1647); jfr: Ett rum Lilla Spelekammaren i drottning Christinas våning, .. hvars benämning, enligt tidens språkbruk, .. tyder på dess användning till mindre fester. Därs. HovförtärSthm 1689 A, s. 1763.
2) (numera bl. mera tillf.) till 7, 9. Möller (1745, 1755; under cabinet; utan närmare angiven bet.). —
-KAMRAT.
1) [jfr t. spielkamerad] (†) till 1: lekkamrat; äv. oeg. l. bildl. Scherping Cober 1: 303 (1734; oeg. l. bildl.). Om jag kunde berätta dig något om dina gamla spelkamrater, så skulle det säkert intressera dig, men (osv.). Kellgren (SVS) 6: 115 (1782).
2) till 7, 9: kamrat i spel, spelkompis; särsk. om var o. en av de personer som bedriver (sällskaps)spel (om pengar) tillsammans (under vänskapliga former). Spelkamrater i dragspelsklubben. Knöppel GudRådsl. B 1 a (1744; i spel om pengar). —
-KASSA. kassa (se kassa, sbst.1 3) använd l. avsedd att användas vid spel om pengar. SP 1809, nr 3, s. 2. —
-KLUBB. [jfr t. spielklub] klubb (se klubb, sbst.2 1) för bedrivande av sällskapsspel (i sht kortspel); jfr -sällskap. Weste (1807). —
-KOMPANI. (†) om (sammankomst l. samvaro av) personer som träffats (l. brukar träffas) för bedrivande av (kort)spel (jfr -sällskap); äv. inskränktare, om personer som utgör medspelare i vissa slags (kort)spel, (spelar)par (jfr -lag, sbst.2 slutet); jfr kompani 1. HC11H 2: 49 (1678). HbiblSällsk. 1: 62 (1838; i vist). —
-KONUNG l. (i bet. 2) -KUNG.
1) (†) till 1, oeg.: ”kung” i l. på lek l. på skämt; jfr konung I 4 e, f. (Eng.) A mock-king, (sv.) spel- (,) lek-konung. Serenius Oo 2 a (1734, 1757).
2) till 7, om innehavare av spelföretag (särsk. illegalt sådant) som är den ledande l. intar en framskjuten plats inom spelbranschen; jfr konung 4 c, d. RiksdP 1962, 2 K, nr 27, s. 14. —
(7 f) -KORT, sbst.1 (sbst.2 se sp. 9489). [sannol. bildat under (visst) inflytande från spel-kort, sbst.2] mil. (ss. studieunderlag tjänande) kort l. ark papper varpå vid spel registrerade data noterats; i sht i pl. HbArmést. 1982, s. 43. —
-KOTTERI. (numera bl. mera tillf.) kotteri (se d. o. 1) av personer som regelbundet träffas till (kort)spel; jfr -junta, -kompani. Berndtson (1880). —
-LAG, sbst.1 (numera knappast br.) i pl., om spelregler; jfr lag, sbst.1 2. Wilson Spelb. 225 (1888; gällande brädspelet triktrak). —
-LAG, sbst.2 (sbst.3 se sp. 9402). (spel- 1766 osv. spele- c. 1750) (numera bl. tillf.) jfr -gäng o. lag, sbst.3 14 a, c; förr äv. i uttr. ge sig i spellag med ngra, ge sig i lag med ngra i spel. Wi hafwe många Exempel på, att djefwulen har kommit synligen till spelelag. Murbeck CatArb. 1: 475 (c. 1750). Gif dig ingalunda i spel-lag med dem, du ej wäl kiänner .. Ty någre spelare äro konstmakare, som söka .. att filutera dig; andra (osv.). Hof Underr. 52 (1766). Månsson Rättf. 2: 306 (1916). särsk. i inskränktare anv., om personer som utgör medspelare i vissa slags (kort)spel, (spelar)par; jfr -kompani. Düben Talism. 4: 33 (1817; i kasino). —
(6, 7, 9) -LEDIG. jfr -fri o. ledig, adj.2 9; särsk. till 7. IdrBl. 1935, nr 4, s. 10 (om handbollslag). —
-LEK.
1) (tillf.) till 2, om det lekartade agerande som fågel(hane) utvecklar ss. inledning till l. led i spelet. Ericson Fågelkås. 1: 148 (1906).
2) (numera knappast br.) till 7, om lek (se lek, sbst. 1) innehållande tävlingsmoment, tävlingslek. Norman GossLek. 2 (1878).
