SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2000  
SY sy4, v., syr, sydde syd3e2, sytt syt4, sydd syd4 ((†) pr. pl. 2 pers. sÿdh Visb. 1: 217 (c. 1640). syn Visb. 1: 372 (c. 1657), Hes. 13: 18 (Bib. 1917); sup. sydh TbLödöse 193 (1590). sÿdt VDAkt. 1680, nr 354; p. pf. -sidd GripshInvent. 1556 (: wm Sidde, pl.). siid BtFinlH 3: 232 (1549; pl.). syd HSH 37: 21 (1548), GripshInvent. 1553). vbalsbst. -ENDE, -ERI (se avledn.), -NAD (se avledn.), -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
Ordformer
(sij 16411662 (: Sijnålsmakare). sy (-ÿ, -yy) 1551 (: Sy Silke) osv.)
Etymologi
[jfr fd. sy (d. sy), nor. sy, fvn. sýja, got. siujan, fsax. siuwian, mlt. sūwen, ffris. siā, fht. siuwen, feng. siwian, seowian (eng. sew); till den rot som äv. förekommer i lat. suere, sy, sanskr. sī́vyati, (han) syr, fslav. sĭti, sy, hett. sum(m)anza(n)-, rep. — Jfr SUD, sbst.1, SYL, sbst.1, o. SÖM]
1) (för att foga samman l. fästa l. laga o. d.) medelst nål o. däri anbringad tråd åstadkomma en serie stygn i ett l. flera över l. mot varandra anbringade stycken av textilt material l. läder l. skinn o. d.; äv. i fråga om att på detta sätt dels tillverka l. förfärdiga ngt (se särsk. d, f), dels dekorera ngt; ss. vbalsbst. -ning äv. (övergående i) konkret anv., om det åstadkomna resultatet, särsk.: söm o. d.; dels i abs. anv., dels med obj. (dels betecknande resultat: gm att sy (i ovan anförd bet.) tillverka osv. l. åstadkomma ngt, dels betecknande (stycke(n) av) det material som bearbetas, dels betecknande stygn l. söm o. d.: bilda l. åstadkomma stygn osv. gm att sy), dels i uttr. sy på ngt, vara sysselsatt med att sy ngt. Sy för hand, på maskin. Sy slätsöm, korsstygn. Sy med kastsöm, med kedjestygn. (Sv.) Syy .. (lat.) Sarcire. Schroderus Dict. 264 (c. 1635). De gamble Hedniske Skribenter .. tilläger Pallas eller Minerva .. wäfwerie upfinnandet, såsom ock konsten at sy. Kiellberg KonstnHandtv. Skrädd. 6 (1753). (Sv.) Syning .. Söm, eller det som skal sys, (lat.) Sutura .. (t.) Naht. Schultze Ordb. 5279 (c. 1755). Sy figurer på något. Lindfors (1824). Linnetråd användes nu mera ganska sällan, då man utan åtskilnad syr både bomulls- och linnetyger med bomullstråd. Berg Handarb. 5 (1873). Naemi suckar, sätter sig på golfvet och syr hans byxfåll. Numers Dram. 1: 15 (1892). När arken (till en bok) blivit uttagna ur pressen, kan man gripa sig an med syningen. LindbladHb. 11: 68 (1925). Sy i skinn och läder. Cras (1987; titel). — jfr AV-, GENOM-, HOP-, IN-, INNE-, KANT-, KRING-, MASKIN-, NED-, OM-, PÅ-, RAND-, SAMMAN-, SMYG-SY o. FABRIKS-, GULD-, HAND-, LÄTT-, SEN-, SILKES-SYDD m. fl. — särsk.
a) brodera (se d. o. 1); äv.: garnera (se d. o. 2 a); särsk. dels i konkret(are) anv.: broderi, dels i p. pf. (äv. i adjektivisk anv., särsk. om stol: som är försedd med broderad klädsel). Twå gamble handkläd siid med huit troodh. BtFinlH 3: 232 (1549). 6 st. Sydda Hyendh. BoupptRArk. 1671. Tree sydde Stohlar medh allehanda fergat Silke. Karlson EBraheHem 94 (i handl. fr. 1672). Fyyra Stohlar, sydda medh garn på håårduuk. Därs. 148. Ta mej sju tusen! se två i flocken, / Sydda Manschetter, snören på råcken. Bellman (BellmS) 1: 20 (c. 1768, 1790). I synnerhet vid broderier är .. (färgat) silke ofördelaktigt, emedan det, under syendet, så småningom tvinnar upp sig, hvarigenom broderiet får ett spräckligt utseende. Berg Handarb. 6 (1873). (Barmklädet) är en hufvudsaklig grannlåts-artikel, hvar före han ofta är utsirad med hvarjehanda brokiga prydnader och syningar. Düben Lappl. 157 (1873). Hon skulle återuppväcka sina minnen, medan hon i veckor sydde på detta broderi stygn för stygn. Wilson Zola Drömmen 161 (1910). Sydda tavlor. SvKulturb. 5—6: 287 (1930; i rubrik). — jfr GULD-, KORSSTYGNS-, PÄRL-, SILKES-SYDD m. fl.
b) sy fast (se slutet); i p. pf. i adjektivisk anv.: fastsydd; med avs. på knapp äv.: sy i; äv. i uttr. sy ngt omkring l. kring l. på ngt, omge l. anbringa ngt med l. på ngt o. sy fast det; numera företrädesvis i slutet. Fans .. en sand posse sydder i hans hatt, när han bleff fången. VadstÄTb. 136 (1588). Sy knappar i en rock. Weste FörslSAOB (c. 1817). Det är .. mycket beqvämt (för trollkonstnären) att hafva ett kautschukband .. sydt rundt omkring nedre kanten på insidan af västen. Hoffman NutidMagi 1: 10 (1882). Husjungfrun, stod och sydde säckväf omkring skänken. Beskow SvBarn 27 (1896). (Bollarna) tillverkas .. så, att först bildas en kärna af en kork .. därutanpå .. lindas gammalt garn och så sys kring detta innehåll .. ett omhölje af ullgarn. Hierta-Retzius ArbStug. 114 (1897). Jag är strax färdig. — Louise skall bara sy en knapp i min handske. Strindberg Kamm. 1: 8 (1907). Ingen syr en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel. Mark. 2: 21 (Bib. 1917). — i uttr. sy fast ngt, fästa l. förena (ngt) med ngt annat gm att sy; äv. i anv. motsv. d; äv. bildl. (jfr g). Lind (1749). (Bakomranden är) et stycke läder, som .. jemte öfwerlädret sys fast uti Bindsålan. Eksell TwistSkoarb. 4 (1765). Ehuru jag såsom barn läste Bibeln, kunde jag aldrig sy fast gamla Testamentet i minnet på mig. Sparre Stand. 137 (1847). SvD 16 ⁄ 3 1997, s. 1 (med avs. på sena). Vi fick åka i landslagsbussen och sy fast märken med svenska flaggan på kläderna. Därs. 12 ⁄ 12, s. 52.
c) (†) gm att sy laga (ngt). Skräddaren som sydde kyrkiones sondrige messekläder. BtÅboH I. 1: 95 (c. 1621).
d) skom. i fråga om yrkesmässig sömnad vid tillverkning av skodon (för hand l. maskinellt); äv. med inbegrepp av formgivning o. tillskärning; ss. vbalsbst. -ning äv. (övergående i) konkret(are) anv., särsk.: söm o. d.; särsk. i p. pf. i adjektivisk anv.; jfr b slutet. Väl, illa sydda stöflor. Weste FörslSAOB (c. 1817). Hans skor af lindbark voro, sydda / Af hans egen hand med bast tillhopa. Runeberg (SVS) IV. 2: 146 (1836). Syningen utgör på ett par kängor 20 fot med 10 stygn på tummen, hvilket utgör jämnt 2,000 stygn. Forssell Handskom. 97 (i handl. fr. 1887). Barnskor, vita, grå och sandfärgade. Sydd sula. KatalOscaria 1927, s. 55. Att fotbeklädnader verkligen .. sytts vid denna tid (dvs. stenåldern), därom vittnar fynd av läster, som gjorts bland pålbyggnaderna i Schweiz. Jäfvert Skomod 9 (1938). — jfr DURK-, RAND-SY o. SANDAL-SYDD samt BIND-, REM-, SANDAL-SYNING.
