publicerad: 1997
SUCCESSION suk1seʃω4n, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -c-, -kc-, -esz-, -esi-, -nn)
Etymologi
[jfr t. sukzession, eng. succession, fr. succession; av lat. successio (gen. -ōnis), vbalsbst. till succedere, se SUCCEDERA]
1) om skeendet att ngn l. ngt (i tiden l. rummet) kommer efter l. följer på ngn annan resp. ngt annat, följande l. följd (särsk. om skeende där ett flertal personer l. saker l. företeelser i tur o. ordning följer efter osv. varandra i obruten inbördes följd); stundom äv. närmande sig: tradition; äv. konkret, om följden. Schroderus Os. 2: 649 (1635). Hos Trädgårdsartisten bör .. (känslan för det vackra i naturen) utsträckas til åsynernas succession under kringvandring och rörelse. LittT 1796, s. 362. Om Succession af Telegrapher på längre vägar och i flere directioner inrättades, skulle (osv.). Edelcrantz Telegr. 85 (1796). Jag har sedan kl. 12 haft en jämn succesion af riksdagsbönder så tät, att ej en gång de la Grange kunnat bryta sig in i mitt rum. Adlersparre BrHustru 43 (1809). Öfverallt (på huden) bildas nya fjäll i jemn succession efter de affallande. Hygiea 1839, s. 222. Från .. (Athens andliga storhetstid) leder ingen direkt succession över till vårt Västerland. Nyberg i 3SAH LXVIII. 1: 15 (1959). — särsk.
a) bot. sammanfattande, om följd av växter o. växtsamhällen som efterträder varandra på växtplats; äv. om inbördes ordning inom sådan växtföljd. Den kronologiska växtsociologien studerar .. vegetationens förändringar genom växtsamhällenas s. k. succession i nuv. och förgången tid och lagarna för densamma. 2NF 33: 478 (1922). TNCPubl. 43: 67 (1969; om ordning).
b) om en enl. ä. zoologisk uppfattning uppkommen process, varigm djurarterna under loppet av de geologiska epokerna successivt skulle ha ombildats till andra arter; numera bl. ss. förled i ssgn SUCCESSIONS-TEORI. (Infusionsdjurens) bildning .. synes ej kunna vara en succession från likartade individer. Berzelius Kemi 4: 49 (1827).
2) (sätt l. princip l. regel för) skeendet att person efterträds ss. innehavare av viss makt l. värdighet l. egendom l. ställning o. d.; äv. om faktiskt inträffat l. tillämpat l. önskat l. förutsett sådant efterträdande; äv. med inbegrepp dels av följd av sådant efterträdande, dels av den efterträdande personen; numera företrädesvis i fråga om dels tron l. högre prästämbete, dels arvs- l. testamentslott (se b). RA I. 1: 381 (1544). Wahrade .. (schismen mellan påven i Rom och påven i Avignon) vnder åthskillige Successioner in emoot fyratijo Åhr. Brask Pufendorf Hist. 413 (1680). Man önskar at Konungen .. ville arbeta på successionen – – – Konungen bor i nedra och Drottningen i öfra våningen. Fischerström Dagb. 62 (1773). Successionen efter Biskop Mörner utgör härnere (i Lund) talämnet för dagen och man gör äfven mig den äran att nämna mig bland Candidaterna dertill. Tegnér Brev 2: 405 (1823). Den nepotism, som i så hög grad karakteriserat successionen inom så många industriella och kommersiella företag .. är ej längre till fyllest. Hellström RedKav. 112 (1933). De, som hyllade den ärftliga successionen (efter profeten Muhammed), tillhörde den s.k. schiasekten. Kulturen 1962, s. 95. — jfr ALLODIAL-, ARV-, REGERINGS-SUCCESSION. — särsk.
a) i uttr. i succession efter den l. den, ss. efterträdare till den l. den. Westee (1842). Ett avsevärt antal tjänster uppehållas å förordnande i succession efter befattningshavare, som bestrida vakanssatta tjänster. SDS 1928, nr 51, s. 5.
b) i vissa numera obrukliga uttr.
α) komma i den l. den successionen, i fråga om (militär l. politisk kamp för) att kunna tillträda den l. den tronen. Thet ähr inthet svårt .. att döma om churfürsstens (av Brandenburg) intention att komma uthi dhen Pommerske successionen. AOxenstierna 9: 25 (1633).
β) efter successionen, i sg. best., pregnant: efter gällande statsrättsliga successionsordning. Jag N. N. lofwar och swär .. at jag wil och skal, för min rätta Konung och Arffurste hafwa och hålla .. Herr Carl then XI .. och efter hans May:tz dödelige frånfälle .. Hans May:tz Ächta Bröstarfwingar, Arwinge efter Arfwinge, aldeles efter Successionen och Arfzrätten, som .. af menige Sweriges Rikes Ständer uprättat worden är. Schmedeman Just. 826 (1683).
