publicerad: 2008
TRYCKERI tryk1eri4, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er (Schück VittA 3: 401 (i handl. fr. 1685) osv.) ((†) -en Thyselius HdlLärov. 1: 71 (c. 1623), SynodA 1: 309 (1726); -n Strindberg Brev 14: 30 (1901)).
Ordformer
(dryckerij 1629. tryckeri (-ie, -ij, -j) 1547 osv. trykerij- i ssg 1697 (: trykerij officin). tröckerij 1702)
Etymologi
[jfr d. trykkeri (ä. d. äv. trøckeri), nor. trykkeri (nor. nn. äv. trykkjeri), mlt. drückerīe, nl. drukkerij, t. druckerei; avledn. av TRYCKA]
1) motsv. TRYCKA 4, om handlingen l. verksamheten l. konsten att trycka bok l. böcker l. skrift(er) o. d.; tryckande, tryckning(sarbete); äv. konkret (jfr 2), om resultatet av sådan handling osv.; jfr BOKTRYCKERI 1, PRÄNT 1, TRYCK 5. G1R 18: 360 (1547). Ibland alla the högnödiga konster, som .. upfunne äre, så är Tryckerij wel then ädlaste och förnembsta. KOF II. 1: 470 (1659). Then gunstige gode läsaren täcktes nu .. vrsächta the Fauter vnder Tryckerijt kunna wara inkomna. Schück VittA 3: 91 (i handl. fr. 1670). At någre äfwen räknat til Tryckeri de på trätaflor utskurne böcker. SvMerc. 1761, s. 51. — jfr BIBEL-, STEN-TRYCKERI.
2) konkret, om anläggning l. företag o. d. där tryckning bedrivs. — särsk.
a) motsv. TRYCKA 3; numera i sht ss. senare led i vissa ssgr, om anläggning l. företag för tryckning av tyger l. tapeter; jfr TRYCK 4. 2RARP 12: 583 (1741; om kattunstryckeri). Tryckeri, (dvs.) industriell anstalt för tryckning af .. musiknoter, banksedlar eller tyger o. s. v. 2NF (1919). — jfr BOMULLS-, HAND-, KATTUNS-, LINNE-, LÄRFT-, SIDEN-, TAPET-, TYG-TRYCKERI m. fl.
b) motsv. TRYCKA 4, om anläggning l. företag för tryckning av skrivet alster l. bildverk o. d.; äv. dels om avdelning l. lokal o. d. inom större företag o. d. (i sht förr delvis motsatt: sätteri), dels med särskild tanke på vid sådan anläggning osv. verksam ledning l. personal; i sht förr äv. med särskild tanke på vid sådan anläggning osv. nödvändig l. förefintlig (maskinell) utrustning; jfr BOKTRYCKERI 2, PRÄNT 3, PRÄNTERI, TRYCK 5. KlädkamRSthm 1593 B, s. 62 b. Gifwe tilkenne, att Cristoffer Reusnär hafwer .. tilbudit sigh att wele skaffe dijtt till Åbo sitt tryckerij ifrån Rostock. RA II. 2: 319 (1617). Den som .. medelst anläggande af Tryckerie, blifwer Boktryckare .. må sedermera ej (osv.). PH 5: 3297 (1752). (Berling) säger, att der är så mycket att beställa (dvs. uträtta) på tryckeriet. Florman BrRetzius 33 (1829). En boktryckerifiskal tillsattes (c. 1802) för att anställa visitationer i tryckerierna och se till, att intet olofligt trycktes. SvH 8: 266 (1905). Tryckeriet väntar under dödstystnad på sätteriet. Bergman GForts. 115 (1913). Tryckeriet förmåddes stoppa tryckningen. Spångberg BanbrHövd. 27 (1939). Kungliga tryckeriet blev reformationens och kungamaktens organ. NE 11: 528 (1993). — jfr ACCIDENS-, BIBEL-, CIVIL-, HAND-, NOT-, ROTATIONS-, STEN-TRYCKERI m. fl.