e) med avs. på sår o. d.: sy ihop; äv. med avs. på person med sår osv.; äv. abs. I huden syr man vanligen med preparerat silke. RödKMedUppslB 874 (1932). En (misshandlad) kvinna fick av polisen föras till sjukhus för att sys. SDS 15 ⁄ 11 1986, s. 32. Såret syddes med åtta stygn. SvOrdb. (1986). — jfr SEKUNDÄR-SYDD.
f) i utvidgad anv.: tillverka (kläder o. d.) gm att (formge o.) skära till o. sy, vanl. med särskild tanke på det moment i tillverkningen som innebär syarbete; äv. med bibet. av: yrkesmässigt o. i försörjningssyfte tillverka (kläder osv.); äv. dels konkretare: sömnadsarbete o. d., dels i abs. anv.: tillverka osv. kläder o. d., i denna anv. äv.: försörja sig gm att sy kläder osv. Hon syr sina kläder själv. Dräkten är sydd på beställning. Sy dockkläder. Jtt kuinnffolk (har) sydh både hatterrnna. TbLödöse 193 (1590). (Kvinnorna) sy kläder åt sit husfolck. Ehrenadler Tel. 325 (1723). Jag har en sömmerska, som sytt åt mig, allt sedan jag var barn. Knorring Skizz. II. 2: 143 (1845). Hos hvem låter du sy dina kläder? Schulthess (1885). En sömmerska önskar .. syning i hemmen. FaluKurir. 25 ⁄ 11 1907, s. 2. I detta högförnäma material (dvs. sammet) är klänningen sydd. VHem 1921, nr 29, s. 17. (Jonas) var son till en prästänka, som levde på att sy. Bergman JoH 41 (1926). Det var propra, gedigna kläder, sydda med både motveck och besparing. Hedberg VackrTänd. 204 (1943). (I segelmakeriet) satt segelsömmerskorna och sydde segel på dagarna. Hesslind Sista 140 (1974). — jfr SKRÄDDAR(E)-SY o. FABRIKS-, HEM-, HEMMA-, KONFEKTIONS-, LÄTT-, REDE-, SKRÄDDAR(E)-SYDD m. fl. — särsk.
α) låta sy (kläder o. d.), få sytt; äv. abs. Audrey syr alltid hos Givenchy i Paris. VeckoJ 1957, nr 2, s. 33. En sån där kostym syr du väl? Du köper väl aldrig färdigt? Olsson Mittåt 34 (1963). Var syr du? SvHandordb. (1966). På rekommendation av drottning Victoria hade kejsarinnan Eugénie sytt riddräkter hos Greed. Björkman Skräddarlex. 60 (1988).
β) (†) i uttr. sydd i älgskinn, om person: klädd i plagg sytt i älgskinn. (Nu) rjda .. the störste Hieltar sydde / I sådant Älge-Skin och tykz tå kostbart prydde. Spegel GW 235 (1685).
g) bildl. (jfr b slutet); särsk. dels om ngt som planeras l. skall ske o. d., dels: avpassa o. utforma (ngt) efter behov l. önskemål som föreligger i det speciella fallet, skräddarsy. I Sitten här alle mine Iungfrur. / I Sÿn eder gierning så brådt. Visb. 1: 372 (c. 1657). At den token fått weta hon wore gift, det är Faderns uptåg, till at, genom swartsiuka, giöra osz owänner med hwar annan .. Nei gubbe, den konsten skall intet taga lag; den är sydd med hwit tråd. Missförståndet 52 (1740). Öfver askan utaf det gamla / Nya vårar sin matta sytt. CVAStrandberg 1: 286 (1874). Hos oss kan du få ett skräddarsytt bord i äkta marmor. .. P. S. Vi syr även marmorgolv. SvD 7 ⁄ 12 1974, s. 40 (i annons). DN 23 ⁄ 9 1988, s. 4.
2) [utlöst av (l. möjl. felaktigt för) SY IN (l. INSY)] (†) innehölja l. innesluta (ngn) i ngt o. sy ihop detta, sy in (ngn i ngt). Faderdråparer, och barnemördarer syys i en lädersäck, tilhopa medh Ormar. Schroderus Comenius 669 (1639).
3) [sv. dial. sy] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) sticka (vante o. d.) gm att föra garnet osv. med en stoppnål i små slingor som griper in i varandra på visst sätt, nåla (se d. o. 1); äv. med obj. ersatt med bestämning inledd av prep. på (se d. o. I 56 d). Qvinnan kunde .. sköta sin spånad .. under gåendet, likasom .. Wärends-qvinnan än i dag gerna .. syr på en vante, när hon går emellan gårdarne. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 125 (1868). Berit har .. gått till botten med den så kallade nålbindningen. Att ”sy” vantar kallas den av många. DN 1 ⁄ 2 1985, s. 28.
4) [jfr motsv. anv. av d. sy] sjöt. med sytåg l. märling l. lina o. d. hopfoga l. fästa l. hopsurra (ngt) med ngt, naja; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret, om det som hopsurrats osv., najning. Ekbohrn NautOrdb. (1840). Om ni .. i en hast vill komma klar för borgen (under segling), så låt en man äntra upp och kapa syningen hvarefter gaffeln ögonblickligt är klar för firning. Oxenstierna Vanderdecken 107 (1865). (Sv.) Sy, (eng.) Lash. Ramsten 26 (1866). Sy .. (dvs.) sammanlitsa 2:ne delar af ett suntält. Konow (1887). Sy .. gör man ombord icke allenast med nål och tråd, utan man kallar det så, äfven när man med flere slag af en lina eller en tross förenar två pjeser med hvarandra. Smith (1918). Weinberg Sjömansk. 63 (1954; i fråga om tagling av tåg).
5) foga samman (ngt) med ngt medelst i hål genomträdda hamptrådar l. rottågor l. senor o. d.
a) (förr) i fråga om ä. skeppsbygge, med avs. på bord (se BORD, sbst.1, 3); ss. vbalsbst. äv konkret, om fog mellan borden. Seden att medelst syning hopfästa borden i båten var vanlig i åtminstone södra svenska lappmarken vid midten av 1700-talet. Fatab. 1909, s. 85. Konsten att sy sina båtar ha lapparna i våra lappmarker nu glömt. Därs. s. 86. (Fjällsjö)Båtarna voro fordom .. sydda med hamptråd, granrötter eller rensenor. Ekman NorrlJakt 324 (1910). Även om hopfogning av borden med krampor ser ut att vara typologiskt närstående en hopsyning av borden med rottågor .. (jämför) särskilt den av Hisjärvi .. omnämnda båten, där syningen inte är fortlöpande, verkar dalafogen (osv.). Gruddbo 414 (1938). Sydda farkoster av ända till 50—60 tons dräktighet har varit i bruk in i nutiden. Hasslöf SvVästkustf. 301 (1949).
b) (förr) med avs. på botten i svepask o. d. Jag övergår nu till att granska bottnar, som blivit sydda vid svepet. Som material vid syningen har man använt sig av rottåger, smala band av trä eller vingpennor. Granlund Träkärl 48 (1940). Det vanligaste (vid sammanfogning av svepaskar) har varit att sy eller nästa samman skarven med rottåger. Därs. 134; möjl. särsk. förb.
Särsk. förb.: SY AV0 4. jfr avsy. till 1.
1) (†) korta av l. dela av (ngt), sy in (ngt). Sahlstedt (1773). (Sv.) Sy af något (t.) abnähen, durch Nähen abtheilen, durch Einschläge kürzer machen. Möller (1807).
2) = avsy. Nordforss (1805). Östergren (1951).