3) (numera knappast br.) till 7, om lek (se lek, sbst. 5) som utgöres av spelkort (o. icke av käglor o. d.; jfr kägel-spel 2). ReglKortsp. 2: 16 (1809). —
(2, 6—9) -LIKNANDE, p. adj. särsk. (i fackspr.) till 2, om fågelläte: som liknar spelläte. FoFl. 1945, s. 155 (om skärsnäpphanes läten). —
(6, 7, 9) -LOKAL. särsk. till 7: lokal för bedrivande av spel (i sht hasardspel om pengar l. pengars värde); jfr -bank, -hall, -helvete, -hus 3, -håla, -rum 3, -sal 2, -ställe 2. PropRiksd. 1972, nr 96, s. 10. —
-LYCKA, sbst.1 (sbst.2 se sp. 9490). lycka (se lycka, sbst.3 3) i spel (om pengar l. pengars värde). Grubb 802 (1665). —
(2) -LÄTE. (i fackspr.) av fågel(hane) ss. inledning till l. led i spelet l. annars under häckningstiden frambragt karakteristiskt läte, parningsläte; jfr -ljud, -rop 2. Rosenius SvFågl. 4: 63 (1931; vipas). —
-MARK. [jfr t. spielmarke] i sht spelt. = mark, sbst.4; jfr -jetong, -markör, -slant, -tecken. Heinrich 2: 634 (1804). —
-MOTOR, sbst.1 (sbst.2 se sp. 9402). sport. om spelare som är den drivande kraften i ett lags (anfalls)spel; jfr motor 3 a. SDS 2/12 1982, s. 27 (i handbollslag). —
(6, 7, 9) -MÄSSIG. med hänsyn till l. som gäller l. berör spel(et); jfr -mässig 3; särsk. till 7. DN(A) 1957, nr 175, s. 1 (: spelmässigt, adv.; i fråga om fotbollsspel). —
-MÄSTARE, sbst.1 (sbst.2 se sp. 9403). (spel- 1749—1889. spele- 1640) (†)
2) till 9: lärare i (instrumental) musik (särsk. liktydigt med: musiklärare). Spelmästaren måste ställa eller stämma spelet för lärjungen. Lind 1: 1752 (1749). Jag kan icke afhålla mig ifrån att anbefalla .. försigtighet emot Spelmästare. Större delen af dessa herrar utgöres af ganska lättsinniga, vällustiga och sinnliga personer. Musiken uppväcker .. dunkla känslor, hvilka oftare alstra anlag till vällust, än till renare dygder. Rademine Knigge 3: 120 (1804); jfr 3. Man hade låtit mig hos en spelmästare .. taga lektioner på klavér. Leijonhufvud Minnesant. 32 (1836). Björkman (1889).
3) [ur 2; med avs. på bet.-utveckl. jfr -fågel 2, spelevink, sbst.1 2, spelman 2 samt dansmästare] spelevink (se spelevink, sbst.1 2), vindböjtel. SvTyHlex. (1851). Schulthess (1885). —
(6) -OPERA. [efter t. spieloper; med avs. på bet. hos förleden jfr senare leden i t. singspiel, sångspel (eg.: skådespelsstycke med rikliga sånginslag), utgångsform för den tyska speloperan] mus. o. teat. i Tyskl. från omkring mitten av 1800-talet utvecklad form av komisk opera kännetecknad av att (i motsats till den allvarliga operan (opera seria) l. musikdramat) ha ett lätt l. skämtsamt innehåll o. en musikantisk karaktär ofta med inslag av talad text; äv. dels om enskild sådan opera, dels (i sht i sg. best.) om tysk operagenre med inriktning på skapandet av sådana operor; stundom äv. allmännare, dels om komisk opera (i sg. best. äv. sammanfattande, om komiska operor), dels om operett. Hedberg SvOperasång. 83 (1885). Josephson Teaterregie 102 (1892; i sg. best., om franska komiska operor). I speloperor (dvs. operetter) och skådespel med musik är det Aug. Söderman .., som är mästaren. Lindgren hos Valentin Musikh. 1: 146 (1900). 2NF 11: 696 (1909: den tyska speloperan). Katerina Ismailova (av Sjostakovitj) är .. en effektfull spelopera. GHT 1935, nr 269, s. 3. I Strauss' Rosenkavaljersspår vandra en del unga tonsättare, som tröttnat på musikdramats tungrodda filosoferande och längta åter till den musikantiska ”speloperan”. Moberg TonkHVäst. 2: 192 (1935). —
-ORRE.
1) till 1, om (fången l. tam) orre (se orre, sbst.2 1) hållen som leksak l. för nöjes l. tidsfördrivs skull, ”spelfågel” (se d. o. 1) i form av en orre; numera bl. [med (viss) anslutning till 2] (ngn gg i skildring av ä. förh.) allmännare, om tam (som husdjur hållen) orre. Bellman (BellmS) 3: Komment. 123 (1925). TurÅ 1943, s. 124 (i referat av den genrebild som Bellman ger i anslutning till anfört ställe i ovannämnda källa).
2) till 2: orrtupp på spel l. som spelar l. befinner sig i speltiden; äv. pregnant (i sht återspeglande ä. uppfattning), dels om (gammel)tupp ledande spelet på spelplatsen, dels om tupp som står som segrare på spelplatsen; förr äv. allmännare: stridstupp; jfr -tjäder o. -fågel 4. (Sv.) Spel-orre, (eng.) Game-cock. Serenius (1741). Lätt igenkännes Spel-orren; han tager alltid första platsen och är den första som blåser; denne bör icke skjutas. TJäg. 1834, s. 828. Mötas två spelorrar, där de springa omkring på marken, blir det slagsmål, så att fjädrarna ryka. Högdahl Jaktb. 253 (1913). FoF 1928, s. 4 (pregnant, om segrare på spelplats). särsk. i jämförelse, om person, betecknande denne ss. i ett l. annat avseende lik en spelorre, särsk. ss. varande full av liv l. livskraft l. vitalitet l. upphetsning o. d. Sjelf var jag frisk och kry som en spelorre. Kongo 2: 495 (1888). (Han) kom hoppande som en spelorre över golvet. Hedenvind-Eriksson FallSkog 114 (1910). (Spelmannen som väntade på dansbanan) tog upp några takter ur en menuett .. Som en spelorre satt han och lockade, väntande hönorna. Knape Österb. 113 (1916).