Ssgr (i allm. till 2 b): TRYCKERI-ALSTER. (numera bl. tillf.) tryckalster. BtRiksdP 1876, I. 1: nr 24, s. 4. SAOL (1973). —
(2) -ARBETARE. särsk. till 2 b; jfr arbetare 2. PH 5: 3302 (1752). Introduktionen av gratistidningen .. var kaotisk med bland annat strejkande tryckeriarbetare. GbgP 12 ⁄ 2 2004, s. 32. —
-CHEF. jfr chef I 4. Penningar och intelligens .. är en tryckerichef mera i behof af än praktiska fackkunskaper i stilgjutning .. och tryckning. Hasselquist Boktr. 71 (1905). —
-FÖRESTÅNDARE. (numera bl. mera tillf.) jfr föreståndare 1 o. -chef, -faktor. RiksdRevRiksb. 1901, s. 41. —
-KONST. tryckkonst (förr möjl. äv. till (l. med anslutning till) 1); i sht i sg. best. Ferrner ResEur. 282 (1760). I ett gammalt tryckeri .. kan man återuppväcka bekantskapen med tryckerikonsten före datorernas tid. GbgP 9 ⁄ 3 1996, s. 38. —
-KONTOR. (förr) jfr kontor 6. Besökte .. Hæggströmska tryckerikontoret å Söder. Johansson Dagb. 2: 68 (1881). —
-MASKIN. (förr) jfr tryck-maskin 4. AdrKalSthm 1921, s. 120. Till tonerna från den dunkande tryckerimaskinen förklarar han hur det går till när det vita nakna .. (papperet) förvandlas till pengar. GbgP 29 ⁄ 9 2001, s. 33. —
-OFFICIN. (numera bl. tillf.) jfr officin 1, 3 o. tidnings-officin; förr möjl. äv. till (l. med anslutning till) 1. UUKonsP 22: 53 (1697). Han (var) med om att starta och bygga upp Expressens nya tryckeriofficin. Expressen 5 ⁄ 2 2005, s. 21. —
-POJKE. (förr) jfr pojke 1 b o. tryckar-gosse. Strindberg Brev 1: 130 (1872). (Redaktören) fortsatte att med driven rundstil fylla de ark, som tryckeripojken väntade på för morgondagens ledare. Siwertz JoDr. 208 (1928). —
-RÖRELSE. jfr rörelse 7 b; äv. (i sg. best.) motsv. rörelse 7. SFS 1897, nr 27, s. 6. (Förändringen) innebär att den svenska tryckerirörelsen .. får bereda sig på nya effektiviseringar och kostnadsbesparingar för att motivera sin framtids existens. GbgP 18 ⁄ 10 2001, s. 37. —
-SAKKUNNIG~020. (numera bl. tillf., i sht i skildring av ä. förh.) sakkunnig i frågor rörande tryckerier o. tryckningsarbete(n). Tryckningsarbete må ej beställas utan efter samråd med statens tryckerisakkunnige. SFS 1921, s. 1461. SAOL (1973). —
(2) -TEKNIK. tryckteknik. Dædalus 1978–79, s. 89. En besvärande sak med tidningars moderna och datoriserade tryckeri-teknik .. är att felen inte längre blir lika roliga. GbgP 11 ⁄ 9 2003, s. 66. —
(2) -TEKNISK. jfr -teknik o. tryck-teknisk. HandInd. 958 (1927). Erfarenhet från tryckeriteknisk verksamhet .. räknas som värdefull merit. DN(A) 17 ⁄ 10 1963, s. 26. —
(1 (, 2 b)) -TUNNA. (förr) om del av spannmålstionde (urspr.) anslaget för att bekosta tryckning av vissa böcker (i sht bibeln); bibeltryckstunna; i sht i sg. best.; jfr tryckar-, trycke-tunna. Schück VittA 2: 115 (i handl. fr. 1668). Tryckeri Tunnan, som Konung Gustaf den I hade anslagit .. til upläggande af Bibeln på Svenska, anordnades, igenom Kongl. Förordningen af .. 1682, til .. nyttige Böckers tryckande, förr än den sedan anslogs til förbättring af Schole-Staternas löner. Schönberg Bref 3: 281 (1778). 2SvUppslB (1954). —
-VERK. (†) tryckeri. Wollin Stilgjut. 95 (i handl. fr. 1766). (På) St. Pauls-Gatan .. äro .. at hyra Privilegier til et Tryckeri-Werk, med de därtil tjänlige Redskap. DA 1771, nr 142, s. 3. —
-VERKSTAD~20, äv. ~02. (numera bl. tillf.) till 2, förr möjl. äv. till (l. med anslutning till) 1. (Det ansågs) at där Tryckerij-Wärkstäderne blif(w)a alt för många, så skulle dee ruinera hwarandre. AntecknSaml. 275 (1691). Mötet med de slitna tapeterna på ödegårdarna fick henne att starta en tryckeriverkstad i en före detta gymnastiksal. DN 8 ⁄ 6 2007, s. A6. —
-VERKSAMHET~002, äv. ~200. om verksamhet bedriven vid tryckeri(er); äv. konkretare. Om tryckeriverksamheten i Sverige vet man .. att (osv.). 2UB 10: 234 (1907). Han .. lånade 60 miljoner och köpte lämpliga delar av tryckeriverksamheten. Expressen 16 ⁄ 9 1994, s. 13. —
-VÄSEN(DE). (numera bl. tillf.) sammanfattande, om allt (i ett land o. d.) som hör till l. har samband med tryckerier l. tryckning. Att Boktryckarne .. ofta äro helt oskyldige (till tryckfel), och till mesta delen släte och okunnige Correctorer dem förorsaka, är för kännare af tryckeri-wäsendet icke obekant. Täubel Boktr. 2: 56 (1823). Laurin Minn. 2: 306 (1930). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content