SY GENOM0 40, äv. IGENOM040. till 1: sy genom (ngt (som består av mer än ett skikt)); äv. i uttr. sy ngt genom ngt, gm att sy bringa ngt genom ngt. Det var nästan omöjligt att sy tråden genom det tjocka tyget. (Lat.) Transsuere .. (sv.) Sy, söma igenom, sticka med nål. Ekblad 388 (1764). Angélique bröt af nålar från morgon till kväll, så svårt var det att sy guldet genom de tjocka, vaxade trådarna. Wilson Zola Drömmen 162 (1910). jfr genomsy.
SY HOP, se sy ihop.
SY I0 4. till 1: fästa (ngt) i ngt gm att sy. Björkman (1889). Jag syr själv i mina knappar. Siwertz Pagoden 10 (1954).
SY IGEN0 04. till 1: tillsluta (ngt) gm att sy, sy samman, sy ihop. Fyll .. Hönset .. (med fyllningen), syy thet igen. Kockeb. B 3 b (1650). (Sv.) Sy igen (lat.) resarcire. Wollimhaus Ind. (1652). Sy igen et sår. Widegren (1788).
SY IGENOM, se sy genom.
SY IHOP0 04, äv. HOP4 l. (ålderdomligt) IHOPA l. TILLHOPA040, äv. 032. till 1: sy samman (ngt), fästa ihop (ngt) gm att sy; äv. abs. Wollimhaus Ind. (1652). Ekblad 388 (1764: tilhopa). (Jag) tog .. fram en silfvernål / .. Och trädde tråden däruti. / .. Först ärmarna jag sydde ihop, / Begaf mig sedan raskt i väg. VLitt. 2: 145 (1902). Riva sönder har sin tid, och sy ihop har sin tid. Pred. 3: 7 (Bib. 1917). Sy ihop sömmarna i sidorna. SvHandordb. (1966). jfr hopsy. särsk.
a) motsv. 1 e: tillsluta (sår l. vävnad o. d.) gm att sy; äv. med avs. på person vars sår sys ihop. ÖoL (1852). Sy ihop ett sår. Auerbach (1913). Polisen högg .. genast (självmordskandidaten) .. och förde honom till sjukhus .. han syddes ihop .. frågades ut av en psykiater .. som emellertid genast friskförklarade honom. Sjögren TaStjärn. 92 (1957).
b) i mer l. mindre bildl. anv.; särsk. dels med pluralt obj.: sammanfoga l. förena till en enhet o. d., dels med avs. på affär l. uppgörelse o. d.: (gm att sammanfoga olika synpunkter, kompromisser o. d.) skapa l. åstadkomma l. utforma. På några timmar sydde .. (partierna) ihop sina tidigare helt oförenliga ståndpunkter. SvD 2 ⁄ 11 1980, s. 2. Det är osäkert om parterna lyckas sy ihop sina oförenliga förslag. GbgP 26 ⁄ 2 1982, s. 9. Den börsmäklare som sytt ihop den här affären menar att den gemensamma satsningen .. sannolikt var Marcus Wallenbergs sista större affär. DN 22 ⁄ 10 1982, s. 10. SDS 28 ⁄ 10 1986, s. 2 (med avs. på uppgörelse).
SY IN0 4. jfr insy. Wollimhaus Ind. (1652).
1) till 1: innesluta (ngt l. ngn) i hölje av tyg l. skinn l. dyl. l. i klädesplagg l. dyl. o. försluta höljet gm att sy ihop det; jfr insy 1. EngSvOrdb. 937 (1874). (Sv.) Sy in .. i en påse o. d. (eng.) sew up (in, into). Björkman (1889). Sy in .. ngt i ett plagg, i en påse. WoH (1904). Han har sytt in pengarna i rockfodret. SvHandordb. (1966).
2) (vard.) i mer l. mindre bildl. anv. av 1; särsk. dels: sätta in (ngn) på tvångsförvaring på häkte l. fängelse, förr äv. (tillf.) ålderdomshem, dels (numera bl. mera tillf.): binda upp (ngn) medelst kontrakt l. avtal l. kraftig påverkan l. dyl. Den dan när bönderna har sytt in .. (de gamla) på ålderdomshemmen dit de inte vill, den dan har man bara tadlarna kvar. Martinson VägKlockrike 283 (1948). Jag har inte fått min dom än, men dom syr väl in mig på en månad. Fridegård KvinnTräd. 84 (1950). Det är konstigt att svensk film inte följde upp ”Tystnadens” miljonsuccé och snabbt sydde in (skådespelerskan) Ingrid Thulin för en ny film. Expressen 29 ⁄ 8 1964, s. 20. När Saco kraschat efter förra avtalsrörelsen försökte TCO-ordföranden .. sy in Saco på TCO:s lönepolitik. GHT 5 ⁄ 9 1972, s. 6. Tidningen fick ögonen på en fjärdingsman som sytt in en oskyldig person för mord, eftersom han inte orkade leta rätt på den verklige boven. DN 24 ⁄ 2 1985, s. 29.
3) till 1: göra (ngt) smalare l. mindre gm att sy sömmar med bredare sömsmån, sy intagningsveck o. d.; äv. abs.; motsatt: sy ut. ÖoL (1852). Om qvällarne sitter hon och tar upp sömmar, fållar veck, eller syr in. Strindberg SvÖ 3: 198 (1890). Dräkten var för vid så jag sydde in den. SvHandordb. (1966).
4) (numera bl. mera tillf.) till 1 b: sy fast (ngt) (i ngt); infoga l. inskarva (ngt) gm sömnad, insy (se d. o. 2); äv. bildl. (Sv.) Sy in, (fr.) remplier. Weste (1807). Han brukade .. sjelf sy in sina lösfallna knappar i rocken. Topelius Läsn. 6: 15 (1884). Att sy in ärmarna (i ett lintyg) gör tillsammans 2 m. Schallenfeld Met. 97 (1886). Hon ville sy in ett förlåt och en välsignelse med varje stygn. Oterdahl Skram 164 (1919).
SY NED. till 1: gm sömnad fästa (kant, fåll, tråd o. d.) så att den icke står upp l. hänger lös o. d. Björkman (1889). IllSvOrdb. (1955). jfr nedsy.
SY OM0 4. jfr omsy. till 1.
1) sy (ngt) på nytt; äv. abs. Weste (1807). Sy om, (dvs.) ånyo sy, i afsigt att förbättra. Dalin (1854).
2) gm att sy ändra l. göra om (ngt). Holmberg 2: 594 (1795). Hon sydde om faderns kostym till pojken. SvHandordb. (1966).
3) (†) sy (ngt) omkring (ngt); jfr omsy 1. Lundell (1893). Klint (1906).
SY OMKRING0 04. jfr kringsy. (†) till 1: sy runt omkring (ngt); särsk. liktydigt med: fålla l. kanta. Dähnert 203 (1746). (Sv.) Sy omkring, (fr.) ourler, lisérer. Weste (1807). Dalin (1854).
SY OPP, se sy upp.
SY PÅ0 4. jfr påsy. till 1.
1) gm att sy anbringa l. fästa (ngt) på ngt, sy fast (ngt på ngt). Ta blusen och sy på applikationen. Han syr på läderskoningen på blazern. Weste (1807). Sy på en klut. Klint (1906). Sy på spetsar på en klänning. Auerbach (1913).
2) fortsätta att sy, sy för fullt, sy av alla krafter. Dalin (1854). Auerbach (1913: av alla krafter). Kompisarna uppmärksammade det originella plagget och beställningarna vällde in och Magnus sydde på. SvD 9 ⁄ 6 1987, s. 17.
SY SAMMAN0 32 l. 40, förr äv. TILLSAMMAN(S). jfr sammansy.
1) till 1: = sy ihop; äv. bildl. Schroderus Os. 1: 237 (1635). Soppa på ett fylt FåreLåhr. Man skal tagha Skinnet wäl aff .. och hacka Kiötet wäl sönder .. sedan skal man fylla dhet vthi Skinnet igen och sy dhet wäl tilsamman. Salé 12 (1664). Jag lät Constance sy tillsammans den vackra mösssans stycken. Almqvist AmH 2: 231 (1840). Då han stod där och ryckte sönder det, som syster Edit hade sytt samman .. kom jag att betrakta honom. Lagerlöf Körk. 88 (1912). Utskottet lyckades inte sy samman de två viljorna. SDS 24 ⁄ 10 1987, s. 1.