c) jur. totalt l. partiellt inträdande i persons ställe i dennas rättigheter o. skyldigheter; i sht i fråga om kvarlåtenskap efter avliden. Lind 1: 645 (1749). Succession i rättegång. Sakreg1NJA 1904—1913 299 (1915). Svensk rätt intager .. den ståndpunkten, att successionen (i död mans kvarlåtenskap) eger rum omedelbart vid dödsfallet. Kallenberg CivPr. 1: 532 (1922). — jfr SEKUNDO-, SINGULAR-, UNIVERSAL-SUCCESSION.
d) i sht kyrkohist. i fråga om apostolisk succession (se APOSTOLISK 1 e); äv. bildl. Påwen .. säger sigh haffua succession ifrå S. Peder. Baazius Upp. Y 1 a (1629). Den Apostoliska eller Canoniska Successionen. Dalin Hist. III. 1: 93 (1761). Mellan Hasselberg, 30-talsrealismens store, tidigt bortryckte banbrytare i svensk skulptur och (dennes elev) Christian Eriksson existerar, det kan man säga, en apostolisk succession. SvD(A) 1935, nr 304, s. 5.
3) (†) (ärftlig) rätt till (efterträdande av annan ss. innehavare av) viss makt l. värdighet l. ställning o. d.; i sht till tron; äv. närmande sig bet.: innehavare av sådan rätt. G1R 29: 241 (1559). Wardt .. Konung Jahan, til Sweriges Rijkes Regering kohret och annammat, och bekom ther medh Succeszionen til Regementet på sigh och sine Efterkommande. Chesnecopherus Skäl Iii 2 b (1607). Successionen och tilträdet til then Konungzlige Regeringen skulle blifwa hoos Konung Haldans Arfwingar. Schroderus JMCr. 157 (1620). Successionen til Grefve- och Friherre-titlar kan eij betagas; men en Riddar-orden blifver eij ärfdtelig. 2RARP 9: 382 (1738). Hertigen af Hollstein Gottorp Carl Peter Ulrich är nu i dag .. utnämd til succession af Sveriges rikes crona. Därs. 13: 223 (1742). PT 1791, nr 78, s. 1 (till tron). — jfr ALLODIAL-SUCCESSION.
Ssgr: A (†): SUCCESSION-KRIG, -SAK, se B.
B (i allm. till 2): SUCCESSIONS-AKT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) statsrättslig successionsordning; jfr akt, sbst.1 II d. CGyllenborg (1715) i HSH 10: 173 (om förh. i Engl.). —
-KEDJA. särsk. (i sht kyrkohist.) om apostolisk succession (se apostolisk 1 e). Schroderus Os. 1: 233 (1635). —
(2, 3) -KRIG. (succession- 1746. successions- 1788 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) krig utlöst av tvist rörande tronpretendent(er)s anspråk på tron, tronföljdskrig. At .. söndra Engelland ifrån de allierade uti spanska successionkriget. Höpken 2: 36 (1746). —
-ORDNING. särsk. ordning (se d. o. 3) för succession; särsk. (jur.) motsv. ordning 3 b, pregnant: grundlag reglerande tronföljd; jfr -akt. FörarbSvLag 4: 4 (1696). Successions-Ordning, hwarefter .. Prins Johan Baptist Julii af Ponte Corvo manliga Bröstarfwingar skola äga rätt til den Kongl. Swenska Thronen. SuccOrdn. 1810, Inledn. 1NJA 1948, s. 39 (för fideikommiss). —
-OVISSHET~004, äv. ~200. särsk. (†) om osäkerhet l. otillförlitlighet i fråga om succession; jfr ovisshet 4. Schroderus Os. 2: 511 (1635). —
-PENNING l. -PENG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) i pl.: avgift l. ersättning l. gåva för succession att erläggas av efterträdare; äv. i sg. med koll. bet. VDP 1667, s. 65. Därs. (i sg.). —
-RÄTT.
2) i sht jur. rätt (se rätt, sbst.2 4) till succession; särsk. (i sht statsv.) i fråga om rätt till viss värdighet l. ställning, numera nästan bl. innehav av tron o. d.; jfr -rättighet, efterträdare-rätt. Widekindi G2A 87 (c. 1676; till tron). Olivecrona Test. 2 (1880; till kvarlåtenskap). 1NJA 1948, s. 66 (i fråga om fideikommiss). —
-RÄTTIGHET~002, äv. ~200. (numera bl. i skildring av ä. förh.) = -rätt 2. Stiernman Riksd. 316 (1569). Höpken 1: 89 (1752). —
-RÄTTSLIG. [jfr -rätt 1] jur. som utgör del av l. konstituerar successionsrätt (i bet. 1); som sker l. görs i enlighet med l. på grund av successionsrättens regler. Successionsrättsliga regler. BEkeberg i Minnesskr1734Lag 1: 217 (1934). 1NJA 1952, s. 140 (om förvärv). —
-SAK. (succession- 1633. successions- 1743 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr sak, sbst. 1. Den Pommersche successionsaken. RP 3: 245 (1633). HSH 1: 216 (c. 1750). —
(1 b) -TEORI. i ä. biologisk vetenskap förekommande teori om arternas utveckling gm succession. Hammargren Jordkl. 82 (1854). —
-VERK. (†) om statsrättslig successionsordning. SvFatburen 3: 89 (cit. fr. 1654). MinnSvNH Bih. 2: 129 (1809).
Spoiler title
Spoiler content