3) mer l. mindre bildl.; särsk. dels om person som agerar ledare, dels [med avs. på bet.-utvecklingen jfr -fågel 2 (o. i anslutning därtill särsk. spela, v.1 1 j) samt sv. dial. orre, lustigkurre, o. orre, sbst.2 1 c] (o. numera i sht, ofta mer l. mindre skämts.) om livlig l. skojfrisk l. munter l. lättsinnig (mans)person, särsk. liktydigt med: spelevink (se spelevink, sbst.1 3) l. spjuver l. lustigkurre l. muntergök o. d.; stundom äv. med nedsättande bet.: (moraliskt) hållningslös l. opålitlig mansperson, skojare, humbugsmakare, vindböjtel l. dyl. (Det var en person) med galonerad hatt, som agerade Spel-orre i den leken (dvs. ett nattligt gatubuller). Posten 1769, s. 1010. Kristiane .. står i ålder ungefär midt i raden af en syskonskara på jämna halfdussinet. Hon är spelorren i flocken, som sätter humör på alla de andra. NDAVL 1910, nr 183, s. 7. Spelorre .. (dvs.) spelevink. Auerbach (1913). Hyberg var .. en stor gyckelmakare .. (o.) en person som kallades ”Hybergskan” .. hörde antagligen till spelorren Hybergs släkt. Neander 70År 257 (1929). (Det var) betydelsefullt .., om det i arbetslaget fanns någon spelorre, som kunde sätta fart på kamraterna och få något roligt till stånd. Utan en dylik muntergök hade leken i arbetet (i gamla tider) mycket svårt att komma igång. Tillhagen (o. Dencker) SvFolklek. 1: 15 (1949). särsk. i vissa mer l. mindre nedsättande anv.
a) [med anslutning till spel, sbst.1 7, spela, v.1 7] (numera företrädesvis i vitter stil) om (passionerad) spelare (i sht av hasardspel om pengar). Kolmodin QvSp. 2: 288 (1750). Kortspelet var dock .. den mest efterlängtade förströelsen vid de gustavianska bjudningarna, och åtminstone de äldre damerna kunde även ofta vara riktiga spelorrar. SvFolket 7: 273 (1938).
b) [delvis med anslutning till spel, sbst.1 8, spela, v.1 8] (†) närmande sig l. övergående i bet.: orostiftare l. agitator; äv. om anstiftare av l. ledare för l. kraft bakom visst politiskt agerande o. dyl. l. komplott l. intrig o. d. Studenterne äro wäl hos oss så skickelige och stille som wid något Universitet i werlden, däräst icke under tiden, fast sällan, någon Spelorre uppkommer, som förförer dem. Linné Bref I. 1: 223 (1768). (Sv.) Spelorre .. (fr.) le meneur d'un complot, d'une intrigue. Weste (1807). Sällskapets (”för nyttiga lögners spridande”) egentliga spelorrar hade på det fiffigaste fördelat rolerna sins emellan. Laurén Minn. 117 (1877). —
-PARTI.
1) (numera knappast br.) om sällskap samlat (l. som brukar samlas) till l. sysselsatt med (kort)spel; jfr parti 6 o. -sällskap. GJEhrensvärd Dagb. 1: 16 (1776). Cannelin (1939).
2) [jfr t. spielpartie] om parti (se d. o. 12) av ett spel; äv. om tillställning l. sammankomst för spelande av ett l. flera sådana partier l. tillfälle då sådan tillställning osv. äger rum. Weste FörslSAOB (c. 1817). Han hade ett litet spelparti hos sig under aftonen. Janson CostaN 2: 257 (1910). Dablo är ett lapskt brädspel, likt vårt brädspel .. På ett av de hemförda brädena har segraren vid de olika spelpartierna skurit sitt bomärke vid sidan om spelfältet. Fatab. 1946, s. 206. —
-PENNING. (spel- 1620 osv. spele- 1628—c. 1875)
1) (numera knappast br.) till 6 e, om penningersättning l. arvode för spel vid teater; jfr penning I 7 b β. Strindberg Brev 9: 181 (1893).
2) [jfr t. spielpfennig] (numera bl. i fackspr., i sht numism.) till 7, om spelmark, räknepenning (se d. o. 2), jetong (se d. o. 1); äv. i utvidgad anv., dels om mindre medalj, jetong (se d. o. 2), dels (om ä. förh.) om räknepenning (se d. o. 1); i sht förr äv. mer l. mindre bildl.; jfr penning I 3 g α, β. Dalin Arg. 1: 283 (1733, 1754; om spelmark). Räknepenningar, Spelpenningar .. äro präglade stycken, som endast brukas wid spel och räknande. Orrelius 300 (1797). Det är .. ganska rart att finna ett fruntimmershjerta, som verkeligen har det värde för hvilket det inlöses. De mesta äro blott spelpenningar som gå laget om, utan halt och valör. Tegnér Brev 1: 103 (1805). Därs. 2: 176 (1821; om Sv. akademiens sammanträdesjetong). G. Liungbergers graciösa utkast till Gustav III:s spelpenning av år 1777 i behagfullaste rokoko. Fornv. 1934, s. 122.