2) (förr) till 5 a: sy ihop bord i båtskrov. Orsaken till att klinkningen blivit förhärskande teknik i Norden vill Humbla se däri, att borden äldst ”syddes” samman. Syning på kravel är mindre lämplig. Rig 1937, s. 268.
SY TILL0 4. jfr tillsy. till 1.
1) = sy ihop; äv. bildl. Dähnert 203 (1746). Sy heldre till min mun, än wid mitt lif / Jag skulle ljuga. Hagberg Shaksp. 12: 270 (1851). Sy till hålet. Klint (1906). Du måste sy till revan. SvHandordb. (1966).
2) komplettera (l. utöka) ngt gm att sy fast (ngt på ngt). Ekblad 388 (1764). Vi får sy till en ficka på kjolen. SvHandordb. (1966).
SY TILLHOPA, se sy ihop.
SY TILLSAMMAN(S), se sy samman.
SY UPP0 4, äv. OPP4. jfr uppsy. till 1.
1) förbruka (ngt) gm syende. Dähnert 203 (1746). Sy up all sin trå. Schultze Ordb. 5281 (c. 1755).
2) gm sömnad fästa upp ngt l. lägga upp (o. därigm korta av) klädesplagg. ConsAcAboP 2: 434 (1663). Jag skall sy upp kjolen en centimeter. SvHandordb. (1966).
3) (numera mindre br.) om fågel som är urtagen o. fylld o. färdig för stekning: sy ihop den öppning som gjorts då fågeln rensats ur o. därvid fästa upp ben o. vingar tätt invid fågelkroppen. Ankorna göras i ordning på vanligt sätt och sys upp. BVT 1928, nr 10, s. 54.
4) (snabbt) tillverka (ngt) gm tillskärning o. sömnad; äv.: sy (se d. o. 1 f); äv. i mer l. mindre bildl. anv. TurÅ 1936, s. 281. Hon sydde upp tre klänningar i samma tyg. SvHandordb. (1966). Regeringen känner sig kanske nöjd med att ha sytt upp oppositionsledarna till tystnad. DN 30 ⁄ 8 1989, s. 2.
SY UT0 4. jfr utsy.
1) (numera föga br.) till 1: sy färdigt. Weste (1807). Nu kunde hon sitta här i frid och ro och sy ut hålsömmen på lillskjortan. Väring Vint. 103 (1927).
2) till 1: lägga ut (ngt); motsatt: sy in (se sy in 3). Moberg Gr. 292 (1815).
3) (†) till 1 a: utstoffera l. garnera l. pryda (ngt) gm att brodera l. förse med applikation l. (prydnads)band l. dyl. Nordforss (1805). (Sv.) sy ut, (eng.) embroider, stitch. WoH (1904). Cannelin (1939).
4) (†) till 4: med sytåg förena två kauser l. ögon. Dalin (1854).
SY ÅT0 4. till 1. (numera bl. tillf.)
1) = sy ihop. Sahlstedt (1773). Dähnert (1784).
2) sy fast (ngt). Möller (1790). Heinrich (1814).
Ssgr (i allm. till 1): A: SY-AFTON. afton (se d. o. 3) för sömnad. PT 1917, nr 279 A, s. 3.
-ARBETE~020. abstr. o. konkret, motsv. arbete 5 resp. 10, 11. DA 1793, nr 76, s. 4. Fadren .. skall varit .. en beskedlig, stilla och gudfrugtig man, som försörgde sig med syarbete. VetAH 1798, s. 159. Syarbetet låg orördt på bordet bredvid korgridikylen. Snellman Gift. 1: 134 (1842). När .. (symaskinen) sättes i rörelse .. kan den .. utföra alla de syarbeten som fordras, för att förse en stor familj med linne och kläder. Salongen 1863, s. 16. Ta emot lite syarbete bredvid. Nordström-Bonnier UpplKvSp. 255 (1941).
-ASK. ask (se ask, sbst.2) för l. med (syarbete o.) sytillbehör, litet syskrin. ÖoL (1852).
-ATELJÉ. ateljé (se d. o. 3) för syarbete; särsk. om (elegant) damskrädderi. WoJ (1891). Många av de parisiska syateljéerna äro mycket gammaldags, mörka, ligga högt upp under taket. Upsala(B) 1927, nr 148 B, s. 4.
-BAND. (†) om i bord anbringat band vari syarbete fästes; äv. motsv. sy 1 a, om band för applikation l. garnering l. dyl. BoupptSthm 1689, s. 1067 a. På andra sidan af (sy)pungen är sydd en stor blomma af Silke, samt 2:ne Syrenqwistar af Syband. DA 1793, nr 172, s. 3. Lundin KvSlöjd 51 (1892).
-BARON. (förr) sydyna; särsk. dels om större möbellik sydyna på fot (avsedd att stå på golvet), dels om mindre, transportabel sydyna l. syskruv; jfr -dyna, -kommod, -skruv. BoupptVäxjö 1888. AB 22 ⁄ 12 1909, s. 10 (om sydyna på fot). Många av ridikylerna är stora nog att rymma strumpstickor, sybaron och sybåge. Kulturen 1978, s. 68. Därs. 1981, s. 84 (om syskruv).
-BEHÖR. i sht sömn. utrustning o. tillbehör för sömnad; jfr behör 1 a o. -tillbehör; numera i sht i pl.
1) till 1. BoupptVäxjö 1843. Sybehöret utgjordes (under stenåldern) .. af en bennål, en pryl och en djursena. Holmberg Nordb. 15 (1852).
2) (numera föga br.) till 1 d. SkomFackT 1889, nov. s. 1. SvSkoT 1927, s. 151.
Ssgr (till 1): sybehörs-affär. PT 1904, nr 216 A, s. 3.
-butik. Hagdahl DBäst. 179 (1885).
-handel. (numera föga br.) Berg Handarb. 10 (1873). SAOL (1923).
-mamsell. (numera bl. i arkaiserande stil) Essén Doll. 78 (1917). Spong Tavl. 256 (1946).
-BITRÄDE~020. jfr biträde 5 o. -flicka. Lagergren Minn. 1: 399 (1922).
(1 a) -BLOMMA. (†) tecknad blomma använd ss. broderimönster. Om folk behöfvas at .. tekna sy-blommor, decorera; så söker man (osv.). Thorild (SVS) 1: 71 (1784). Därs. 3: 9 (1791).
-BOK. (numera föga br.) bok innehållande mönster l. beskrivningar för olika slags sömnads- o. broderiarbeten, handarbetsbok. BoupptVäxjö 1801. Barnens sybok. Claëson (1921; i boktitel).
-BORD. (litet) bord inrett för syarbete; särsk. om sådant bord med förvaringsmöjligheter för sybehör o. sömnadsarbeten. DA 1771, nr 130, s. 2. Sybordet G med tillbehör såsom nystpinnar, sax .. o. s. v. Karlin KultM 26 (1888).
Ssgr: sybords-duk. BoupptVäxjö 1914.
-klavér. (förr) om mindre klaver; jfr rese-klaver. SDS 1899, nr 424, s. 3.
-låda. Björkman (1889). Strindberg Dödsd. 18 (1901).
-täcke. NJournD 1860, s. 23.
-BÅGE. (i sht förr) båge (se båge, sbst.1 5 c) för sömnad o. broderi o. d. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 45 (cit. fr. 1586).
-DON. sytillbehör; förr äv. i individuell anv.; jfr don, sbst.1 3, o. -behör. Ett Sydon af Silfwer. VexiöBl. 1812, nr 31, s. 4. Sydon bestående af några synålar och knappnålar .. samt några knappar af olika slag. Nordensvan (o. Krusenstjerna) Hb. 2: 382 (1880). Ett paket med sydon. Brändström Krigsf. 18 (1921).
