publicerad: 2011
UPPFOSTRA up3~fωs2tra, v. -ade. vbalsbst. -AN (se avledn.), -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.), -ARINNA (se avledn.), -ERSKA (tillf., Boding Molière Mick. 2 (1741) osv.).
Ordformer
(op- 1617–1727. opp- 1690 (: oppfostran)–1862 (: oppfostran). up- (v-, w-) 1536–1881 (: upfostringsväsendet). upp- c. 1635 osv. -foostr- 1541. -fostr- 1536 osv.)
Etymologi
1) (numera mindre br.) ge (ngn l. ngt) omsorg o. näring under uppväxten, föda l. driva upp; jfr FOSTRA, v. 2, 4. Och haffuer mijn första röst warit gråått såsom andres, vthi swepni(n)g och vmsorg vpfostradher. SalWijsh. 7: 4 (öv. 1536). Göken uppfostras af Sädesärlan och andra af samma slägte. Regnér Begr. 2: 31 (1813). Östergren (1964). — särsk.
a) (†) föda upp (ngn med di l. mjölk). Hanna .. upfostrade sin käre son Propheten Samuel widh sine bröst. Schroderus Albert. 1: 3 (1638). Hon föder Barn, hwilka Phorbas upfostrar med getamiölck. Rudbeck d. ä. Atl. 2: 385 (1689). Får miölken lembnas mäst öfweralt till Lambens upfostring. AllmogHemsl. 113 (1741).
b) (†) med avs. på växt: driva upp l. odla; jfr FOSTRA UPP 2. Så at denna säden, som tilförne warit opfostrat uti en warmer grund, och under ett mildare Climat icke gierna mächtar emotstå den kalla grundens .. köld. Stridsberg Åkerbr. 113 (1727). Trolle-Bonde Hesselby 157 (i handl. fr. 1756).
c) († utom i ssgn UPPFOSTRINGS-TULL) oeg. l. bildl., med avs. på ngt sakligt: uppodla, frambringa; särsk. med avs. på industri o. d.: utveckla, driva upp. De oordningz återlefwor som förre krijgen af sig födt och upfostrat hafwa. Gustaf II Adolf 203 (1617). Att väfvarne själfve icke .. besinnat fördelen af att få åt sig uppfostrad en blomstrande finspinneriindustri. NordT 1880, s. 111. Kältande förmaningar uppfostra likgiltighet. Topelius Tb. 104 (1895).
2) gm påverkan o. undervisning fostra (ngn, i sht barn l. ung person) (till ett beteende i enlighet med vissa, i samhället l. sällskapslivet l. viss kultur o. d. mer l. mindre fastställda o. mer l. mindre tydligt formulerade, normer); förr äv.: lära upp l. utbilda (ngn, förr äv. sig) (i ngt l. till ngt); äv. abs.; jfr FOSTRA, v. 3, FOSTRA UPP 1. Ty Konung Johan .. ändogh han j kättersk läro vpfostradh war .. Lijkwäl behöllt han för sinne husfrues exempel och umgänge skull, månge Påweske och Catholiske sedher. Bureus Påw. A 3 b (1604). (Regementet kan inte bliva vid makten) med mindre än Landzens Ungdom blifuer i Gudz Ord och bookelige konster rätt informerat och Upfostrat. Thyselius HdlLärov. 2: 226 (1624). Skolans ändamål är .. äfven att uppfostra, det vill säga, att bilda hjerta, karakter, lefnadsåsigt. Tegnér (WB) 8: 282 (1838). Hos den svenska vitterheten jämte antiken uppfostrade han sig till skald. CGEstlander hos Runeberg 8: 335 (1902; normaluppl.). Förr i tiden skulle ungdomen uppfostras i Herrans tukt och förmaning. Zetterström VärldHj. 85 (1942). Kvinnan med skallfrakturen .. tillade att ungen tycktes bli ”uppfostrad till terrorist”. Expressen 23/2 2002, s. 28. — jfr SAM-UPPFOSTRA o. O-, SJÄLV-, SKOL-, SVÅR-UPPFOSTRAD samt FOLK-, SJÄLV-, SMAK-UPPFOSTRANDE. — särsk.
a) (†) i fråga om utbildning med tanke på praktisk färdighet: träna upp (hand l. öga o. d.). (Både hos konstnären o. naturvetaren måste) ögat och handen .. uppfostras, och om detta ej sker i ungdomen, är det sällsynt, att en verklig skicklighet kan vinnas. NDA 24/11 1876, s. 2. Lagerlöf Holg. 2: 447 (1907).
