publicerad: 1945
MULTIPLIKATION mul1tiplik1atʃω4n l. -aʃ-, äv. 40101, stundom 30102 (multiplicatio´n Weste; - - - -tschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er. Anm. I ä. tid brukades äv. den lat. formen multiplicatio. AJGothus ThesArithm. 29 (1621). Schrevelius Räkn. 7 (1777).
Ordformer
(förr äv. skrivet -cation)
Etymologi
[jfr t. multiplikation, eng. o. fr. multiplication; av lat. multiplicatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till multiplicare (se MULTIPLICERA)]
1) (†) motsv. MULTIPLICERA 1: mångfaldigande l. mångdubblande (av ngt); äv. allmännare: kraftigt förstorande l. förökande (av ngt); äv. om cellers l. levande varelsers förökning l. fortplantning. Schmedeman Just. 362 (1664). De fel, som förut om handtvärkerierne är .. anmärkte vid deras multiplication uti städerne. Fennia XVI. 3: 43 (1761). Cellulernes multiplication genom delning. Fries BotUtfl. 1: 282 (1843). — särsk. konkretare, övergående i bet.: mångfald, stort antal. I .. (krinolinens) ställe må endast förekomma underrober af stärkt slag och i icke alltför långt drifven multiplikation. Sturzen-Becker 2: 181 (1861).
2) motsv. MULTIPLICERA 2: räkneoperationen att multiplicera ett tal med ett annat; äv. ss. benämning på räknesättet. Resultatet av en multiplikation kallas produkt. Celsius Arithm. 25 (1727). I en geometrisk serie erhålles varje term av den närmast föregående genom multiplikation med ett och samma tal. Hedström o. Rendahl Alg. 140 (1915). — särsk. (†) konkretare: produkt, multipel. FKM 3: 164 (1810). I neutrala salter är syrans syre en multiplication med ett helt tal af syret i basen. Berzelius Kemi 2: 565 (1812). särsk. oeg.: räkneprodukt. Mark och öre voro väl således uti räkning och räkenskap brukliga multiplicationer af örtug, men funnos ej till såsom slagna myntstycken. Nordström Samh. 2: 378 (1840).
Ssgr (i allm. till 2): (1) MULTIPLIKATIONS-CIRKEL. (†) ett slags förr använt instrument för mätande av vinklar, ungefär motsvarande en teodolit. Tavaststjerna Topogr. 3 (1807). KrigVAH 1826, s. 77. —
-EXEMPEL. exempel (i sht i lärobok) på (uträkning av) multiplikation, problem som skall lösas gm multiplikation. Schrevelius Räkn. 29 (1777). 2SAH 40: 196 (1865). —
-TABELL. tabell angivande resultaten av de (vanl. 9 l. 10) första hela talens multiplikation med varandra. Skolbarnen hade multiplikationstabellen i läxa. Beckmarck Arithm. 12 (1795). —
-TECKEN. matematiskt tecken, punkt (.) l. snett kors (×), som sättes mellan två tal för att ange att de skola multipliceras med varandra. Gräns Räkn. 28 (1801). —
-VÅG; pl. -ar. (i fackspr.) våg på vilken de använda vikterna endast äro en del (vanl. tiondel l. hundradel) av det som väges (decimalvåg resp. centesimalvåg). SFS 1893, nr 32, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content