publicerad: 2002
TABELL tabel4, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-el 1729—1766. -ell 1694 osv. -elle 1747)
Etymologi
[liksom d. tabel, t. tabelle, fr. tabelle av lat. tabella, liten tavla, dimin.-bildning till tabula, se TAVLA]
1) (†) (liten) tavla l. plansch med bild l. text framställd gm avtryck på papper, gravyr (se d. o. 2). Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 97 (1696). På en tabell (var) desza wackra orden tagna uthur pensees ingenieuses du Pere Bouhours. SvBrIt. 1: 12 (c. 1700). Af Tabellerna är den första, som föreställer Maria och Elisabeth, med Jesus och Johannes, rätt väl graverad med puncter. JournSvL 1797, s. 151. På den bifogade tabellen föreställes så väl han- som hon-vexten, med fröredningsdelarna och frukten. BotN 1839, s. 46. — särsk. om sådan för pedagogiskt bruk avsedd tavla. VGR 1694, s. 87. Den ”cirkel” af småttingar, som stod omkring tabellen ”nr 1” för att lära a, b, c. Kamraten 1894, s. 237. — jfr ABC-, LÄS-, STAV-TABELL.
2) överskådlig sammanställning av uppgifter l. information, särsk. om sådan sammanställning med siffror (äv. ord) ordnade i rader o. kolumner med rubriker; särsk. i uttr. tabell över ngt. Denne widskeppelsen at weta sina syslor efter Planeternas Regemente hwar tima för sig, har hos de gamla blifwit brukat och i wärde hållit, hwaröfwer jemwäl finnas en Tabel i den namnkunniga Bonde-Practican. Polhem Invent. 8 (1729). Magister Malmström .. hade .. afvikit ifrån den plan, han för sjelfva Catalogen .. faststält, enligt hvilken den samma var inrättad i Tabeller med sina behöriga Columner. Schück VittA 6: 392 (i handl. fr. 1788). Tabell öfver Sveriges in- och utförsel 1895. Fliesberg HbKöpm. I. 1: 54 (1897). Tabeller bliva tydligare och mera lättlästa, om linjer användas för att avskilja de olika kolumnerna. Elge BoktrK 109 (1915). Som framgår av tabellen är Förenta staterna det viktigaste produktionslandet för vete. Leander TidnHand. 70 (1926). Det fanns en tabell där de olika arbetsuppgifterna var poängsatta och med ledning av den tabellen kunde jag själv räkna ut korrekt veckopeng. Myrdal AnnanVärld 210 (1984). — jfr ATOM-VIKTS-, BEFOLKNINGS-, BESTICK-, BETYGS-, DÖDLIGHETS-, PLANET-, POÄNG-, RESULTAT-, RÄNTE-, SKATTE-, SLUMPTALS-, TID-TABELL m. fl. — särsk. om sammanställning av gjorda uträkningar, särsk. om sammanställning visande (lägre) tals funktion. Trigonometriske tabeller. Palmquist Alg. 2: 32 (1746). Vanligen nyttjar man för kubik-rötters utdragande så kallade logaritmiska tabeller. Almqvist Räkn. 86 (1832). Trigonometriska och andra tabeller. UnivDecimalklass. 23 (1946). — jfr ADDITIONS-, DIVISIONS-, LOGARITM-, MULTIPLIKATIONS-, RÄKNE-TABELL m. fl.
-BILAGA~020. särsk.: bilaga (se d. o. 1) med tabell(er). Till alla dessa undersökningars resultat, sådana de i tabellbilagan förefinnas, har Komitén .. tagit hänsyn. LärovKomBet. 1884—85, 1: 8. —
-ENLIG. som är i överensstämmelse med tabell, särsk. dels om kommunikationsmedels avgångs- l. ankomsttid: som stämmer med i tidtabell angiven tid, dels om skatteavdrag. Trafikplanet kunde avgå på tabellenlig tid. UNT 7 ⁄ 7 1936, s. 6. Avdrag skall ske enligt tabellen om det tabellenliga skatteavdraget uppgår till mera än 25 procent. DN(B) 1958, nr 326, s. 2. —
-FORM. särsk. i uttr. i tabellform, form (se d. o. I 1) av en tabell. Vid sidan af det som angår Sverige stå, merendels i tabellform, historiska data från andra länder. 2VittAH 15: 246 (1833, 1839). Dagjournaler .. vilka .. överlämnades till Everström, som omredigerade dem i tabellform. Lindroth Gruvbrytn. 1: 375 (1955). —
-FORMIG. som har tabellform. Auerbach (1915). Statistiska uppgifter .. äro tabellformigt uppställda under varje land. TSvLärov. 1947, s. 296. —
-FORMULÄR. (numera mindre br.) formulärblankett för ifyllande av uppgifter i tabellform. De wid kyrkorne .. befintelige ännu oförbrukade, Tabell-Formulairer. VDAkt. 1792, nr 108. Komitén .. utsände .. till samtliga allmänna läroverk tabellformulär för hvarje lärjunge, afsedda att ifyllas under förra hälften af vårterminen år 1883. LärovKomBet. 1884—85, 1: 110. SAOL (1973). —
-FÖRFATTARE. (förr) person med uppgift att i tabellform sammanställa uppgifter (särsk. till tabellverket). VetAH 1805, s. 135. Tabellförfattarnes samhällsställning sätter dem i tillfälle att vinna en temligen tillförlitlig kännedom af hushållens ekonomiska tillstånd. (Agardh o.) Ljungberg III. 2: 44 (1857). —