3) till 7, i pl. (i formen -pengar, i sht förr äv. -penningar), förr äv. i sg. koll. (anträffat bl. bildl., se slutet), om pengar som står till förfogande för l. som används l. avses att användas till l. som satsas på l. som det spelas om vid (hasard)spel (vid ett visst tillfälle); äv. om pengar vunna på (hasard)spel; jfr penning I 5, 7 b. H. K. M:tt vill och gifva Hennes F. Nåde till spellpenninger uthur Renttecammaren åhrligen 4000 svenske daller. OxBr. 1: 141 (1620). Spel-penningar, synde-penningar. Förbannad är then penning, som tu winner på spel. Scherping Cober 1: 380 (1734). Spelpengarna må man ej räkna, ty då tappar man ofelbart. Törner Vidsk. 122 (1747). Spelpenningar .. (dvs.) Penningar som man håller på spel. Weste FörslSAOB (c. 1817). Göth Bondeh. 51 (1923). särsk. [med anslutning till spel, sbst.1 6 d (,8)] (†) bildl., om vinst skördad gm krig l. (diplomatiskt spel) vid fredsslut. Tullen i Sundet, moste ock heta Konungens spelpenning. Manifest 16/1 1644, s. K 4 a.
4) till 9, i pl. (i formen -pengar, i sht förr äv. -penningar), om pengar som åhörare l. dansande ger l. skall betala till musikant ss. ersättning l. belöning för hans spel; särsk. om sådana pengar som det förr ålåg bröllopsgästerna att betala till spelmannen (spelmännen) vid ett bröllop; jfr penning I 5 n. VDAkt. 1702, nr 80. Uppl. 2: 365 (1908; vid bröllop). De dansade nästan varje låt så länge dansen varade, intill dess att spelmannen vid midnatt sköt ihop sitt dragspel och man begynte samla in spelpengar. Hedenvind-Eriksson Hjul. 234 (1928). —
-PLATS. (spel- 1550 osv. spele- 1640)
1) till 2: plats där fågelspel försiggår l. brukar försiggå, spelställe (se d. o. 1). IdrFinl. 2: 8 (1905; tjäders). FoFl. 1965, s. 7 (orres).
2) till 6, om plats (utomhus l. inomhus), stundom äv. ort l. stad, där underhållning av publik äger rum; numera bl. dels om plats osv. där teaterspel l. -föreställning l. idrottsliga spel försiggår l. äger rum l. skall försiggå osv., dels bildl., om plats där en (dramatisk) händelse o. d. utspelar sig; förr äv. till 6 d, om plats för utövande av kämpalekar l. idrotter. Spelplats för 1912 års olympiska spel var Stockholms stadion. Somlige brukade (under forntiden i uppfostrande syfte) spell eller Comedier och Tragedier på vppenbara (dvs. offentliga) spelplatzer eller skodoplatzer. TobCom. A 2 b (1550). (Lat.) Sphæristerium .. (sv.) Bållhws, Speleplatz. Linc. Bbbb 1 a (1640); möjl. äv. att hänföra till 3. (Värdshuset) Heilsbrunner Hof, där den kringbyggda stora gården gaf en förträfflig spelpats (för teaterspel). Bååth WagnerS 3: 83 (1905). På varje spelplats gick .. (den fattige skådespelaren) omkring i bagerierna och sökte efter (billigt) bröd. Moberg Rosell 187 (1932). Triangeldramat vid Gibraltar sund .. Agerande i pjäsen är Spanien, Storbritannien och Marocko. Spelplatser: det brittiskägda Gibraltar .. samt Ceuta en spanskägd landtunga. SDS 7/3 1982, s. 6.
3) till 7: plats för utövande av spel l. där spel (skall) utövas; särsk. (numera mindre br.) om plan o. d. för utövande av bollspel. Se dessa sorglöse .. män wid korsets fot, hwilka .. förwandla marken derunder till en spelplats och kasta lott om den korsfästes kjortel. Bring Högm. 164 (1862). Spelplatsen (för fotboll) bör vara så jämn och plan som möjligt. IdrB 1: 46 (1905). Anm. jfr språkprovet 1640 under 2.
4) till 9, om musikers plats vid instrument l. i orkester l. dyl. SvFriesen Inbj. 1891, s. 24 (vid orgel). —
-PROTOKOLL. i sht spelt. protokoll fört vid l. över spel (särsk. redovisande poängställning vid sällskapsspel, i sht kortspel); jfr protokoll 2 b. På sofforna (i Monte Carlos spelsal) sitta eftertänksamma spelare och studera sina prickade spelprotokoll. Levertin Riv. 89 (1883). Hagdahl Fråga 13 (1883; i vist). —
-REGEL. jfr regel, sbst.1 II 1 b ζ; äv. mer l. mindre bildl. Tersmeden Mem. 1: 41 (c. 1790). Wilson Spelb. 27 (1888; i schack). Spelregler för associations-fotboll. Johanson (1906; titel på broschyr). Willebrand-Hollmerus ObjGäst 257 (1935; bildl.). —
(5) -REV. fisk. om extra stycke rev (se rev, sbst.1 1) som fogas till rev på fiskedon när större svårfångad fisk fastnat på kroken till den sistnämnda, för att därmed ge fisken större spelrum för rörelser som tröttar ut den o. gör den mera lättfångad. Schröder Fiske 57 (1900). —
-ROP. (spel- 1916 osv. spele- 1688—1689)
1) (†) till 1 (h): rop (av glädje l. lust o. d.) frambringat under l. i samband med ”spel”. SmDiktLejonk. 9 (1688). (Den över Cupidos flykt förtvivlade Psyche:) Ta giän nu all min roo, ta giän all sinnens Nöije! / Ta giän de kåstlig' rum, Ta giän all Spele-rop. LejonkDr. 87 (1689).
