SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2004  
TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
(II 7) TILL-SVIGA. (†) särsk. i p. pr.: tigande; jfr sviga, v.2 KyrkohÅ 1909, MoA. s. 83 (1540).
(II 5) -SVUREN, p. adj. [jfr -svära] (†) (gm svuren trohetsed o. d.) hängiven, försvuren; särsk. med gen.- l. poss.-attribut betecknande den (l. det) man är hängiven. (Vi) bekenna, at wij äre wår allerheligeste Fadher Påwen i Rom tilsworne. Tegel G1 1: 162 (1622). Warteckn, dhermed .. (Satan) sine tilswurne helfwetes trälar uthmärker. BtFinlH 2: 363 (1671). Afzelius Sag. 6: 97 (1851).
(II 1) -SVÄMMA, -ning. (numera mindre br.) svämma (se svämma, v. I 3) (ngt) tillstädes; i sht dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ning, äv. konkret, om slam o. d. som svämmat tillstädes. Vissa tillsvämmade lager, formerade för uråldriga tider tillbaka. Stiernstolpe Cuv. 90 (1821). (Egypten) har en .. jordmån, som består af dy och tillsvämning, hvilken floden fört med sig från Æthiopien. Carlstedt Her. 1: 218 (1832). Den tillgrundning, som äger rum vid våra kuster genom tillsvämning och landhöjning. SvGeogrÅb. 1931, s. 18.
-SVÄRA. [fsv. tilsväria] jfr svära till.
1) (†) till II 5, refl.: (med ed) förklara sig trogen l. undergiven (ngn l. ngt); äv. med obj. ersatt av prep.-förb. inledd av under. Gudh j Himmelen, then the sigh tilförenne j glädhiene tilsworit haffua. PPGothus Und. Ff 6 b (1590). (Tre män,) hwilka .. aflade sin Trohets-Ed, och tillsworo sig under Sweriges Crono. Hülphers Dal. 227 (1762).
2) (numera mindre br.) till II 5 a: med ed försäkra l. lova (ngn ngt, särsk. dels trohet l. lydnad o. d., dels förr angivet med att-sats l. inf.-förb.); förr äv. utan indir. obj. Wij tacka edher .. sidhan j epther gudz forsyn oss hulscap och manscap tilsagdhen och tiilswaaren. G1R 2: 38 (1525). (Han) tilswor .. Biskoparna, thet han så laga skulle, at then Romerske Biskopens Leonis Breeff, skrifwit emot Eutychis Willfarelse, skulle offentligen blifwa vpläsit på Mötet. Schroderus Os. 1: 785 (1635). Den lifegne .. utlemnades icke förr, än hans herre tillsvurit att icke martera honom. Strinnholm Hist. 3: 233 (1848). En erinran om att det andliga ståndet först tillsvurit påven och sedan konungen lydnad. HT 1928, s. 308.
-SY, -ning (numera föga br., PH 11: 421 (1778), Löwegren Ögonsj. 209 (1891)).
1) till II 1 a, 11 a α α' (jfr 3): sy till (se sy till 2) (ngt); förr äv. med indir. obj. betecknande det på vilket ngt sys till. Linc. G 5 c (1640). (Linningen) tillsys benkläderna. NJournD 1854, s. 135. Den vertikalt tillsydda biten. Fornv. 1923, s. 38.
2) till II 7: sy ihop (ngt); ss. vbalsbst. -ning förr äv. konkret, om söm varmed ngt är hopsytt; jfr sy till 1. Nytt engilskt bulsterwar tillsytt och icke pådragit passeligit. VgFmT I. 8–9: 86 (1554). En .. tygvolang, hvilkens tillsyning täckes af 4 cent. breda svarta sammetsband. Freja 1873, s. 3.
3) (†) till II 11 a α α' (jfr 1): sy (ngt) för utökning av befintligt förråd. GripshR 1549.
Spoiler title
Spoiler content