Ssgr: sydons-ask. Granlund Träkärl 272 (1940).
-pung. sypung. Serenius Dd 2 b (1734).
-DYNA. (i sht förr) med tyngd l. skruvanordning (för fastsättande i sybord l. dyl.) försedd hårt stoppad, halvklotformad dyna varpå tyget spänns ut o. fästes med nålar under syendet (jfr -baron); äv. om nåldyna. BoupptSthm 1658. Haas fästade blåsröret på en skruf, sådan som qvinnor bruka för sina sydynor. Berzelius Blåsr. 16 (1820). (Sv.) Sydyna .. (t.) Nadelkissen. SvTyHlex. (1851). Hillika flyttade om nålarna på sydynan. Heidenstam Folkung. 2: 210 (1907). jfr bly-sydyna.
-ELEV. (förr) elev vid syskola l. syateljé l. sömnadsteknisk utbildning l. dyl. Östergren (cit. fr. 1940). SDS 11 ⁄ 7 1948, s. 15. SAOL (1973).
-ETUI. etui för l. med sytillbehör. DA 22 ⁄ 12 1824, s. 3.
(1 f) -FABRIK. fabrik för tillverkning av klädesplagg. AB 1 ⁄ 11 1889, s. 4. Adelina arbetar på en syfabrik. Koch Arb. 25 (1912).
(1 f) -FLICKA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) kvinnlig assistent till sömmerska (med uppgift att utföra underordnade sömnadsarbeten på syateljé l. dyl.); äv. om kvinnlig arbetare på syfabrik. Heinrich (1814). Hon satte .. upp egen ateljé med många syflickor. HågkLivsintr. 18: 16 (1937). Sömmerskorna .. syjungfrurna .. och syflickorna .. har långt fram i tiden utgjort en av de största arbetargrupperna. Carlsson SocOmgrupp. 237 (1966).
(1 f) -FRU. (numera föga br.) gift sömmerska, i sht om gift hemsömmerska. SDS 1 ⁄ 3 1903, s. 5. Husets gamla syfru. Andersson KinPingv. 10 (1933).
-FRÖKEN. särsk. (numera knappast br.) = -mamsell. Klemming DramLitt. 463 (boktitel fr. 1869). Cannelin (1939).
-FÖRENING. förening av sömnadsintresserade personer vars sammankomster huvudsakligen ägnas åt sömnad (o. annat handarbete); särsk. om sådan förening vars produkter går till (försäljning för) välgörande ändamål. KyrkohÅ 1929, s. 310 (1846). Både mor och Ingegärd .. var med i syföreningen, som arbetade för yttre missionen. Moberg Sedebetyg 345 (1935). jfr sjömans-syförening.
Ssgr: syförenings-auktion. UNT 8 ⁄ 12 1933, s. 2.
-möte. Suneson GGrund 157 (1926).
-verksamhet. Hallén Börj. 12 (1943).
-GREJOR, pl. (vard.) sysaker. Högberg Utböl. 1: 65 (1912).
(1 a) -GULD. [jfr stick-guld] (†) guldtråd för broderi. Westee (1842). Björkman (1889).
-HANDSKE. (numera föga br.) läderskydd för handen (liknande en handske utan fingrar), försett med en metallplåt med räfflor o. fördjupningar, med vars hjälp synål l. dyl. trycks in vid sömnadsarbete i hårt material. (Fr.) Paumet .. (sv.) Syhandske. Björkegren 2008 (1786). Nordforss (1805; hos skomakare). WoH (1904; med hänv. till segelsömmarhandske).
-HJÄLP. hjälp med att sy.
1) motsv. hjälp 1. Jag hoppas få litet god sy-hjelp här hemma. Bremer Hem. 2: 215 (1839).
2) motsv. hjälp 1 d α. Enklare sömmerskor gingo i husen som syhjälp. Engelke Småstad 113 (1906). Mamsell Byström, farmors syhjälp. Laurin Minn. 1: 346 (1929).
-HOLK. (†) bred ring av mässing l. stål l. silver använd som fingerskydd vid sömnad av olika slag; jfr holk, sbst.1 2. Fatab. 1911, s. 79 (1752).
-HUSTRU.
1) (†) om sömmerska. Nordforss (1805). Lindfors (1824).
2) (skämts., numera föga br.) jfr hustru 2 o. -etui. ”Syhustrun” (synes) ha haft sina förhistoriska anor i form av bestick med synålar och stoppnålar i rörformiga nålhus. Näsström FornDSv. 1: 110 (1941).
-HÄST.
1) (skämts., numera föga br.) om ung, inte fullt yrkesutbildad sömmerska, syflicka, sybiträde; jfr häst 4 b. Fröding 15: 8 (1878). Hanna .. gick och lärde sig sy linnesöm hos en syhäst, som hon kände. Levertin Småmynt 18 (1883). Små syhästar sitta flitigt snörpande över tyget. Carlsson Stockh. 108 (1915). Vet du inte att det kommer så mycket söta pigäscher och syhästar på så’na där basarer. Stark Skolp. 200 (1949).
2) (i fackspr.) om pall försedd med sadelmakarklämma. På syhästen .. sitter sadelmakaren gränsle och arbetet hålls fast med den uppåtstående klämman. HantvSv. 258 (1996).
-JUNGFRU. (numera bl. i skildring av ä. förh.) (ogift sömmerska l.) syflicka anställd i familj l. syateljé l. dyl.; jfr jungfru 5 b o. -flicka, -fröken, -mamsell. HovförtärSthm 1755, s. 3842. Uti Grytgjutare-Gränden .. fås kunskap om en Jungfru, som åstundar Tjänst hos Herrskap .. nämligen til Kammar-Jungfru eller Sy-Jungfru. DA 1771, nr 103, s. 4. Syjungfrur hos Nipperhandlare, Hattstofferare .. och andre Handtwerkare, (taxeras) lika med Gesäller. SFS 1841, nr 46, s. 24. Sömmerskorna .. syjungfrurna .. och syflickorna .. har långt fram i tiden utgjort en av de största arbetargrupperna. Carlsson SocOmgrupp. 237 (1966).
-JUNTA. (ngt vard.) sällskaplig sammankomst vars deltagare i huvudsak ägnar sig åt att sy; äv. om deltagarna i sådan sammankomst; jfr junta, sbst.1 3. SD(L) 1897, nr 547, s. 4. Hela syjuntan skickade efter Holmens monogramblad. SvD 5 ⁄ 10 1938, s. 10.
-KAM. (förr) vid handsksömnad använd maskin bildande ett slags skruvstycke vars överstycke, där handskskinnet fasthölls, bildade ett slags tandad tång; jfr kam, sbst.2 1 c. UB 6: 536 (1874). 2UB 8: 578 (1900).
-KLOVE l. -KLOV. (förr) sadelmakarklove; jfr klove 2. BoupptVäxjö 1784. HantvSv. 258 (1996).
-KLUBB. jfr -förening. Östergren (cit. fr. 1921). 2NF 36: 247 (1923).
-KLUMP. (förr) jfr klump 1 o. -dyna. Björkman (1889). Fru Johanson ansåg ännu syklumpen, som var fylld med smärgel, eller den lilla dynan med skruv att fästa i bordet för oumbärliga. Linder Tid. 59 (1924).
-KLUT. (numera bl. tillf.) stycke tyg varpå ngn syr. Messenius Sign. 16 (1612).
-KLÄMMA. (i sht förr) jfr klämma 3 o. -klove. RedKultFören. 189899, s. 15. Syklämma .. med hvilken sömnaden fasthölls under arbetet. Wistrand NordMAllmog. 31 (1909).
-KOFFERT. (†) syskrin. BoupptVäxjö 1817.
-KOMMOD. (förr) som sydyna nyttjat litet sybord på pelare med fotplatta (som tjänstgjorde som fotbräde för den syendes fötter varigm möbeln gavs stadga o. hölls på plats) o. vars bordsskiva bestod av en låda med draglåda (för förvaring av sybehör); jfr kommod, sbst. 1, o. -baron. BoupptVäxjö 1807. Därs. 1891.