2) (i vitter stil) till 2; om fågelhanes spelläte, parningsrop; jfr rop 3. Segerstråle Tusch 79 (1916; orrtupps). —
-RUM.
1) [jfr t. spielraum] till 5, om rum l. utrymme för ngts spel (i sht fria rörelse) ngnstädes (stundom äv. övergående i allmännare bet.: mellanrum l. glapp), spel (se spel, sbst.1 5); särsk. (i sht i fackspr., särsk. tekn.) om sådant rum osv. i det inre av en hålighet (i rör l. behållare o. d.) mellan hålighetens väggar l. tak l. botten o. i håligheten befintligt rörligt föremål; i fackspr. äv. pregnantare, om (talvärde utgörande) den algebraiska skillnaden mellan ett hålrums (diameter)mått o. (diameter)måttet av i hålrummet befintligt rörligt föremål. Polhem Invent. 74 (1729; för korgstång). Pendeln hänger ej nog ledig, man måste gifva honom tillräckligare spelrum. Weste FörslSAOB (c. 1817). De talrika turbin- och ledskenehjulen måste, för att undvika ångförlust, utföras med ytterst små spelrum, mindre än 1/4 mm, sins emellan och mot turbinhusen. TT 1904, M. s. 25. För att förkorta .. (torkningstiden) brukade Venjanskarlarna lägga in stavar (till laggkärl) på lavarna i bastun .., trava dem, så att luften fick spelrum emellan och så elda hårt i ett par veckor. Gruddbo 346 (1938). Det kan finnas många anledningar till att en lagerkropp slites. De vanligaste äro, att oljetillförseln ej är tillräckligt god .. och att hårda partiklar komma in i spelrummet mellan axeltappen och lagerkroppen. HbVerkstTekn. 1: 313 (1944). särsk.
a) i fråga om eldvapen av ä. konstruktion, om spelrum i det inre av kanons eldrör l. gevärs pipa o. d. mellan eldrörets osv. väggar o. däri befintlig projektil (särsk. pregnantare, om (talvärde utgörande) den algebraiska skillnaden mellan vapnets kaliber (vid mynningen) o. projektilens diameter). Grundell AnlArtill. 2: 28 (c. 1695; i kanons eldrör). Spelrummet för våra minste eller 3 Pundige Canoner är enligt vår Måttstock allenast 86/1000 Decimal tum. Törngren Artill. 2: 41 (1795). Ofta måste skjutningen upphöra emedan kulan ej kunde nedtvingas i den smutsiga pipan, men sedan jag lemnade engelska tjensten har dessa gevärs spelrum blifvit ökadt. Lind af Hageby Minn. 229 (1860). Alm VapnH 60 (1927).
b) om det av revens längd bestämda spelrum som fisk har som fastnat på krok. Tiselius Vätter 1: 123 (1723).
2) i oeg. l. bildl. anv. av 1; ofta liktydigt med: utrymme l. svängrum l. rörelsefrihet l. fria tyglar l. händer o. d., i sht i sådana uttr. som lämna l. ge ngn l. ngt (fritt) spelrum l. (fritt) spelrum åt ngn l. ngt l. ha l. få (fritt) spelrum, lämna l. ge ngn l. ngt resp. ha l. få (fritt) utrymme (att göra sig gällande l. verka o. d.) l. (fritt) svängrum l. (full) rörelsefrihet l. (helt) fria tyglar l. händer. 2RARP 20: Bil. 156 (1761). Men våra tankar ondt och godt / I vida spelrum hvälfva. Wallin (SVS) 2: 114 (1824). Godtycket har stort spelrum .. vid professurernas besättande. Wigforss Minn. 1: 397 (i brev fr. 1912). Tryckfriheten gav fritt spelrum åt meningar att spridas över landet. SvFolket 6: 45 (1938). Det är ett livsvillkor för Sveriges Kyrka att mera av den spontana kristna glädjen får spelrum i våra gudstjänster. Bolander HerrKr. 60 (1946). särsk. i vissa anv.
a) (numera föga br.) i fråga om mynt- (metall), om (gräns för) lagligen tillåten avvikelse (uppåt l. nedåt) från rätt vikt l. halt, tolerans; jfr remedium 4 a. Rosenberg OorgKemi 410 (1888).
b) (numera bl. tillf.) om (graden av) föränderlighet l. vacklan l. fluktuation i tiden för fågelflyttning. Tiden för flyttfoglarnes afresa om hösten är för hvarje art temligen noga bestämd med ett spelrum af endast omkring fjorton dagar. LbFolksk. 89 (1868).
3) (numera bl. tillf.) till 6, 7, 9: rum avsett för l. använt till spel. Möller (1790, 1807; utan närmare angiven bet.).
Ssgr (till -rum 1 a; numera bl. i skildring av ä. förh.): spelrums-gevär. (slätborrat l. räfflat) gevär för spelrumskulor. KrigVAT 1846, s. 565 (i pl., om slätborrade gevär).