-HUVUD. boktr. utrymme ovanför (l. vid sidan om) tabell med (plats för) kolumnernas (l. radernas) rubriker; jfr huvud 6 i β. Nordin Boktr. 381 (1881). De undersökta grupperna framgår av tabellhuvudet i tabell 38, som avser andrahandsvalen av linje. VägGymn. 110 (1963). —
-INSKJUTA~020, -ning. mil. med avseende på kanon, haubits o. d.: inskjuta (se d. o. II 3) o. föra tabell över vapnets skjutegenskaper. Holmberg Artill. 1: 85 (1881). 2NF 23: 409 (1915). —
-KOMMISSION. särsk. i uttr. Statistiska Tabellkommissionen, dels om en åren 1756—1858 verksam kommission (se d. o. 5) med ansvar för tabellverket, dels om ett i statistiska frågor rådgivande organ (avskaffat 1948). VetAH 1780, s. 246. Fråga om nedläggande av statistiska tabellkommissionens verksamhet. PropRiksd. 1948, nr 1, Bil. 9, s. 18. —
-PLACERING. sport. tävlande persons l. lags placering (se placera, v.1 d) enligt tabell. Man kunde inte kalla HIF för ett jumbolag, om .. man .. ej visste dess tabellplacering. IdrBl. 20 ⁄ 5 1935, s. 11. —
-SAMMANDRAG~002. (numera mindre br.) tabellsammanställning. Den mindre tillförlitligheten af de tabellsammandrag, som i äldre tider från vederbörande inkommo. (Agardh o.) Ljungberg III. 3: 133 (1859). Enligt 1903 års .. taxeringslängder, hvarur några tabellsammandrag blifvit utarbetade .. utgjorde hela antalet inkomstbeskattade 1,813 skilda personer. BtRiksdP 1905, Saml. 1. I. 4: nr 103, Bil. s. 7. —
-SAMMANSTÄLLNING. sammanställning (se sammanställa 3) av uppgifter l. information i tabell; ofta konkret(are). EkonT 1899, s. 573. —
-SKJUTNING. (numera föga br.) (tabell)inskjutning (för att korrigera tabellvärden). KrigVAH 1843, s. 118. —
-SÄTTNING. (förr) jfr -sats. Nordin Boktr. 141 (1881). Tabellsättning går mycket bra för mig, ty särskilda matriser för både vanliga och bråk- samt decimalsiffror finnas. NordBoktrK 1909, s. 101. —
-TRYCK. boktr. tryckt tabell; jfr -sats. Täubel Boktr. 2: 54 (1823). De s. k. tvåturspressarna .. lämpa sig för tryckning av .. tabelltryck. Elge BoktrK 85 (1915). SAOL (1973). —
-TVÅA. sport. om tävlande (person l. lag) som enligt resultattabell innehar andra plats. Gustavsberg .. vann på lördagen sin första serieseger genom att sensationellt besegra tabelltvåan .. Gimo med hela 6—0. SvD 27 ⁄ 5 1973, s. 20. —
-UPPSTÄLLNING~020. uppställning av tabell; äv. o. i sht konkret: tabell. De slag av arbeten, som med fördel kunna utföras (på sättmaskin) äro textarbeten och en del tabelluppställningar. Elge BoktrK 46 (1915). Till många kapitel saknas ett genomräknat typexempel med förklarande tabelluppställning. PedT 1962, s. 192. —
-VERK.
1) (förr) till 2, (i sht i fackspr.) konkretare: resultat av verksamheten att insamla o. sammanställa uppgifter i tabeller, tabellsammanställning; särsk. i uttr. inrätta l. föra ett tabellverk; äv. i uttr. låsa tabellverket, inte tillfoga ytterligare uppgifter. (Prof. A. Berchs) inrättning af et Tabellverk öfver den vid Upsala Academie Studerande ungdomen. Ferrner ÅmVetA 1776, s. 33. Ombudsmannen åligger föra Pensionsinrättningens Tabellwerk. SFS 1827, s. 1318. Det föreligger tabellverk, som ger ålderssammansättningen hos stabila populationer. Hofsten Demogr. 112 (1969). (Den) 1 december .. ”låses tabellverket” .. Under julmånaden skrivs sedan finansplanen för att presenteras vid riksdagsöppnandet. SvD 5 ⁄ 11 1976, s. 4. särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) i fråga om svenska statens insamlande o. sammanställande av befolkningsstatistik o. d. Kongl. Maj:t anser Tabell-wärket så mycket nödwändigare, som det wid ganska många tilfällen .. tienar til oumbärlig underrättelse och nytta. PH 5: 3285 (1752). Så skönjes af Tabell-verket, at folket ökas starkare i Finland, än i de flästa öfriga Rikets Provincier. Mennander PVetA 1765, s. 11. Sverige var det första land, der ett omfattande tabellverk, d. v. s. en folkmängds-statistik, blifvit inrättadt. Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 253 (1854).
2) (numera mindre br.) till 2 a: (tryckt) samling av (matematiska) tabeller. SvLantmät. 1: 119 (i handl. fr. 1865). De tabellverk, som lärjungarna åläggas inköpa, böra icke innehålla matematiska eller fysikaliska formler. SFS 1909, nr 28, s. 34. Termokemisk databank ersätter tabellverk. JernkA 1984, nr 3, s. 38. —
-VÄRDE. om värde l. tal angivet i tabell. Frykholm Ångm. Tab., s. IV (1881). För öfverhettare .. skall koefficienten tagas 2 ⁄ 3 af tabellvärdet. Därs. 99 (1890).
Spoiler title
Spoiler content