(1, 35) -KONST. särsk. till 1. SvTyHlex. (1851).
-KORG. korg för förvaring av l. med (material l. redskap för) sömnad. KlädkamRSthm 1745, s. 209.
(1, 35) -KUNNIG. särsk. till 1: kunnig (se d. o. II 2) i att sy. PT 1898, nr 3 A, s. 2.
Avledn.: sykunnighet, r. SAOL (1950).
-LÅDA. (numera bl. mera tillf.); jfr -skrin. BoupptSthm 1687, s. 791 a. Sylåda af färgadt skinn. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 4. Wallquist Doktorn 97 (1935).
-LÖN. särsk. till 1 f; jfr lön, sbst.1 2. Möller (1790).
-MADAM. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr madam 3 d o. -fru. Nordenflycht (SVS) 2: 392 (1756). Nådig Fruns Sy-madam är här med nya klädningen som Nådig Frun skall ha i afton. Nordforss Aftonm. 43 (1796).
-MAMSELL. (förr) om ogift kvinna anställd ss. sömmerska dels i familj, dels i syfabrik; äv. om ogift kvinna anställd i familj ss. lärarinna i sömnad. DA 1771, nr 128, s. 3. En Sy-Mamsell som kommit med en i deras tycke för grann Bröllopsklädning åt Sophia. Kellgren (SVS) 5: 350 (1791). Du kan aldrig föreställa Dig .. att jag hjärteligen skrattat, då symamseller och herrar inom boddisken gjort mina pigor förfrågningar om min person. HT 1916, s. 128 (1846). Gouvernante eller symamsell var den varierande benämningen på flickans lärarinna (fram till c. 1860). RedNordM 1908, s. 23. särsk. bildl.; särsk. i ringaktande l. nedsättande anv., dels om glädjeflicka (i uttr. stockholmsk symamsell), dels för att beteckna att en mansperson är inkompetent l. frökenaktig o. d. (jfr mamsell 3). BEMalmström (c. 1840) i 3SAH 51: 138 (: Stockholmsk). Denna känslosamhet rosas så högeligen af mamseller i politiken; men statens styrelse är ingen handtering för symamseller. Livijn 2: 342 (c. 1840). Den där lille beskedlige fjanten, den där symamsellen .. gör sig viktig. Janson Lögn. 21 (1912).
-MASKIN. maskin för sömnad; särsk. om maskin som medelst tråd o. en l. flera nålar sammanfogar två l. flera skikt av textilt material l. läder l. skinn l. utför broderi o. d. NVexiöBl. 1847, nr 32, s. 3. Symaskinen .. uppenbarade sig i Lund första gången år 1855. LD 1905, nr 246, s. 2. Utom maskiner för vanlig sömnad finnas talrika symaskiner för speciellt bruk, såsom för brodering och för tillverkning av handskar, skodon, stråhattar, trikåvaror m. m. Kjellin (1927). Av symaskiner finns det (i skofabriken) .. maskiner som nästla ihop fodret med korsstyng, kraftiga pelarmaskiner för grövre arbete, knapphåls- och tränsmaskiner. Jäfvert Skomod 146 (1938). Under slutet av 1800-talet blev Husqvarna den mest sålda symaskinen i Sverige. TurÅ 1989, s. 145. En datorstyrd symaskin, utvecklad under 1990-talet, med ett stort antal nyttosömmar, mönster och broderier. NE (1995; i bildtext). jfr hand-, handsk-, päls-, rand-, rem-, skyttel-symaskin m. fl.
Ssgr: symaskins-agent. agent (se d. o. 1 b) för symaskinsfabrik, kringresande symaskinsförsäljare. Sällberg Sockenk. 81 (1899).
-bord. bord varpå symaskin är monterad l. uppställd, bord för symaskin. Jensen Audoux MClaireAt. 207 (1922).
-fabrik. fabrik för tillverkning av symaskiner. JernkA 1868, s. 57.
-fabrikant. Wolter Symask. 12 (1866).
-fabrikation. SvIndustri 208 (1935).
-huv. huv (se huv, sbst.1 1) varmed (del av) symaskin täcks då den inte används. Lindgren NilsKPyssl. 93 (1949).
-industri. Wolter Symask. 3 (1866). Symaskinsindustrin växte snabbt i USA. Björkman Skräddarlex. 117 (1988).
-lampa. på symaskin fäst lampa avsedd att belysa sömnadsarbetet. GHT 22 ⁄ 10 1897, s. 1.
-motor. motor i l. till elektrisk symaskin. 2UB 3: 582 (1897).
-nål. synål avsedd för o. använd i symaskin. SFS 1906, nr 38, s. 33.
-olja. lättflytande specialolja av hög kvalitet avsedd för smörjning av symaskin o. annan finmekanisk kvalitetsapparatur samt ss. hydraulolja i vissa hydraulsystem. (Ekenberg o.) Landin 794 (1894).
-skyttel. skyttel (se d. o. 3 c) på l. till symaskin. PT 1895, nr 86 A, s. 1.
-surr. Spong Tavl. 394 (1946).
(1 (3, 4)) -MATERIAL. särsk. till 1: material till l. för sömnad. Wolter Symask. 34 (1866).
-MÖNSTER. mönster (se mönster, sbst.3 1 a) efter vilket man syr l. broderar l. (skär till o.) syr kläder l. dyl. Rothof 357 (1762). I Holmgréns Bok- och Musikhandel säljes .. Wirk- och Symönster. DA 1824, nr 3, s. 6. Det var under det han (dvs. G. III) .. ritade symönster åt hofdamerna, som han (osv.). BvBeskow i 2SAH 44: 168 (1868). Östergren (1951).
-MÖTE. sammankomst l. möte (se d. o. 2) som ägnas åt sömnad, ofta mer l. mindre liktydigt med syföreningsmöte. Lundell (1893).
-NECESSÄR. (†) necessär för l. med sytillbehör. Hubendick FlickLek. 265 (1879). Synecessär. Att medföra på resor. Freja 1881, s. 86.
-NÅL. Anm. I ä. sv. skrevs ordet äv. synnål [jfr sv. dial. synnål] TbLödöse 123 (1589: synnålla, pl.). CAEhrensvärd Brev 1: 26 (1781: synnålar, pl.). nål för sömnad (för hand l. på maskin) l. för broderi l. dyl., i ena änden försedd med öga varigm sytråden träds. TullbSthm 22 ⁄ 5 1578. En grof synål påträdes med garnet och dermed sys i zig-zag. Hagdahl DBäst. 180 (1885). Utom vanliga synålar fabriceras även talrika synålar för speciella ändamål. Kjellin (1927). (När bokarken har genomdragits av hål) föres uppifrån (häft)maskinen synålar ned genom de gjorda hålen, medförande var sin tråd. GrafUppslB 326 (1951). För visst slag av sömnad, t ex vid arbete med möbelklädsel, finns krokiga synålar. Björkman Skräddarlex. 113 (1988). Synålen, som är ett urgammalt litet verktyg för sömnad, har funnits gjord av stål i c:a 600 år. Därs. jfr kammarduks-synål. särsk.
a) (förr) i uttr. spanska synålar, = spanska nålar (se nål 1 c). (Import till Finland år 1637:) Spanske synålar .. 32 (dussin). OxBr. 11: 716 (1637). Synålar, Spanska fina och grofwa. PH 6: 3996 (1756).
b) (förr) = stämnål. (De nämnda skomakarverktygen) äro alla i bruk utom .. stämnålen och stämringen, vilka sällan användas utom vid lagning av skor och då kallas synål och syring. Rig 1934, s. 98.
