SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1993  
STYCKA styk3a2, v.2 -ade (FörsprRom. 2 a (NT 1526: styckiar sigh, pr. sg.) osv.) ((†) -er Rudbeckius KonReg. 152 (1615: stycker sönder), Geisler BergzmLyckönsk. 7 (1719); p. pf. stycht BtÅboH I. 13: 109 (1638: förstycht)). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (numera föga br., PJGothus Helg. B 4 b (1593: förstyckelse)), -NING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(styck- (-ÿck-, -kk-) 1526 (: styckiar sigh, pr. sg.) osv. stöck- 1671 (: sönderstöckas, inf. pass.). -a 1541 (: stycken, pr. pl.) osv. -ia 1526 (: styckiar sigh, pr. sg.)1755 (: styckja))
Etymologi
[fsv. stykkia, motsv. fd. stykke, stikkæ (d. stykke), nor. stykke, mlt. stücken, mht. stücken (t. stücken), till STYCKE. — Jfr GINSTYCKA]
1) sönderdela (ngn l. ngt) i stycken (se STYCKE 1); i sht i fråga om en mer l. mindre våldsam sönderdelning (gm att hugga l. skära o. d.); äv. allmännare: dela (ngt), splittra o. d.; äv.: fördela (ngt mellan l. på ngra); äv. med bestämning betecknande hur många stycken ngn l. ngt delas i. Schroderus Dict. 254 (c. 1635). — jfr AV-, FRÅN-, FYR-, FÖR-, SMÅ-, SÄR-, SÖNDER-, UT-STYCKA o. AV-, JORD-STYCKNING samt O-STYCKAD.
a) med avs. på person l. persons kropp; äv. refl. Han .. styckiadhe henne (dvs. frillan) medh been och medh allo j tolff stycker. Dom. 19: 29 (Bib. 1541). En kasze (dvs. löst stenblock) högst från toppen / Slår sönder arm och been, ja stycker hela kroppen. Geisler BergzmLyckönsk. 7 (1719). Två löften: Romas fall och Romas lycka! / Om begge skola heliga bestå, / Jag (dvs. Coriolan) måste mig fördubbla eller stycka. Valerius 1: 61 (1831). Medea lät .. mörda sin unge broder Apsyrtos och kastade honom styckad lem för lem i havet. SagSed 1935, s. 36.
b) med avs. på djur(kropp), i sht (kropp av) slaktat djur (numera vanl. i fråga om en (efter för olika djur varierande metoder företagen) sönderdelning som går ut på att på mest ekonomiska sätt utnyttja slaktkroppen); äv. i fråga om sönderdelning av köttstycke utgörande maträtt. Så fåår oss nu twå stwtar, och läter them vthwälia en stwten och styckia honom och leggia honom på wedh. 1Kon. 18: 23 (Bib. 1541; äv. i Bib. 1917). Vore Du (dvs. Gud) oblidklig blifven / Emot en missledd svag natur, / Förutan skränet af de djur / Som styckades af offerknifven? Leopold 2: 18 (1799, 1815). Vid bordet var det pappa som styckade fågeln eller skar för av lammsteken eller oxsteken. Hammarling Day Pappa 78 (1940). Sedan steg .. (slagugglan) ned i boet och styckade bytet, som såg ut att vara en sork. Bergman Djur 94 (1944). Andrée och jag styckade de sist skjutna björnarna och sälarna. Sundman AndréeLuftf. 338 (1967).
c) med avs. på ngt sakligt; äv. i överförd anv., i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., om ngts skick o. d. (Tänderna) tiena til at sönder bita, styckia och söndermala maten. Rosenstein Comp. 57 (1736); jfr STYCKE 1 b. Istadarätten .. och det äldsta sättet att dela arf .. ”æptir mantali” .. hafva föranledt ättförmögenhetens alltför mångfaldiga styckning. Nordström Samh. 2: 210 (1840). Lemmarne af Midgardsormens fader (dvs. Loke) lefva äfven i styckadt skick. Rydberg Gudas. 195 (1887). Månen bland styckade silverskyar / höjer mot zenit sin bleka panna. Svärd VildBlom. 43 (1887). Nu måste Gjörwell inse omöjligheten att rädda (Warmholtz bibliotek) .. 1794 meddelar Gjörwell omsider, att samlingen realiserats genom styckning. Snoilsky i 3SAH 17: 202 (1902). Börsjättar styckar kraftbolag. DN 22/3 1988, s. 1 (rubrik). — särsk.
