publicerad: 2007
TRIO tri4ω l. tri4o, r. l. m. (Vogler Clavérsch. 43 (1798) osv.) ((†) n. Nordforss (1805), WoH (1904)); best. -on (ss. n. -ot); pl. -or (Kellgren (SVS) 5: 23 (1785) osv.), äv. -os (JournLTh. 1811, s. 493, osv.) ((†) -on Dalin (1854), Lampén NärFjärr. 78 (1919)).
1) musikstycke l. komposition för tre instrument l. sångröster (med l. utan ackompanjemang) (jfr TERZETT); äv. om partitur l. nothäfte o. d. med sådant musikstycke. Kellgren (SVS) 5: 23 (1785). Mannerhjerta (äger blott) några få Duos och Trios ur Trollflöjten, hvilka jag sänder. Geijer Brev 151 (1813). Hon sjöng .. små trion med sina bröder. Forssman Gret. 127 (1897). En trio för klarinett, fagott och piano. NFMånKr. 1939, s. 182. — jfr ASS-DURS-, C-DURS-, CISS-MOLLS-, F-DUR-, KLAVER-, PIANO-, STRÅK-TRIO m. fl.
2) [jfr motsv. anv. i t., fr. o. it.; mellandelen utfördes urspr. med tre (blås)instrument] mus. om (mer l. mindre fristående o. mot huvudavsnittet kontrasterande) mellandel i dans l. marsch l. scherzo o. d. Bellman (BellmS) 15: 28 (1766). I denna sats uppenbarar sig en högeligen karakteristisk trio, i motsats till .. (H. Viardots) andra scherzi, deri trios alldeles uteblifva. Norman MusUpps. 60 (1883). Sobra dagar med Schuberts Pianostycke i C, särskilt förälskade sej Hannelore i trion. Oswald Privatm. 55 (1949).
3) grupp l. enhet av tre (gm gemensamma l. likartade verksamheter l. intressen l. tänkesätt o. d. samhöriga) personer; förr särsk. i uttr. göra (en) trio, i fråga om tre personer som utför gemensam verksamhet o. d.; särsk. i fråga om dels musikutövning (se a), dels idrott (se b); äv. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv., i fråga om ngt sakligt (se c). MoB 2: 126 (1796). Julie instämde (i Emilias skratt), och jag kunde ej hålla mig ifrån att göra trio med dem. Bremer FamH 21 (1831; uppl. 2000). (Fakulteten) bestämde att kandidatexamina skulle med tre och tre i sänder anställas .. och hvart trio genom anställd lottning erhålla sin examensdag. HLittSt. 3: 224 (c. 1890). Bland alla tidens dramaturger .. anses .. (Marivaux) intaga rangplatsen närmast efter den stora trion Corneille, Racine, och Molière. PedT 1905, s. 4. De se ut som en mycket glad trio därinne i kaféhörnet. Krusenstjerna Dagdriv. 38 (1923). I går åtalades trion för våld mot tjänsteman. GT 6 ⁄ 3 2004, s. 26. — särsk.
a) om ensemble bestående av tre personer (jfr TERZETT). Almqvist Hind. 6 (1833). Trion intar sin plats på estraden och stämmer instrumenten. Enckell Ljusd. 15 (1930). Hade det inte varit för hans radiorap så hade en av hiphopens mest legendariska trior antagligen inte bildats. Expressen 5 ⁄ 6 1998, s. 11. — jfr SAX-, SAXOFON-, STRÅK-, SWING-TRIO.
b) om grupp av tre idrottsutövare; särsk. ss. senare led i ssgr. SvD(A) 30 ⁄ 6 1924, s. 11. Trion lämnade isen med sex nya poäng och förstärker sin ställning som NHL:s bästa kedja just nu. Expressen 13 ⁄ 11 2005, s. 15. — jfr INNER-, SEGRAR-TRIO.
c) (numera bl. mera tillf.) om grupp av tre saker l. företeelser o. d.; särsk. om (l. elliptiskt för) triovalsverk. Numera konstrueras förvalsverken oftast såsom trio. JernkA 1890, s. 86. Stead var .. samtidigt pacifist, spiritist och feminist. En trio av intressen som inte vann nationens medhåll. Furuhjelm StigOron 169 (1935). — jfr STRÄCKVALS-TRIO.
(1) -SONAT l. -SONATA. [jfr it. sonata à tre] mus. sonat(a) för tre stämmor. Norlind AMusH 385 (1921). Med sina rötter i barockens triosonata är stråkkvartetten äldre än symfonin. DN 18 ⁄ 3 1993, s. B4. —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content