publicerad: 2007
TRAVERS travær4s, r. l. m. (Risingh KiöpH 91 (1669) osv.) ((†) n. Rålamb 8: 131 (1691)); best. (ss. r. l. m.) -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -w-, -se)
Etymologi
[jfr d., nor. travers, nl., t., eng. traverse; av fr. traverse, tvärvall i befästningsverk, tvärbjälke m. m., sannol. utlöst ur adverbiella uttr. ss. ä. fr. à (la) traverse, på tvären m. m., till lat. traversa, biform till transversa, fem. av transversus, vänd l. liggande l. gående på tvären, kommande tvärsöver l. från sidan, sned, p. pf. av transvertere (se TRAVERSERA); i bet. 2 sannol. urspr. (delvis) utgående från l. påverkat av fr. travers, bredd, tvärsida, sned riktning m. m., antingen av lat. transversum, n. av transversus, l. av lat. transversum, tvär(en), sned riktning, sbst. till transversus. — Jfr TRAVERSERA, TRAVÄR]
om ngt som är placerat l. fungerar l. utförs på tvären l. snedden mot ngt annat.
1) (förr) om i befästningsverk o. d. anlagd skyddsvall o. d.; särsk. om sådan mot bröstvärn o. d. vinkelrätt bakifrån anslutande vall avsedd att begränsa verkan av fientlig (artilleri)eld o. skydda mot beskjutning från sidan (vid fientligt genombrott); förr äv. ngn gg om ngt slags flyttbar skyddsanordning; jfr TVÄR-VALL. Gustaf II Adolf 258 (1621). Weedh Grossendoor gjordes en stor Travers ell:r Kista inan för Porten främbst i gaatan, den med Jordh fyltes så intet fienden medh någon Canon kunde Speela lengst gatan. KKD 12: 339 (1704). (I fortifikationer användes) rörlige traverser .. på det wärket må kunna förswaras fot för fot med swag guarnison. Ståhlsverd 80 (1755). På den öfre vallgången anbringas till skydd mot enfilerande eld och granatsplitter traverser. Busch Fästn. 6 (1880). Dravnieks ByggOrd 292 (1988). — jfr FULL-, GALLERIER-, HÅL-, KAPITAL-, SAILLANT-, SPLINT-TRAVERS.
2) i fråga om bredd l. sned riktning o. d.; särsk.
a) [jfr fr. à l. en travers] (numera bl. tillf.) i prepositionell l. adverbiell anv.: tvärs över; på snedden. Her Salvius mente der K. M:t sätte i travers på korset C H R S det vore och kunne uttydas icke allenast på Christi nampn uthan ock på Christinæ H. M:tz nampn. RP 14: 252 (1650). I de flesta fall kan hästen förmås att passera det föremål för hvilket han skyggat, om man rider förbi det samma i travers (bogarna på gamla spåret och bakdelen på nytt spår innanför det förra). Wrangel HbHästv. 323 (1885). Fabriksgatan, travers genom fabrikskvarteret. Nordén LinkGat. 19 (1915).
b) [jfr t. travers; av fr. (en) travers; jfr äv. TRAVERSERA 1 a] (†) om rörelse(komplex) vid dressyrritt varvid hästen förmås att röra sig snett åt sidan; jfr SLUTEN 10. Slutna skolan (Travers) räknar sitt upphof från den halfslutna skolan. Ehrengranat Ridsk. I. 1: 71 (1836). THästv. 1868–69, s. 106.
c) [jfr motsv. anv. av nor. travers o. eng. traverse; jfr äv. TRAVERSERA 1 b] (i sht i vissa kretsar, mera tillf.) om förflyttning i sidled längs bergssida l. över berg(smassiv) från en sida till en annan. TillFjälls 1940, s. 68. Försöket att fullfölja traversen upp på Mårmapakte misslyckades. TurÅ 1941, s. 379.
d) [jfr t. travers, tvärrandig; av fr. (en) travers] (numera föga br.) om tvärrandig textilvara; äv. om tvärrandning. Höstens klänningstyg, en .. vävnad med svagt markerad travers och ett härligt, tungt fall. SvD(A) 3 ⁄ 9 1933, s. 9. Traverse .. allmän benämning på tvärrandiga vävnader. StSyHandarbB 374 (1972). jfr (med oklar bet.): Til Lijnwäfwerij, höre .. Hollans Lärefft, fijne Trawersen, Middelsort, Drell (osv.). Risingh KiöpH 91 (1669).