α) med avs. på landområde; särsk. dels i fråga om politisk delning av en stat, dels i fråga om delning av ägor, dels i fråga om indelning av natur med hänsyn till geografiska förhållanden, dels i fråga om administrativ indelning. Gud förbiude, att thet anslaget the danske j wintras hade haft här på staden (dvs. Malmö) hade gåt dhem an, då hade han länge warit styckiat. HTSkån. 1: 240 (1659). Halfva riket styckades .. emellan Konung Waldemar och Hertig Magnus. Schönberg Bref 1: 120 (1777). Från sjön Vermelen till Strand vid Flagan och mot Eda är landet styckadt af oordentligt nära liggande kullar. Hisinger Ant. 3: 4 (1823). Den enighet, som .. (under 1400-talet) rådde inom allmogen, berodde .. på gemensam kärlek till fosterlandet, ty i öfrigt höll man .. på den gamla styckningen i land och härad. Hildebrand Medelt. 1: 79 (1879). Om åtgärder för att främja styckning av stora jordegendomar. RiksdP 1977/78, JordbrUtsk. nr 33, s. 4. — jfr TOMT-STYCKA o. JORD-STYCKNING.
β) herald. indela (vapensköld) i två delar medelst en diagonal skura (se SKURA, sbst.4 2) från övre högra hörnet till nedre vänstra hörnet (från åskådarens synpunkt från övre vänstra till nedre högra hörnet); motsatt: ginstycka; företrädesvis i p. pf. i adjektivisk anv., om vapensköld. Styckande .. (betyder i heraldiken) eftertanka. Uggla Herald. 87 (1746). Styckas skölden med två skuror, så kallas det mellersta fältet balk eller snedbjelke från höger. Schlegel o. Klingspor Herald. 37 (1874). 2NF 25: 1361 (1917; i p. pf., om vapensköld). Dahlby SvHeraldUppslB 29 (1964; i p. pr., om skura).
d) mer l. mindre bildl.; äv. i uttr. stycka ngt mellan ngra, stycka o. fördela ngt mellan ngra (jfr 2 c); äv. refl.; stundom ungefär liktydigt med: splittra; äv. i fråga om indelning av ngt i olika grupper; förr äv. om kunskap: ofullständig, bristfällig o. d. (Guds) nådhe deelar eller styckiar sigh icke. FörsprRom. 2 a (NT 1526). Een styckiat och ofullkomlig Kundskap, om Wägen och Medlen til Saligheeten. Emporagrius Cat. A 5 b (1669). Må andre mellan sig de låga lagrar stycka, / Som trugas från en njugg och jävig Menighet. Kellgren (SVS) 2: 196 (1784). Genombrytningsrörelsernas verkan är at hålla fiendens kraft styckad. Lefrén Förel. 3: 144 (1817). Slägtet Fucus .. styckades ytterligare af Decaisne och Thuret .. i fyra slägten. BotN 1868, s. 99. (Utskottsförslaget) antogs .. ehuru styckadt äfven i 2:a kammaren. Billing AntRiksd. 216 (1902). Den sanne diktaren? Han, som fastän sönderciterad, och styckad (öppet eller i hemlighet) ändå förbliver. Sjöstrand Vattum. 63 (1967).
2) (numera bl. i vitter stil l. ålderdomligt) i utvidgad anv. av 1. — jfr FRÅN-STYCKA.
a) i uttr. stycka ngt från ngt, gm styckning skilja ngt från ngt. När j (dvs. Israels hövdingar) haffuen draghit them (dvs. medborgarna) hudhena aff, så slå j them ock benen sönder, och stycken thet jfrå hwart annat. Mik. 3: 3 (Bib. 1541; Bib. 1917: Stycka dem). Atterbom FB 172 (1814).
b) i uttr. stycka ngn från ngn l. ngt från ngn, skilja ngn från ngn resp. gm styckning ta ngt från ngn; äv. bildl., i uttr. stycka ngn från ngt, skilja ngn från ngt. Är hus och tomt ifrå nabo styckad och söndrad, honom til mehn och trängsel; hafwe han rätt then at lösa, fram för annan nabo. JB 7: 3 (Lag 1734). Leopold 2: 305 (1793, 1815: styckad från sin vän; om person). Tag, från vår spillrade krets, brödra-föreningens Hell! / Ej från vårt väsende styckas du kan; för djupt med dess rötter / Sammanslingades ditt, re'n i begynnelsens stund. Atterbom Lyr. 2: 325 (1830).
c) (†) fördela (ngt); se FÖRDELA 3. NDA 2: 283 (1877).
3) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) motsv. STYCKE 12: laga l. skarva (ngt) gm att tillfoga ett ”stycke” l. ”stycken”; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret: skarv (se SKARV, sbst.3 1), tygstycke utgörande skarv. BtÅboH I. 13: 109 (1638: styckningar; konkret). Lagat och stÿckat 17 st Lakej Res Surtuter .. samt isatt felande knappar. KlädkamRSthm 1807, s. 370. Till exercis, stalltjenstgöring och handräckning äfvensom under frihetsstunder mellan tjenstgöringen, uti exercismundering, må styckade kläder och lappade stöflar få nyttjas. SamlFörfArméen 5: 217 (1852). Auerbach (1913). — jfr SAMMAN-STYCKA.
4) (†) motsv. STYCKE 19, med avs. på vall o. d.: bestycka; äv. intr.: avfyra kanon, skjuta med kanon. Med en innerlig hug att själf få sikta en kanon, steg jag af min häst .. och talte med Bromell att få sikta och stycka. Tersmeden Mem. 3: 143 (c. 1790). Slottet (dvs. Visingsborg) .. omgafs af grafvar och vallar, de senare styckade med kanoner. Höjer Sv. 2: 177 (1876).
Särsk. förb.: STYCKA AV10 4. till 1: stycka o. därmed ta av l. bort (ngt), avstycka; särsk. motsv. 1 c α. Lundell (1893). Från den stora egendomen hade man styckat av en rad sportstugetomter. Östergren (1949). jfr avstycka.
STYCKA I10 4, äv. UTI04. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 3: gm ”styckning” skarva i l. lappa (ngt). Lindfors (1824). Flickorna hafva äfven fått lära sig stoppa strumpor och ”stycka uti” sådana. Hierta-Retzius ArbStug. 112 (1897). Östergren (1949).
STYCKA IHOP. (†) till 3: skarva ihop (ngt) gm ”styckning”. Spegel 410 (1712). Björkman (1889).
STYCKA OPP, se stycka upp.
STYCKA SÖNDER10 40. till 1: gm styckning sönderdela (ngt), stycka; särsk. motsv. 1 b, c α; äv.: sönderstycka o. fördela (ngt mellan ngra). Rudbeckius KonReg. 146 (1615; med avs. på oxar). The andre .. refwe Klädren aff henne (dvs. kejsarinnan) .. them the och styckade sönder sin emellan. Rålamb Resa 59 (1658, 1679). Efter konungens död styckades hans välde sönder. SvHandordb. (1966). jfr sönderstycka.
STYCKA TILL10 4. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 3: gm att tillsätta ett ”stycke” l. ”stycken” laga l. lappa (ngt). WoH (1904). Auerbach (1913).
STYCKA UPP10 4, äv. OPP4.
1) till 1 b: stycka (kött l. slaktat djur). Högberg Fåg. 9 (1912). Ekman Dödsklock. 140 (1963; med avs. på älg).
2) till 1 c α: stycka (landområde). Arbetet(R) 4/6 1984, s. 6.
STYCKA UT10 4. till 1: stycka; äv. dels: stycka o. fördela (till ngt l. åt ngra), dels: utminutera, sälja styckvis l. i småpartier o. d.; äv. dels utan obj., dels bildl. Alla de andra gamla släkterna hade längesen försvunnit och deras säterier styckats ut till bondgårdar. Wägner Sval. 12 (1929). Hon kunde .. inte försörja sig och faster Lovisa på noveller, och vad mera var, hon ville inte stycka ut sina litterära idéer på detta sätt. Dens. Lagerlöf 1: 147 (1942). Hasslöf SvVästkustf. 403 (1949; i fråga om utminutering). jfr utstycka.
STYCKA UTI, se stycka i.
Ssgr: A (i allm. till 1 b): STYCK-BILA. slakt. stor köttyxa för styckning av kött. Varulex. Byggn. 2: 168 (1955).
-BÄNK. slakt. i slakteri: bänk för styckning av slaktdjur. Nilsson HistFärs 27 (1940).
-KNIV. slakt. kniv för styckning av slaktdjur; jfr styckar-, stycknings-kniv. SIS 335115: 1 (1954; rubrik).
(1 a) -MORD. mord varvid offrets kropp efter dådet stycka(t)s. GbgP 28/8 1987, s. 10 (i rubrik).
-MÄSTARE, sbst.1 (sbst.2 se sp. 13395). (styck- 1872 osv. stycke- 1893) (i fackspr.) i slakteri l. charkuteri: förman som förestår styckningen av slaktdjuren. Tholander Ordl. (1872). Yngre styckmästare som på egen hand kan förestå köttavdelning erhåller plats. UNT 7/5 1946, s. 4 (i annons). NordYrkesklassif. 161 (1978). jfr slaktar-styckmästare.
