publicerad: 2004
TILLBEHÖR til3~behœ2r, n. (jfr dock anm. vid BEHÖR); best. -et; pl. =. (förr äv. skrivet ss. två ord)
Etymologi
[liksom d. tilbehør bildat efter mlt. tōbehȫr(e), vbalsbst. till tōbehȫren (se TILLBEHÖRA); jfr äv. mnl., nl. toebehoor, t. zubehör; av TILL o. BEHÖR. — Jfr TILLBEHÖRIG, TILLBEHÖRLIG]
om ngt (i sig mindre viktigt) materiellt som hör till ngt annat (o. som krävs för att ngt arbete ska kunna utföras l. ngn vara färdigställas l. ngn verksamhet utövas o. d.); äv. om lös del som kan anbringas på apparat o. dyl. (o. som ökar dess användbarhet); i sht förr äv. allmännare: utrustning, inventarier, förnödenheter, materiel; i sht i pl. l. koll.; äv. i uttr. med tillbehör av ngt, med ngt ss. tillbehör (se särsk. a, d); jfr TILLBEHÖRELSE, TILLBEHÖRING, TILLBEHÖRNING, TILL-GEHÖR. En hushållsassistent med alla tillbehör. (Ett) skep med all sijn tilbehör. Svart Gensw. H 8 a (1558). (Det är nödvändigt) att garnisonerna .. så wäll medh fålck, som Magaziner aff ammonition och viures sampt altt annatt tillbehör .. må wahra försedde. HSH 7: 135 (1637). Piszbecken, til at vnderlätta blåsan, och nattstol til at lätta lijfwet, äre til sängestugun nödige (nödtorfftige) tilbehör. Schroderus Comenius 573 (1639). Den som tilwärckar Brännewin .. utan at äga frihet dertil, bör, jämte mistning af pannan med alt desz tilbehör (m. m.) .. beläggas med .. böter. PH 5: 2923 (1750). Till handeldvapen skola medföras en del tillbehör, hvilka erfordras .. för att kunna rengöra, söndertaga, skydda och bära de samma. Billmanson Vap. 69 (1882). Såsom vanliga tillbehör (till kläder) skola anses: knappar, knapplister, remmar, dragsnören och dragband, rosetter, enkla tofsar o. dyl. SFS 1906, nr 38, s. 21. Hela dykardräkten med tillbehör vägde 75 kg. Bergman ÖarFjärrÖst. 230 (1931). — jfr ARTILLERI-, KRIGS-, RÄLS-, SADEL-, SJUK-, SKRIV-, SY-TILLBEHÖR m. fl. — särsk.
a) om ngt som beledsagar maträtt l. (huvudbeståndsdel i) måltid o. d.; särsk. i uttr. kaffe med tillbehör, i fråga om kaffebröd l. (mer l. mindre skämts. l. eufemistiskt) alkoholhaltiga drycker. Påskalambet med des tilbehör. Bælter JesuH 6: 127 (1760). Sedan kaffet med tillbehör blifvit expedieradt, (samlas) de .. kring ett whistbord. Blanche Våln. 123 (1847). Salladen serveras som tillbehör till huvudrätten. ModStKokb. 93 (1983). Stekt anka .. med tillbehör av .. vetegroddar och rotfrukter. DN 3 ⁄ 7 1994, s. C2.
b) jur. om ngt som fysiskt l. ekonomiskt sammanhänger med ngt annat o. därför i rättsligt hänseende (i regel) betraktas som ingående i detta. Schrevelius CivR 1: 112 (1844). Till fartyg såsom tillbehör .. (räknas) alla rederiet tillhöriga lösa föremål, hvilka äro afsedda till bruk å fartyget, såsom båtar, ankare, kättingar, kompass, logg, lod (m. m.). Lang FinlSjör. 1: 87 (1890). Bygger man på egen grund, blir .. huset tillbehör till ens jord. Björling CivR 35 (1906). Som tillbehör (räknas) sådant som normalt behövs för det ändamål för vilket byggnaden är inrättad. Till bostad hör som regel t.ex. tvättställ, badkar, spis eller kylskåp. NE 3: 477 (1990).
c) (numera mindre br.) i utvidgad anv. (jfr d): material (se MATERIAL, sbst. 1), beståndsdel. Ägaren (bör) bestå alt tilbehör, och Mästaren arbetet. PH 5: 3513 (1753). Fruntimmernas skoplagg (var) i det närmaste liknande männens med undantag af att de gjordes af lättare tillbehör. Forssell Handskom. 7 (1920). Cannelin (1921).
d) i mer l. mindre utvidgad (jfr c) l. oeg. l. bildl. anv. Then Alzmächtighe alltings Skaparen hafuer hela Naturen medh alle sijne delar, egendomar och tillbehör, wijslighen och vnderligha skapat. Forsius Phys. 8 (1611). I ansiktet såg hon ut nästan såsom en naggad eller krusad Slotteröls-kaka; för öfrigt torde hon jämwäl haft nog goda tilbehör. Weise 1: 220 (1769). Arbetaren har blivit ett tillbehör åt maskinen. Grimberg SvH 557 (1909). Draperier, band och heliga skärp hängde ned utmed sina stänger, en böljande skog av den lamaistiska kultens praktfullt brokiga tillbehör. Hedin Jehol 112 (1931). Trevliga småvillor, som beboddes av våra skolkamrater med tillbehör av föräldrar. Asplund LivSmultr. 91 (1945). — särsk. (†)
α) övergående i bet.: förutsättning, villkor. Nödtorfftighe Tilbehör kalles the, vtan hwilka Bönen och Tacksäyelsen, ingelunda kunne wara Gudhi behagelighe. Paulinus Gothus ThesCat. 238 (1631). KOF II. 2: 137 (c. 1655).
β) övergående i bet.: tillbörlighet, vad som är tillbörligt l. passande; jfr TILL-BÖR. Prytz OS F 2 a (1620). Altså hafwer Jagh .. måst mig här ifrå .. begifwa at låta effter tilbehör swepa och nidsättie hans S(aliga) Lijk. BraheBrevväxl. 1: 14 (1640). Verelius 83 (1681).
Ssgr: TILLBEHÖRS-FIRMA. Nerén BilB 3: 319 (1928). (Oljan) Fram finnes hos bilhandlare, reparationsverkstäder, tillbehörsfirmor och servicestationer. Motorför. 1955, nr 2, s. 27. —
-PROGRAM. om uppsättning o. d. av tillbehör. Leican .. är en systemkamera med .. ett omfattande tillbehörsprogram. ICAKurir. 1965, nr 19, s. 45. —
-SKÄRARE. (i sht i ä. fackspr.) person som yrkesmässigt utför tillskärning av material till detaljer ingående i skor o. konfektionsvaror o. d. YrkesförtArbFörmedl. 14 (1952). En riktare får .. många gånger skära till .. foder och annat tillbehör. Vid många företag förekommer därför benämningen .. foder- och tillbehörsskärare. SvYrkeslex. nr 422 d, s. 1 (1954). —
Spoiler title
Spoiler content