c) i uttr., ofta i jämförelse (jfr d), för att ange ett sökande efter ngt ss. hopplöst l. omöjligt o. d.; särsk. i sådana uttr. som leta efter l. leta rätt på l. finna en synål i en halmstack l. höstack, förr äv. sophögen o. d. Förgäfves har jag letat efter dina verser til Bonstetten, som flickan letade efter synålen i sophögen. JMStjernstolpe (1829) i 3SAH LVI. 3: 57. (Arbetet kan) understundom bli af den besvärliga art, som med ett folkligt uttryck kallas ”att leta rätt på en synål i en halmstack”. NordT 1886, s. 342. Här var räddningen lika svår att finna som en synål i en hölada. Schildt Asm. 93 (1915). Det var som att leta efter synål i höstack. Posse Bygga 367 (1942).
d) i jämförelser (jfr c); särsk. för att beteckna ngt som vasst l. stickande o. d. En liten krokig gubbe med .. ett par ögon som stucko som synålar då han någon gång vågade titta på folk. Levart Nov. 28 (1901). Hägrarna .. med ögon skarpa som synålar och väpnade med långa spjutnäbbar. Knöppel VitDöd. 111 (1922). Sekundvis hettade det till kring tinningarna, stack som synålar av en hänförd berusning. Hammenhög PoB 403 (1931). Snön kom från nordost som synålar längs jorden. Göth TräskoP 52 (1938). (Kaffet) är svagare än det hon kokar själv, osten på smörgåsarna är tunn som en synål. Born RopSten. 179 (1991).
e) bildl. (Majorskan) har sina sidor, men flink och förståndig är hon som hins mormor. Akta dig du att komma förnära synålarne! Topelius Vint. 1: 78 (1863, 1880).
Ssgr: synåls-arbete. (numera knappast br.) jfr nål-arbete. Salongen 1863, s. 16.
-bok. (†) nålbok. Tersmeden Mem. 1: 97 (c. 1790). Knös Elfv. 38 (1852).
-brev. jfr nål-brev. Geijer Brev 109 (1811).
-dosa. (†) nålask. Nordforss (1805). Meurman (1847).
-fabrik. Weste FörslSAOB (c. 1817).
-fabrikant. Östergren (1951).
-fin. jfr nål-fin. Nycander UngfGaml. 98 (1900).
-formig. jfr nål-formig. Lidforss VäxtSkyddsm. 75 (1909).
-makare. (förr) hantverkare som tillverkade synålar. BtSödKultH 8: 13 (1662). SvRiksd. 8: 111 (1934). Ssgr (förr): synålsmakar-verkstad. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 2: 34 (1760).
-makeri. jfr makeri b; särsk. konkret. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 2: 34 (1760).
-påträdare. redskap för påträdning av en synål; jfr nål-påträdare. NVexjöBl. 1853, nr 5, s. 3.
-regn. Ett iskallt synålsregn, som sticks / i huden och ögonfransen. Söderberg Heine Tyskl. 74 (1919).
-skarp. Oljelund Saltstänk 13 (1923).
-spets. Berg Handarb. 140 (1874).
-tillverkning. Schallenfeld Met. 56 (1886).
-udd. udd på en synål; äv. bildl. När man ständigt stickes af tusen små, små synålsuddar .. så bibehåller man icke alltid jemvigt. CJLAlmqvist (1841) i 2Saml. 12: 86. Berg Handarb. 24 (1873).
-vass. Armfelt VildmPar. 213 (1920).
-öga. CVAStrandberg 4: 229 (1857; i bild). Två fläckar av ett synålsögas storlek. Ashton-Wolfe OndTjusn. 254 (1931).
-PUNG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) = redikyl; jfr pung 1 o. -korg, -påse. 1 Sÿpung af Hwitt Siden Sarge. KlädkamRSthm 1745, s. 209. Tegnér StrUpps. 103 (1920, 1930).
-PÅSE. sydd l. stickad påse för l. med sysaker o. syarbeten o. d.; äv. dels om tygpåse för förvaring av segelsömmares sygrejor, dels om förvaringspåse för sjömans värdesaker o. d. Berg Handarb. 158 (1874). Smith (1918; om påse för segelsömmares grejor o. sjömans värdesaker). Nu kom grevinnan Christine nedför gången med sin brokiga sypåse under armen. Krusenstjerna Fatt. 2: 68 (1936). jfr res-sypåse.
-PÄRLA. (†) pärla (se d. o. 1) avsedd att sys fast på klädesplagg l. dyl. som del av l. ingående i broderi l. dyl. LdVbl. 1837, nr 49, s. 4.
-RAM. handarb. jfr ram, sbst.1 1, o. -båge. Nordforss (1805).
-REDSKAP~02 l. ~20. Dähnert 203 (1746). Hildebrand Hedn. 117 (1872).
-REM. (förr) rem (se rem, sbst.1 1) för särsk. hopfogning av olika slag av maskinremmar. NDA 4 ⁄ 9 1861, s. 4. Syremmar, som användas vid hopsyning av maskinremmar, tillverkas såväl av vanligt läder som av råhud och transparentläder. VaruhbTulltaxa 1: 212 (1931). KatalSkomatMonopolÖrebro 1945, s. 7.
Ssgr (förr): syrem-läder. AHB 53: 14 (1871).
-RING. (i sht i fackspr.) om fingerborg utan botten i sht använd av sadelmakare, skomakare o. skräddare som skydd för fingret vid bandsömnad i grövre material. Schroderus Dict. 70 (c. 1635). (Perukmakargesällerna) skola .. med Sax Synålar och Syring wara försedde. MeddNordM 1897, s. 100 (1712). Konow (1887: för segelmakare). Skrädderiverktyg bestående af .. 20 syringar. TLev. 1908, nr 27, s. 2. Sadelmakare och skomakare använda en fingerborg utan botten, kallad syring. 3NF 7: 362 (1927). Maja Råd syr inte med fingerborg, utan med syring, så som skräddare brukar göra. Lagerlöf BarnM 107 (1930).
-RULLE. (numera föga br.)
1) rulle (se rulle, sbst.3 1 a) för upplindning av sytråd l. brodergarn; äv. om sådan med tråd l. garn fylld rulle. Ett större sortament finare Stålarbeten .. är att, tillgå .. neml.: .. Sy- och Nystrullar .. Grafsticklar, m. m. DA 9 ⁄ 6 1825, s. 4.
2) mjukt lättransportabelt syetui i tillstängt skick sammanrullat o. omknutet med band; jfr rulle, sbst.3 3. SvD 17 ⁄ 12 1922, s. 17.
-RUM. rum (inrett för o.) avsett för syarbete. TT 1872, s. 9.
-SAK. sak (se sak, sbst. 11) som behövs för l. används vid sömnad; i sht i pl.; jfr -behör. Hummel Fruarne 3 (1797). Viveka (fann) ett litet läderetui med fingerborg och sysaker i. Krusenstjerna Fatt. 2: 261 (1936).
-SAL. för sömnad avsedd sal; särsk. motsv. sal, sbst.2 2 d. Slutligen fördes vi i sy-salen, som tillika är salen der de gamla sitta tillsammans. Bremer NVerld. 3: 434 (1854). Här .. finner man .. olika skolrum för läsning och slöjd .. en sysal m. m. TT 1896, Allm. s. 135. (Patienterna) sysselsättas i .. sy- och vävsalar. Svenson Sinnessj. 140 (1907).
-SET. om uppsättning av sysaker, avsedd ss. leksak. Hela leksakslandets avdelning för flickor är mycket sysselsättningsbetonad, vävstolar, stickmaskiner .. sy-set, korgflätning m. m. SvD(A) 13 ⁄ 12 1959, s. 17.
-SILKE. handarb. sytråd av tvinnat silke. GripshR 1551.
Ssgr: sysilke- l. sysilkes-bod. (-silkes-) DA 1793, nr 28, s. 3.
-fabrik. (-silke-) SvLädSkoind. 1910, s. 150.
-frans. (-silkes-) ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 39.
-SILVER. (†) på sysilke spunnet silver, silvertråd för sömnad; jfr silver 1 e. Westee 116 (1842).