b) i p. pf., pregnant: väluppfostrad, bildad. Schultze Ordb. 1228 (c. 1755). Uppsatserna .. beröra ämnen af allmänt intresse äfven för de uppfostrade klasserna. Samtiden 1874, s. 104. Den okände. Beviljar Ni ett enskildt samtal? Läkaren. I alla ämnen som kunna anses passande mellan uppfostrade personer! Är ni sjuk? Strindberg Dam. 183 (1898). — jfr O-UPPFOSTRAD.
c) (utom ss. förled i ssgr numera i sht vard.) ss. vbalsbst. -ing: uppfostran (se d. o. 2). Linc. Cc 2 b (1640). Til det första, woro det til önska, at thet woro en ansenlig och hedersam Matrona (som blev jordgumma), som woro wahn at omgås med Folck, och uti hwilken man funne en god Upfostring. Hoorn Jordg. 1: 11 (1697). Upfostringen har et twefalt ämne, hwarwid den sysselsättes: Siälen och Kroppen. Berch Hush. 49 (1747). Är uppfostring till en stor kraft i viljan möjlig? 2SAH 10: 293 (1822). Självsäkert uttalar .. (experten) sig om uppfostring, arbetsplatskonflikter, statsskulden, världsfreden och demokratin. Expressen 31/12 1997, s. 20. — jfr BARN-, SAM-, SKYDDS-UPPFOSTRING.
Ssgr (i allm. till 2): UPPFOSTRINGS-ANSTALT~02 l. ~20. (i sht förr) anstalt l. inrättning för uppfostran o. utbildning; särsk. om (statlig) inrättning för (tvångs)omhändertagande av barn o. ungdomar som ansågs behöva anpassning till rådande normer i samhället; äv. om sådan inrättning för barn l. ungdomar som ansågs efterblivna; äv. mer l. mindre bildl.; jfr -hem, -hus, -institut, -skola, -verk. Oldendorp 2: 101 (1788). (S. Johnson) inrättade en Upfostrings-anstalt för unga Vettenskapsidkare. LBÄ 14–15: 43 (1798). Tegnér (WB) 4: 124 (1824; bildl.). Till uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare betalar .. staten årligen över 400,000 kronor. Kuylenstierna Statsmaskin. 20 (1926). Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar. SvStatskal. 1939, s. 506. —
-ARBETE~020. arbete med uppfostran; jfr -verk. BetDöfstUnd. 1878, s. 31. Det samvetsgrannaste uppfostringsarbete i väl ordnade skolor synas icke bära minsta frukt beträffande somliga barn. Arcadius Folksk. 4 (1903). —
-BIDRAG~02 l. ~20. (förr) ekonomiskt bidrag för barns underhåll som betalades till den som hade vårdnaden om barnet (vanl. modern) av den andra föräldern (vanl. fadern); jfr -hjälp. (De gamla sjömännen) hade föredragit ungkarlslivet och dess fröjder med ty åtföljande efterräkningar .. i form av uppfostringsbidrag. Hellström Storm 186 (1935). —
-BOK. bok med sedelärande l. bildande syfte; äv.: bok om uppfostran; jfr -roman, -skrift. Skepps-Laster af Upfostrings-Böcker och Afhandlingar för Barn i alla Vetenskaper. Lanærus Försök 121 (1788). Men ack! barna-uppfostran är ingen lätt sak, och de många uppfostringsböcker, jag studerat, äro mig till ringa hjelp. Bremer Hem. 1: 18 (1839). —
-DEPUTATION. (†) deputation (se d. o. 2 b) med uppgift att handha utbildningsfrågor; jfr -kommitté. I lika måtto blef et annat Hr Major Boijes memorial upläsit angående en upfostringzdeputations förordnande. 2BorgP 6: 83 (1738). SvH 7: 280 (1902). —
-FAKTOR. jfr faktor II 2. Göransson Kern 2: 34 (1877). Arbete under ansvar är alltjämt en av livets viktigaste uppfostringsfaktorer. TSvLärov. 1954, s. 583. —
-FEL. fel som begås l. är begånget vid uppfostran. Modren bär dock här, liksom då fråga är om K. Carl XI:s uppfostringsfel, dyraste ansvaret. BL 14: 11 (1847). SvFolket 11: 271 (1940). —