(1 a) -MÖRDA. mörda (ngn) o. därefter stycka offrets kropp. SvD 2/4 1985, s. 8.
-RUM. slakt. rum (se rum, sbst.3 9) för styckning. PT 1908, nr 280 B, s. 1.
-YXA. slakt. yxa för styckning av kött l. slaktdjur. Nilsson HistFärs 27 (1940).
B (†): STYCKE-MÄSTARE, se A.
C (i allm. till 1 c α): (1) STYCKNINGS-ARBETE~020. jfr arbete 5 b; särsk. till 1 b. Nordenskiöld Vega 1: 434 (1880).
(1) -ARVODE~020. jfr arvode II; särsk. (lantm.) till 1 c α. SFS 1896, nr 84, s. 6. SAOL (1973).
-BESKRIVNING. jfr beskrivning 3.
1) slakt. till 1 b. IllSvOrdb. (1955).
2) (numera föga br.) till 1 c α. BtRiksdP 1896, I. 1: nr 37, s. 97. SAOL (1973).
-DEL.
1) slakt. till 1 b: vid styckning av slaktat djur erhållen (kropps)del. LAHT 1933, s. 624.
2) lantm. till 1 c α; sammanfattande, om stamfastighet o. styckningslott. Sonesson BöndB 20 (1955).
-EGENDOM~002, äv. ~200. (mindre br.) jfr -fastighet. LAHT 1931, s. 546.
-FASTIGHET~002, äv. ~200. lantm. fastighet (se d. o. 4) som skall styckas l. är under styckning. SvD(A) 11/10 1965, s. 26.
-FÖRRÄTTNING. lantm. jfr förrättning 1 b α. FFS 1922, s. 487.
-FÖRSLAG. jfr förslag, sbst.3 1; särsk. (lantm.) till 1 c α. Ett styckningsförslag, som åsyftade att förändra de Nordiska rikenas ställning och makt. 2VittAH 26: 188 (1864, 1869). BtRiksdP 1894, I. 1: nr 38, s. 17 (i fråga om tomtindelning).
(1 b) -GRUPP. mil. i slakteripluton: grupp med uppgift att stycka slaktdjur; jfr slakteri-grupp. Arméhb. I: A 1966, D 2: 6, s. 1. —
-INSTRUMENT. jur. instrument (se d. o. 4) gällande ägostyckning. FFS 1919, nr 90, s. 9.
(1 b) -KNIV. slakt. styckkniv. Form 1959, s. 411.
-LOTT. lantm. från styckningsfastighet avstyckad lott (se lott, sbst.2 3). SFS 1924, s. 719.
-OMRÅDE~020. (numera mindre br.) område (se d. o. 2) som skall styckas l. som tillhör styckningsfastighet. BtRiksdP 1896, I. 1: nr 37, s. 104.
-PLAN. i sht lantm. plan (se plan, sbst.1 II 1, 2) för styckning. De ryska styckningsplanerna hade försatt oss (dvs. finländarna) i stark jäsning. Estlander 11Årt. 4: 47 (1927). SFS 1934, s. 340 (i fråga om tomtstyckning).
(1 b) -RUM. slakt. styckrum. 2UB 1: 560 (1898).
-RÄTT. (förr) jur. rätt (se rätt, sbst.2 4) till ägostyckning. Minnesskr1734Lag 1: 448 (1934).
(1 b) -SCHEMA. i sht kok. schematisk bild beskrivande lämplig styckning av slaktat djur. DN(A) 9/9 1963, s. 11.
(1) -SÄTT. sätt för styckning; särsk. till 1 b. SFS 1919, s. 333 (i fråga om styckning av järnbalkar). SvFlH 3: 224 (1945; i fråga om styckning av slaktade djur).
-SÖKANDE. lantm. person som ansöker l. ansökt om (tomt)styckning. SFS 1872, nr 19, s. 3.
-TOMT. lantm. tomt som skall styckas l. är lämplig att styckas. TurÅ 1964, s. 197.
Avledn.: STYCKARE, m.//ig. till 1: person som styckar; i sht (slakt.) till 1 b: slakteriarbetare med uppgift att stycka slaktade djur. SDS 1917, nr 221, s. 6. NordYrkesklassif. 161 (1978). jfr tomt-styckare.
Ssgr (mera tillf.): styckar-, äv. styckare-kniv. styckkniv. Anderson Hötorgsgr. 19 (1923).
-lärling. Karnstedt Slamf. 24 (1977).
Spoiler title
Spoiler content