publicerad: 2003
Ordformer
(förr äv. th-)
1) (i fackspr., i sht handel.) om (vikt av) emballage l. förpackning l. behållare l. transportmedel o. d. som vara är förpackad l. transporterad i; vid förtullning l. försäljning av vara äv.: avdrag av emballagets osv. vikt (till bestämning av varans nettovikt); äv. [jfr motsv. anv. av eng. tare] i utvidgad anv., om kärls l. behållares vikt (vid vägning av kemiskt ämne o. d.); förr äv. om ekonomiskt avdrag för skada l. brist (rörande uppgiven mängd l. beskaffenhet o. d.) hos en vara; äv. bildl. Stiernman Com. 2: 535 (1648). När en köpare afkårtar något antingen på waran eller på desz wärde, för det at hon ligger innesluten i något, som ökar desz tyngd, eller för det at hon icke är jämngod .. kallas denna afkårtning för Thara. Palmquist Räkn. 219 (1750). Thara (kallar handlare) Omslaget, och allt det som hör till inpackningen. Thorild 4: 234 (1792). Nyblæus Pharm. 10 (1846; om kärls vikt vid vägning). När .. (svensken) fick stora, nya tankar via Kristiania .. så skulle han behållit nettovigten och lemnat den norska taran. Strindberg TjqvS 2: 168 (1886). Skall vid tulltaxering av varuparti .. den verkliga nettovikten utrönas genom störtning, må taran för hela partiet beräknas efter medeltalet av taran för så stor del av partiet, som tullverket prövar lämpligt låta störta. SFS 1953, s. 1415. Innan varorna vägs har operatören .. vägt en tom förpackning .. Eller också hämtar han eller hon den tara .. som finns lagrad i våra datorer och kodar in den aktuella taran för varan i fråga. DN 24 ⁄ 11 1987, s. 72. — jfr NETTO-TARA.
2) (†) skada l. brist l. avgång (se d. o. 8) hos vara l. ämne (ss. metall o. d.); äv. konkret, om avfall l. restprodukt som uppstår vid metallbearbetning; äv. [möjl. helt l. delvis = AVGÅNG 5] bildl., skämts., om sämre öl. Spegel (1712). Thara eller tara, (dvs.) wahrornas afgång. Biurman Brefst. 179 (1729). Tara är thet afskrap, som tages ifrå metallen. Ullenius Ro § 163 (1730). Gement öl kallade Herr Hans Kafle Axelsson i Upsala Tara. Därs. Pfeiffer (1837).
3) (fackspr.) om motvikt som används vid tarering av våg; äv. mer l. mindre bildl. ASScF 11: 65 (1880). Man lägger den kropp, som skall vägas, på den ena vågskålen och på den andra en motvikt, tara (t. ex. sand eller hagel), som åstadkommer jämvikt. Moll Fys. 1: 96 (1897). Som näring åt min hämnd: fylldes min skål av tungmodets tara och sjönk. Oswald Privatm. 90 (1949).
Ssgr (till 1): TARA-AVDRAG~02 l. ~20. jfr avdrag 4. BtRiksdP 1902, I. 2: nr 26, s. 15. De amerikanska handelsbolagen .. fordra, att all bomull skall köpas och säljas med ett taraavdrag av 6 %. Hagberg o. Asklund Textilind. 30 (1924). —
-BERÄKNING. SPF 2: 252 (1816). Då införseln (av sirap) sker i jernbandade ekfat ökas taraberäkningen med 2 procent. SFS 1863, nr 10, s. 12. —
-RÄKNING. (numera föga br.) om beräkning av taras storlek. Schotte NyköpElLärovH 3: 19 (i handl. fr. 1781). En har hunnit til Regulam Alligationis, en del af de öfriga til Thara-Räkning, och de nederste til och med Regula De Tri. VDAkt. 1785, nr 257. jfr Ekbohrn (1936). —
-TARIFF. SFS 1880, nr 54, s. 1. Varor, som införas från utlandet, äro .. i fråga om tull underkastade bestämmelserna i denna förordning jämte därvid fogade tulltaxa med tillhörande taratariff. PropRiksd. 1929, nr 65, s. 2. —
-VIKT. vikt av emballage o. d.; äv. konkret, om vikt som används för att motsvara tara. Kellgren (SVS) 5: 578 (1792). Om ett och samma kärl används vid en hel serie af vägningar, är det bekvämast att tarera det med en därtill svarande, särskildt förfärdigad taravikt. 2NF 32: 1259 (1921). Då begäran därom framställes, skall justeraren, därest det lämpligen kan ske, jämväl bestämma (mål)kärlets taravikt. SFS 1925, s. 486.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content