-kula. kula (se kula, sbst.3 2) som har spelrum till innerväggarna i eldrör l. (gevärs)pipa; motsatt: trångkula. KrigVAT 1848, s. 66.
-räffla. (numera knappast br., i skildring av ä. förh.) om räffla (se räffla, sbst.1 1 a) i loppet till eldvapen för spelrumsprojektiler. Holmberg Artill. 3: 162 (1883).
-vinkel. (numera knappast br., i skildring av ä. förh.) i fråga om eldvapen för spelrumsprojektiler, om vinkel som vägg i eldrör bildar med tänkt linje representerande projektils rörelseriktning. KrigVAT 1848, s. 151 (i kanoner). —
(6, 7, 9) -RUTIN. rutin (se rutin, sbst.1 1) i fråga om spel; särsk. till 9, i fråga om musicerande. Barcklind GladÄnk. 45 (1929). —
(6, 7) -RÄTTIGHET~002, äv. ~200. rättighet att affärsmässigt (låta) bedriva spelverksamhet ngnstädes. GHT 1895, nr 243, s. 3 (i fråga om teaterverksamhet). —
-SAL.
1) (†) till 1: festsal; jfr -kammare. Parnassus triumpans Ballet .. i store Spel-Salen på Stockholms Slott .. Dansat. Stiernhielm (1651, 1668; titel).
2) till 7: sal (i spelhus l. kasino) för bedrivande av (hasard)spel (om pengar l. pengars värde). Nordenflycht (SVS) 2: 89 (1745). —
-SAMKVÄM ~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) samkväm (se d. o. 2) där spel (om pengar) bedrivs; jfr -gille, -sällskap. VDAkt. 1756, nr 182. —
-SAMLING. särsk. (†): sammankomst för bedrivande av spel (om pengar); jfr samla 2 h γ, o. -samkväm. Ekelund Fielding 236 (1765). —
-SATS.
2) (numera bl. tillf.) för en spelare avsedd sats (se d. o. 4) av spelmarker. HbiblSällsk. 1: 7 (1838). —
-SERIE. i sht sport. om serie av från varandra avgränsade spelhandlingar (vid olika banor o. d.) bildande ett parti av ett visst spel. UNT 1/7 1937, s. 2 (i fråga om miniatyrgolf). —
-SINNE. i sht sport. sinne (se sinne, sbst.2 8) för hur ett spel (i sht ett bollspel) metodiskt l. taktiskt skall utövas. GbgP 1977, nr 285, s. 36. —
-SKULD. skuld (se d. o. I 2) som ngn ådrar sig vid l. gm (hasard)spel om pengar l. pengars värde. GT 1786, nr 33, s. 1. —
(2) -SKYTT. i sht jäg. person som idkar spelskytte; jfr skytt, sbst.2 2 b. Schröder MinnSkog. 125 (1888). —
(2) -SKYTTE. i sht jäg. om (jakt (i Sv. numera förbjuden) bedriven gm) skjutning av fågel på spel (jfr skytte, sbst.3 1); nästan bl. i fråga om tjäder l. orre (i sht tupp). Friluftsbild. 58 (1893; på tjäder). Spelskytte på orre .. bedrevs dels på hösten, ”sju veckor före snön”, då orren i regel var ensam, dels på våren på skare. Levander DalBondek. 1: 16 (1943). —
-SKÄLM. (numera bl. tillf.) person som är en skälm l. skojare l. bedragare i spel; jfr skälm 2. Thorild (SVS) 2: 36 (1784). —
(6, 7, 9) -STANDARD. standard l. kvalitet på spel; särsk. till 7. IdrBl. 1935, nr 5, s. 10 (i fråga om fotbollsspel). —
-STAT. (†) om tillstånd l. situation (särsk. med tanke på ekonomi) vari viss spelverksamhet befinner sig. Ekeblad BrClEkeblad 39 (1651). —
(6, 7, 9) -STIL. stil som kännetecknar l. präglar ngns l. ngras spel; särsk. till 7. IdrB 1: 77 (1913; i fråga om fotbollsspel). —
-STUGA. (spel- 1684 osv. spele- 1620) (†) hus l. rum där (hasard)spel (om pengar l. pengars värde) bedrivs; särsk. liktydigt med: spelhus (se d. o. 3). At flyy all Möthen .. öll Källare .. och Spele Stughur. Carolstadius Pest. C 1 b (1620). Labetspeel 7 b (1684). —
-STÅND. (mera tillf.) stånd (på marknad o. d.) där spel (om pengar l. pengars värde) bedrivs; jfr -bod. TySvOrdb. 2211 (1932). —
-STÄLLE.
2) (numera bl. tillf.) till 6, 7, 9: ställe för utövande av spel; nästan bl. till 7, i fråga om sällskapsspel l. (hasard)spel om pengar. Wikforss 2: 634 (1804). —
-STÄLLNING.
1) till 2, 6, 7, 9: kroppsställning intagen vid l. i samband med spel; särsk. till 2. Rosenius SvFågl. 3: 330 (1930; orrtuppars).