-SKOLA. skola (se skola, sbst.2 2) för undervisning i konsten att sy o. brodera o. tillverka kläder gm sömnad. BoupptSthm 1672, s. 314 a. Hon hade i många år .. haft en syskola, der fattiga barn .. undervisades i sådana enklare handaslöjder, hvaraf de kunde ha nytta för sitt uppehälle. Idun 1888, s. 86. Utom barnens skötsel och uppfostran .. hann hon .. med att .. upprätta en syskola. MinnGPrästh. 6: 67 (1930). I .. (behandlingshemmets lokaler) finns .. en ateljé där tjejerna kan måla, sy, dreja eller snickra. — Men det här är ingen syskola, poängterar (biträdande chefen). DN 12 ⁄ 12 1997, s. C5.
-SKRIN. skrin för förvaring av sysaker. TullbSthm 14 ⁄ 5 1578. Kyrklund Sol. 61 (1951). jfr karmosin-syskrin.
-SKRUV. (förr) med liten sydyna på översidan försedd skruvtving avsedd att fästas vid bord l. dyl.; jfr skruv, sbst.1 d α, o. -baron, -dyna. DA 16 ⁄ 12 1824, s. 4. Kulturen 1981, s. 82.
-SLÖJD. om textilslöjd; äv. ss. skolämne, särsk. om lektionstimme. Palmborg SvårhBarn 97 (1935). Sjuåringar som tråcklat ihop sina första alster av fyrkanter på syslöjden. SDS 25 ⁄ 8 1989, s. 35.
Ssgr: syslöjd-lokal. Upsala 8 ⁄ 10 1949, s. 4.
-STEN. (förr) ss. tyngd använd sten att lägga på syarbetet o. därmed hålla fast arbetet på arbetsbord l. dyl. Modell i miniatur till en Sydyna eller Systen, till arbetets fasthållande. NJournD 1858, s. 100. BoupptVäxjö 1889.
-STOL. (†) bord inrett för syarbete; jfr stol, sbst.1 I 1 a. Messenius Sign. 35 (1612). BoupptRasbo 1750.
-STUGA.
1) (numera mindre br.) för syarbete avsedd lokal, sykammare, syrum. En sy-stufwa. Möller 406 (1745). Baram pascha fördes genom köket och systugan och därpå till ett annat rum. Lagerlöf Jerus. 2: 109 (1902).
2) om (särsk. i kristid inrättad) lokal l. byggnad använd till ideell syverksamhet; äv. övergående till att beteckna dels organisation som utnyttjar lokalen osv., dels verksamhet l. sysselsättning som äger rum i lokalen osv.; jfr stuga 3. 2NF 35: 210 (1923). Systugan i Olympen har stora uppgifter. UNT 30 ⁄ 1 1942, s. 1. Hösten 1916 startades Dagens Nyheters systuga för att hjälpa fattiga barn att få kläder. UrDNHist. 2: 299 (1953). Det finns .. 11 systugor i Stockholm och under våren startar man ytterligare en. SvD 9 ⁄ 1 1970, s. 12.
Ssgr (till -stuga 2): systuge-assistent. SvD(A) 14 ⁄ 12 1966, s. 29.
-verksamhet. Östergren (cit. fr. 1942).
-SÄCK. (†) eg.: sypåse; anträffat bl. bildl., om lösaktig kvinna. VadstÄTb. 215 (1596). Jagh wiill beuissa, att honn ähr en hoora och en sy säck. Därs. 216.
-TAGEL. (förr) till 4: tagel för najning. (Ginan går) under det Ena Skijfwe-Blåcket (som är fast giordt medh starckt Syy Taagel wijdh starcka Biörck eller andra Bohmar .. wijdh Däck-Ringen). Grundell AnlArtill. 1: 16 (c. 1695).
(1 a) -TAVLA. (†) om broderad tavla l. bonad. Lenngren (SVS) 2: 375 (1803).
-TILLBEHÖR~002 äv. ~200. jfr -behör. TPedFinl. 1895, s. 126.
-TRÅD. TullbSthm 14 ⁄ 5 1578. Af huden (från renen) göras gångkläder .. af tarmarne och senorna sytråd och rep. Holmström Ström NatLb. 1: 119 (1851). Sytråd av bomull. SFS 1915, s. 1093. Björkman Skräddarlex. 98 (1988).
Ssgr: sytråds-fabrik. Auerbach (1913).
-rulle. SAOL (1950).
(4) -TÅG. (numera mindre br.) om litslina l. surrning o. d. förenande två kauser l. öglor (i olika tåg). Ögonsplitsarne (i kablar och linor) böra pyntas, och ögonen förses med en knäfring eller sytåg. Platen Glascock 1: 98 (1836). Sytåg, (dvs.) surrning varmed ett par kauser eller ögon förenas. Stenfelt (1920). Weinberg Sjömansk. 346 (1954).
-VALIS. (†) jfr -väska. BoupptVäxjö 1845.
(1 (3, 4)) -VAN. särsk. till 1. NorrtT 1909, nr 96, s. 3.
(3) -VANTE. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om nålvante. Fatab. 1917, s. 73.
-VÄSKA. jfr -korg. NJournD 1859, s. 84.
(4) -ÖGA. särsk. (om förh. på segelfartygens tid) om öga (l. ögla) bildat (bildad) av repslinga o. förstärkt med kaus l. dyl. varigm sytåg l. (smäcker) lina l. dyl. kunde dras vid snörning l. surrning. För att kunna fästa blocket vid lasten .. äro blockstropparne försedda med hakar, klammar, syögon, knäfringar e. d. Frick o. Trolle 15 (1872). UFlott. 2: 71 (1904).
B (†): SYNINGS-SÄTT, sbst.1 (sbst.2 se sp. 15604). sätt att sy. Kiellberg KonstnHandtv. Skrädd. 9 (1753).
Avledn.: SYARE, m. ⁄ ⁄ ig. till 1: person som (yrkesmässigt) syr; särsk. till 1 d, ss. senare led i ssgn sandal-syare.
SYERI104, n. till 1, 35, om verksamheten att sy; särsk. till 1 f, om verksamheten att sy kläder o. d., sömnadsarbete; äv. konkret(are), om företag som bedriver sådan verksamhet l. lokal där sådan verksamhet bedrivs. (Han) talade .. om att skaffa henne plats i staden. Som kammarjungfru eller på syeri. Hedenstierna Jenny 246 (1893). Vårt syeri har haft ett styvt jobb att få i ordning så många dräkter. SDS 25 ⁄ 4 1989, s. 38. jfr dam-syeri.
Ssg: syeri-chef. SDS 30 ⁄ 11 1986, s. 37.
SYERSKA, f. (i arkaiserande stil l. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 1 f: kvinna som (yrkesmässigt) syr (o. tillverkar kläder), sömmerska. Bäckström FrSpr. 39 (1729). Äldsta dottern var en betrodd och anlitad sömmerska eller syerska, som det hette på orten. Arosiana 6: 230 (1944). Om jag skulle lära till syerska, framkastade Alma på västmanländska. Nyblom HjärtUngt 183 (1946).
SYNAD32, r. l. m. (-ad 1742 osv. -at 1725) (ngt ålderdomligt l. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) särsk. till 1, om handlingen l. verksamheten att sy, sömnad; äv. (särsk. motsv. 1 a) konkret, om prydnadssöm, broderi; förr äv. övergående i bet.: sy- l. sömnadslön. Svensson SkånFolkdr. 188 (cit. fr. 1725). Uti .. slögder, som Qwinnokönet pryda, såsom nätt synad .. och flera nätta handgierningar war hon wäl hemma. Cavallin Herdam. 5: 310 (i handl. fr. 1742). Bland de syszlor, som särskilt tillkommo .. (kvinnan) nämnas redan i de äldre tiderna spånad, wäfnad, synad. Reuterdahl SKH 1: 47 (1838). En vacker klut var en hel liten förmögenhet och kostade endast i ”synad” en skeppa rågmjöl. Bruzelius AllmogL 35 (1876). De finaste byxorna har skräddaren utsirat med ”synader” av rött, gult, blått och grönt silke. Hörlén GSed. 34 (1914). Kvinnor som kommer tillsammans och idkar synad. Rig 1974, s. 111.
Spoiler title
Spoiler content