SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1965  
SAPP sap4, sbst.2, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er32 (Richardson Krigsv. 3: 251 (1749) osv.) ((†) -ar Loenbom Stenbock 1: 38 (1757)).
Ordformer
(sape 1749. sapp 1805 osv. sappar, pl. 1757. sappe 17631837. sappen, sg. best. 1691 osv. sappen- i ssg c. 1695 (: sappen-Batteriet))
Etymologi
[jfr t. sappe, hacka, underminering, löpgrav, eng. sap, underminering, (grävning av) löpgrav, i ä. eng. äv.: hacka; sannol. av fr. sape, hacka, underminering, (grävning av) löpgrav, motsv. it. zappa, hacka, span. zapa, hacka, löpgrav; av mlat. sappa, sapa, hacka; av omtvistat urspr.; i bet.: (grävning av) löpgrav torde fr. sape vara vbalsbst. till saper (se SAPPERA)]
1) (†) grävning vid l. underminering av fästning i syfte att intaga den; särsk. om grävning av sapper (se 2). Weste FörslSAOB (c. 1815). Dalin (1871). jfr: Ordet sapp betyder egentligen endast nedgräfningen .. men begagnas allmänt för hela .. arbetet (med anläggning av löpgravar). Sappörregl. 1880, s. 3.
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) mil. gång l. grav i vilken en trupp kunde förflytta l. uppehålla sig skyddad från beskjutning; särsk.: grävd gång l. grav (med bröstvärn på den ena l. båda sidorna) i vilken en belägrande trupp i skydd kunde närma sig en befästning för att intaga den; löpgrav; jfr ANFALLS-GRAV, APPROSCH 1 b, ATTACK 1 d o. SKYTTE-GRAV. Sappen giör man 5. a 6. Toises ifrån dhen uthlöpande Angeln aff Glasit. Rålamb 8: 65 (1691). (Man) steg .. ned i grafwen genom twänne Sappar för båda Facerna. Loenbom Stenbock 1: 38 (1757). Man måste .., sedan Sappen börjar, vända all sin upmärksamhet på dess tête och på det som däraf ännu ej blifvit färdigt, för at med kulor, Bomber och Granater arbetet därpå hindra och ruinera hvad gjordt blifvit. Törngren Artill. 2: 153 (1795); jfr 1. Sappe i rät linie, brukas mest på glacin, då man genom zigzag icke längre kan bevara sig ifrån enfilade. Sturtzenbecher 499 (1805). Sapperna fördes med stor energi fram mot kontraeskarpen. Wimarson Krig 1675—1679 3: 42 (1912). Östergren (1937). — jfr BÅG-, FLYG-, HÖG-, KORG-, MOT-, SÄCK-, TRAVERS-, TÄRNINGS-SAPP. — särsk.
a) i vissa uttr.
α) [jfr t. fliegende sappe, eng. flying sap, fr. sape volante] flygande sapp, löpgrav som åstadkoms jämförelsevis snabbt gm samtidig grävning utefter en lång sträcka. Dalin FrSvLex. 2: 446 (1843).
β) [jfr t. einfache sappe, eng. single sap, fr. sape simple] enkel sapp, sapp med bröstvärn endast på ena sidan, använd då beskjutning väntades endast från ett håll. Sappörregl. 1880, s. 2. Auerbach (1913).
γ) [jfr t. doppelte sappe, eng. double sap, fr. sape double] dubbel sapp, sapp med bröstvärn på båda sidor, använd då beskjutning väntades från två håll. Tredje parallelen .. utsträcktes til lunettens rygg, hvarifrån en dubbel sapp fördes emot den der bakom belägna ravelinen. KrigVAH 1833, s. 166. Sappörregl. 1880, s. 2.
δ) [t. bedeckte sappe, eng. covered sap, fr. sape couverte] (be)täckt sapp, sapp försedd med skyddstak. Dalin FrSvLex. 2: 446 (1843). (Det) kan .. hända, att fiendens eld kommer så stupande eller rent af såsom kasteld, att sappen måste förses med tillräckligt fast skyddstak: täckt sapp. Sappörregl. 1880, s. 2. Den täckta sapp, som användes för grafnedgång, utföres som en sluttande mingång. 2NF 24: 780 (1916).
ε) [jfr fr. sape pleine] hel sapp, sapp som åstadkoms gm grävning vid o. successiv framflyttning av sappspetsen. KrigVAH 1833, s. 204. — jfr HEL-SAPP.
b) (†) i inskränktare anv., om den smala gång som var det första som grävdes, när man gick fram med en sapp, o. som sedan utvidgades mera. Richardson Krigsv. 3: 283 (1749). Sedan faran ökes, måste man med mera försigtighet avancera åt fästningen, och det sker medelst Sappe, som har mindre bredd än löpgrafven, men som sedan vidgas, och då byter namn, samt kallas löpgraf. Sturtzenbecher (1805). Dalin (1871).
Ssgr (till 2): A (numera bl. i skildring av ä. förh., mil.): SAPP-ANFALL~02, äv. ~20. anfall av befästning, varvid sapp användes. Busch Fästn. 120 (1880).
-ARBETE~020. arbete med anläggning av sapp. Hazelius Bef. 355 (1836).
-BRÖSTVÄRN~02, äv. ~20. bröstvärn på sapp. Sappörregl. 1880, s. 68.
-FASKIN. risknippa fäst på en stång o. använd ss. byggnadsmaterial vid anläggning av sapp. KrigVAH 1832, s. 18.
-GAFFEL. [jfr t. sappengabel, eng. sap-fork] jfr -hake. Sappörregl. 1880, s. 19.
-GRAV, r. l. f. om sapp. Busch Fästn. 103 (1880).
-HACKA, r. l. f. hacka använd vid grävning av sapp. Sappörregl. 1880, s. 22.
-HAKE. hake använd bl. a. för att manövrera en skanskorg som skydd för dem som arbetade i sappspetsen. 2NF 24: 781 (1916).
-KARM. om träkonstruktion använd som stöd för taket vid anläggning av täckt sapp. Sappörregl. 1880, s. 40.
-KLUBBA, r. l. f. klubba använd till att slå ned stolpar i jorden o. d. vid anläggning av sapp. Sappörregl. 1880, s. 19.
-KRIG. krig varvid sapper användes. KrigVAH 1885, s. 242.
-OFFICER. officer med uppgift att leda sapparbete. KrigVAH 1844, s. 157.
-RAKA, r. l. f. raka använd till att skrapa undan jord o. d. vid sapparbete. Sappörregl. 1880, s. 22.
-SKÄRM. skyddsskärm använd framför sappspetsen. Sappörregl. 1880, s. 67.
-SPETS. [jfr t. sappenspitze] om den del av en sapp som nått längst mot fienden. Hazelius Bef. 357 (1836).
-TÄT, r. l. f. jfr -spets. Busch Fästn. 120 (1880).
B [jfr t. sappen-] (†): SAPPEN-BATTERI. batteri (se d. o. 1) placerat i sapp. Carl XII Bref 440 (c. 1695).
Spoiler title
Spoiler content