2) (numera bl. mera tillf.) till 7: ställning (inbördes mellan tävlande) i spel(parti o. d.). 2NF 22: 311 (1915; i schackparti). —
2) kvinna som är en stor vän av l. begiven på (hasard)spel (om pengar l. pengars värde); jfr -broder 2. Weste FörslSAOB (c. 1817). ÖoL (1852). —
-SÄLLSKAP~02 l. ~20. [jfr t. spielgesellschaft] om ngns sällskap vid (kort)spel; äv. om sällskap l. kotteri l. klubb o. d. som bedriver (kort)spel l. har sådan verksamhet på sitt program; förr äv. om sammankomst (med sällskap osv. av ovan angivet slag) för bedrivande av (kort)spel, särsk. i uttr. hålla spelsällskap ngnstädes, (bruka) hålla l. ha sammankomst ngnstädes för bedrivande av (kort)spel; jfr -gäng, -junta, -klubb, -kompani, -kotteri, -lag, sbst.2, -parti 1, -samkväm, -samling. Emot afftonen (går en ung sprätt) i et spelsällskap. SedolärMercur. 2: nr 12, s. 6 (1731). Hr Fesquet fölgde oss på operan och skulle han derifrån föra oss till Madame Audibert, hvaräst var assemblée hvar afton och spelsällskap. Ferrner ResEur. 513 (1761). Den Källaren, i hwilken wi ordenteligen hölle wårt Spel-sällskap. Ekelund Fielding 238 (1765). Spelsällskap .. (dvs.) Sällskap som spelar. Weste FörslSAOB (c. 1817). (Sv.) Spelsällskap .. (dvs.) klubb (eng.) gaming-club. Björkman (1889). —
-TEORI. [jfr eng. game theory] mat. gren av matematiken som med utgångspunkt från sällskapsspelens problematik analyserar konflikter i vidaste mening. Dædalus 1952, s. 48. —
(2) -TJÄDER. tjädertupp på spel l. som spelar l. befinner sig i speltiden; jfr -orre 2 o. -fågel 4. Högdahl Jaktb. 258 (1913). —
-TUR.
2) till 7.
a) [jfr motsv. anv. av fr. tour (jfr äv. fr. faire un tour, spela en omgång)] (†) omgång l. parti av spel. Vi gjorde vår speltour till soupén. Tersmeden Mem. 4: 255 (c. 1790). HbiblSällsk. 1: 335 (1839).
b) (numera bl. mera tillf.) om spelares tur(ordning) i spel. Lundequist KonstSpel. 3: 127 (1849; i kille).
c) om ngns tur l. lycka i spel; i sht förr särsk. i uttr. vara i en lycklig speltur, vara i en period kännetecknad av lycka i spel. Tersmeden Mem. 5: 67 (c. 1790). Tältet höll på att sprängas av allt folk som trängde på för att se på flickorna Brännbacks speltur. Schulze BöndSvFinl. 203 (1935). —
(6, 7, 9) -UPPFATTNING~020. uppfattning av l. känsla l. förståelse för spel (stundom äv. pregnant, om god sådan uppfattning osv.); i sht till 7. IdrBl. 1924, nr 4, s. 8 (pregnant, i fråga om bandyspel). (Pianistens) teknik är virtuos, hans speluppfattning virtuos och stiltrogenhet även den virtuos. LD 1957, nr 248, s. 5. —
-UPPLÄGGARE~0200. sport. i lag utövande bollspel o. d., om spelare som lägger upp o. organiserar spelet. SDS 10/8 1964, s. 13 (i fråga om fotbollsspel). —
(6, 7, 9) -UTGIFT~02 l. ~20. utgift som ngn har för l. ådrar sig vid l. gm spel; särsk. till 7, om utgift som ngn ådrar sig gm förlust vid (hasard)spel om pengar l. pengars värde. Säfström Banquer. C 1 b (1753). —
(6, 7, 9) -UTRUSTNING~020. utrustning för l. vid spel; särsk. till 7, om utrustning för att (låta) bedriva (laglig l. olaglig) spelverksamhet. PropRiksd. 1972, nr 96, s. 14 (för bedrivande av spel om pengar). —
(6, 7, 9) -VERKSAMHET~002, äv. ~200. verksamhet som tar sig uttryck i (uppförande l. bedrivande l. utförande o. d. av) spel; företrädesvis dels till 6, dels till 7; jfr -väsende. SvD(A) 1961, nr 24, s. 13 (i fråga om teaterspel). MotRiksd. 1971, nr 1613, s. 8 (i fråga om spel om pengar). —
-VINST.
1) (mera tillf.) till 6, om ekonomisk vinst som uppförande av teaterpjäs förskaffar teater l. teaterledare o. d. Schück Shaksp. 1: 349 (1916; teaterledares).
2) till 7: vinst av l. i spel (i sht konkret, om vunna pengar l. värdeföremål o. d.); äv (i sht i vitter stil) bildl., särsk. dels om konjunkturvinst, dels om osäker l. oviss l. sällsynt vinst som ngt (särsk. havet med tanke på fiskfångst) ger ngn l. ngra. Nordforss (1805). Med min spelvinst betalade jag mina räkningar! Hedberg Sardou 141 (1866). Alla dessa fiskare .. (hade) flytt eller trängts ut mot klipporna, där .. det osäkra vattnet endast lemnade sin spelvinst. Och som spelare voro de opålitliga som lyckan. Strindberg Hafsb. 75 (1890). Han syntes mycket ute i denna nya brokiga och bisarra nöjespublik, som den ekonomiska omskakningen och krigets spelvinster kastade upp till ytan. Siwertz Varuh. 139 (1926). —
-VÄN. (spel- 1805 osv. spele- 1764)
2) till 7.