3) [jfr ä. nl. traverse; av ä. fr. traverse, sannol. utvecklat ur anv. i 2 a] (†) motgång, prövning; strapats; särsk. i pl. Önskandes allena at .. jagh förmedelst alt för svåre traverser icke alldeles defatigueras och uthtröttas. HSH 8: 88 (1669). HH XXXIV. 2: 167 (c. 1715).
4) (numera bl. mera tillf.) om tvärbjälke l. tvärbalk o. d.; jfr 6. UB 6: 33 (1875). Om maskinen önskas försedd äfven med de tvenne traverserna, hvilka tjena till fräsdornens stöd, höjes priset med 45 kronor. PriskatalSonesson 1895, s. 33. NEOrdb. (1996).
6) i sht tekn. om anordning för lyftning o. vågrät förflyttning av ngt, i allm. medelst krok l. annan fasthållningsanordning hängande (i linor l. kättingar o. d.) under löpvagn gående längs tvärbalk l. kranbrygga o. d. i sin tur gående på hjul på bärande skenor (förankrade i verkstadslokals o. d. väggar l. tak), traverskran; äv. dels om sådan anordning på två stativ l. ställningar (se STÄLLNING III 1) o. d. löpande i spår på mark l. golv, dels inskränktare, om i anordningen ingående tvärbalk o. d. (jfr 4); äv. om andra transportanordningar, särsk. (o. numera i sht) om skjutbord (se d. o. 3 slutet). Under takspannet åt gårdssidan genomlöpes verkstaden af en travers, och här se vi ångpannor af alla storlekar i olika grader af fulländning. TT 1878, s. 50. Vid kranens användande förekomma tre olika rörelser: traversens förflyttning i rummets längdriktning, kranvagnens rörelse fram och åter på traversen samt lastens lyftande. 2UB 3: 304 (1897). (Skjutbord) hvilka äro förlagda .. (så) att båda traverserna tillsammans kunna användas vid flyttning af boggivagnar. SJ 3: 395 (1906). Traverser .. hava i jämförelse med hängbanorna den fördelen att golvytan helt behärskas av traversens löpvagn. HandInd. 624 (1927). Den norska flaggan vajade över Götaverkens kranar och traverser. VFl. 1936, s. 155. Det smälta järnet forslas i stora skopor på traverser till stålugnar. TurÅ 1989, s. 189. — jfr STAPELBÄDDS-TRAVERS.
Ssgr (i allm. till 6, i sht tekn.): TRAVERS-BALK. om i travers ingående balk; särsk. om tvärbalk för löpvagn o. d.; jfr -brygga. TT 1893, Byggn. s. 15. —
-KRAN. travers; jfr kran 1 o. löp-kran. TT 1894, M. s. 84. En väldig lindrifven traverskran .. ses nästan jämt igång med att förflytta tunga arbetsdelar till alla tänkbara platser i verkstaden. VFl. 1905, s. 158. —
(1) -SAPP. (numera bl. ngn gg om ä. förh.) sapp (se sapp, sbst.2 2) som gm traverser skyddas mot beskjutning från sidan. Kringgås (löpgravarna) på en sida (av traverser), kallas löpgrafven traverssapp, om på båda sidor, tärningssapp. Busch Fästn. 114 (1880). 2NF 24: 780 (1916). —
Spoiler title
Spoiler content