b) person som är en (stor) vän av spel; i sht förr äv. om person som är begiven på (hasard)spel, spelare (i pregnant bet.). Han var spelvän men fördenskull inte tolerant mot alla slags hasardspel. Nordforss (1805). —
-VÄSENDE. (spel- 1680 osv. spele- 1671) om verksamheten att sysselsätta sig med l. (låta) bedriva (hasard)spel (om pengar l. pengars värde); numera bl. om (i ett land l. en stad o. d.) organiserad o. reglerad spelverksamhet. Spelväsendet i Monaco. UUKonsP 9: 187 (1671). (Det sades) at then Spanske Adelen til störste dehlen .. mehra vppå Spehlwäsende, Otucht och stämplande, än som vppå Krijgzöffningar sigh läggia månde. Brask Pufendorf Hist. 252 (1680). —
-ÖPPNANDE, p. adj. sport. i fråga om bollspel o. d., om boll l. passning l. rusch o. d.: som öppnar en motståndares försvar o. möjliggör spel mot dennes mål l. dyl.; jfr -öppning 1. STSD(A) 1934, nr 5, s. 12 (om ruscher med åtföljande passningar). IdrBl. 1935, nr 110, s. 13 (om diagonalt spelade bollar). —
-ÖPPNING.
1) sport. i fråga om bollspel o. d.: (gm spelhandling av visst slag åstadkommen) öppning i en motståndares försvar som möjliggör spel mot dennes mål l. dyl.; jfr -öppnande. Husén Fotb. 80 (1918).
2) i sht spelt. o. sport. om den handling l. de handlingar varigm (spelet i) ett parti l. en match inleds (äv. med särskild tanke på l. om tidpunkten för denna handlings resp. dessa handlingars igångsättande); äv. om (spelet, särsk. med tanke på dettas utförande l. kvalitet, under) inledande fas l. skede av ett parti l. en match. Norman GossLek. 174 (1878; i schack). Långt mera vansklig är spelöppningen (i trumfspel), när medspelarn intet har bjudit, och man alltså måste öppna helt i blindo. Lundgren Koppel AuktBr. 101 (1923). Kampen, särskilt under (schack-)partiets första fas (spelöppningen), gäller ofta just vilken av de stridande skall komma att behärska mest terräng för sina operationer. Wigforss Schack 45 (1923). Ett par minuter efter spelöppning (i bandymatchen) tog Örebro ledningen. IdrBl. 1924, nr 1, s. 11.
3) [med (viss) anslutning till spel, sbst.1 8] i mer l. mindre bildl. anv. av 2, om agerande l. viss handling (stundom äv. ngt konkret) som bildar l. utgör upptakten l. inledningen till ngt (särsk. en politisk aktion l. en konflikt l. en tvist l. ett krig), särsk. liktydigt med: upptakt l. inledning l. början; äv. om (agerandet, särsk. med tanke på hur detta sköts l. försiggår, under) inledande fas l. skede av ngt; särsk. (i vitter stil) dels i uttr. spelöppning om ngt, upptakt l. inledning l. början till tävlingen l. kampen l. spelet (se spel, sbst.1 8) om ngt, dels konkret, om inledande ord l. rad(er) o. d. i en dikt l. prosastycke o. d. Athena 29 (1917). Spelöppning till fastan: gädda i olika former. Randel KällKök 49 (1928). På arbetarsidans spelöppning att förklara partiell strejk var arbetsgivarnas motdrag, lockoutproklamation, endast en ofrånkomlig konsekvens. SvD(A) 1932, nr 14, s. 4. En liknande spelöppning har Hjalmar Gullberg, också han en diktare med livligt stillynne: ”Detta är havet, ungdomskällan”. Svanberg SvStil. 129 (1936). Så kunde alltså Österrike och Frankrike (år 1869) ej enas om spelöppningen, ehuru de hade samma mål: Preussens tillbakaslående. Almquist VärldH 8: 142 (1938). Under (världs-)krigets stora spelöppning. Wägner Lagerlöf 2: 131 (1943). Det låg oro i luften .. Det var spelöppningen om Europa som tagit sin början. Hertzman-Ericson Hand 194 (1943). Det (kan) inte .. sägas att Moskvas spelöppning fått ett kyligt mottagande (i London). GHT 1947, nr 22, s. 6. särsk. (i vissa kretsar) om riksdagsöppnande (äv. i uttr. spelöppning i riksdagen). Spelöppning i riksdagen präglad av livaktighet. UNT 13/1 1939, s. 4. Livligt intresse i år för spelöppningen. Arbetet 1941, nr 13, s. 1.
Ssgr (till -öppning 2, i fråga om schackspel; spelt.): spelöppnings-analys. (i muntlig l. skriftlig form föreliggande) analys l. kritisk granskning av spelöppning(ar). Wigforss Schack 238 (1923).
-ställning. ställning l. situation efter spelöppning o. motståndarens svar på detta drag. SvD(A) 1922, nr 82 A, s. 12.
B (numera bl. i vissa trakter l. i vitter stil, i sht i skildring av ä. förh. l. arkaiserande): SPELE-BANA, -BOK, -DAG, se A. —
-DJÄVUL, -FÅGEL, -GILLE, -HUS, -KAMMARE, -LAG, -MÄSTARE, -PENNING, -PLATS, -ROP, -STUGA, -VÄN, -VÄSENDE, se A.
Spoiler title
Spoiler content