-FRÅGA. fråga (se fråga, sbst. 3) l. problem som rör uppfostran l. (i sht förr) utbildning; jfr -problem. 2SAH 20: 227 (1840). Barnaboken gjorde Anna Wahlgren till en auktoritet i uppfostringsfrågor. Hufvudstadsbl. 25/1 2001, s. 26. —
-HANDGREPP~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) uppfostringsmetod; jfr handgrepp 2 b. Ungdomens religiositet beror af nationens i det hela och kan genom inga uppfostringshandgrepp ingjutas. SvLitTidn. 1813, sp. 166. —
-HEM. (i sht om ä. förh.) jfr hem I 2 e β α′ o. -anstalt. SFS 1919, s. 1471. Sedan 1800-talets förra hälft har det funnits uppfostringshem, skyddshem, för vanartig ungdom. Elmér SvSocPolit. 269 (1964). —
-HUS. (†) institution l. inrättning för (uppfostran o.) utbildning; jfr hus 7 o. -anstalt, -institut. Insamlingarne .. till ett s. k. uppfostringshus eller högre läroverk i Stockholm. Skolordn. 1778, s. I. Dalin (1855). —
-IDÉ. idé (se d. o. 4 b) om hur uppfostran bör gå till. ÅbSvUndH 56–57: 271 (1939). Till pappas uppfostringsidéer hörde .. ”härdningen”. Tingsten Liv 1: 26 (1961). —
-IDEAL. jfr ideal II 3. Så olika som uppfostrarne, så olika kunna dessa uppfostringsideal vara. Göransson Kern 1: 5 (1875). —
-INSTITUT. (förr) institut l. inrättning för (uppfostran o.) utbildning; jfr -anstalt, -hus. PedT 1900, s. 163 (1803). Ett uppfostrings-institut för 500 unga flickor, der de studera och graduera, såsom ynglingar få göra det. Bremer NVerld. 1: 300 (1853). —
-KOMMISSION. (förr) kommission (se d. o. 5) med syfte att behandla ärenden rörande utbildningsväsendet; jfr -kommitté. DA 1771, nr 21, s. 3. Den s. k. Uppfostringskommissionen .. utöfvade under åtskilliga år en mer eller mindre oregelbunden verksamhet och framlade två gånger .. skolordningsförslag. Lagerstedt SvUppfH 33 (1903). —
-KOMMITTÉ. (förr) jfr -deputation, -kommission. FörslSkolordn. 1817, Titelbl. Sedan 1812 arbetade en af kungl. maj:t förordnad uppfostringskomité på de offentliga skolornas ombildning i enlighet med tidens kraf. Wieselgren Bild. 468 (1881, 1889). —
-KONST. om konsten att uppfostra. Grenander Niemeyer Inledn. 2 (1805). Det säger sig självt, att psykoanalysen, sådan Sigmund Freud givit oss den, måste få genomgripande följder för både barnpsykologien och uppfostringskonsten. Nyman NVägPsyk. 142 (1934). —
-LÄRA. lära l. teori om uppfostran; äv.: läran l. vetenskapen om uppfostran, stundom närmande sig l. övergående i bet.: pedagogik; jfr -vetenskap. Boëthius Sedol. 64 (1782). Uppfostrings Läran, handterad såsom vettenskap. HFinSkolvH 2: 12 (1802). Vi hafva sett .. huru långt .. (Rousseau) dref sina uppfostringsläror. LärovKomBet. 1884–85, III. 1: 55. Är inte det en allmän regel .. i den moderna uppfostringsläran, att man skall uppmuntra, icke nedslå. Swensson Willén 117 (1937). —
-MEDEL. jfr medel, sbst. 13. Rogberg Pred. 2: 51 (1820). Luther själf ansåg teatern lämplig såsom uppfostringsmedel. Personne SvTeat. 1: 17 (1913). —
-METOD. metod att uppfostra; jfr -handgrepp, -sätt. Alopæus BorgåGymn. 178 (i handl. fr. 1795). Sammanfattande skulle jag vilja säga, att moderna uppfostringsmetoder kräver stor vishet hos fostraren. Form 1950, s. 157. —
-PLAN. jfr plan, sbst.1 II 2, o. -program. LittT 1795, s. 26. Min moder hade högtflygande drömmar för min räkning, och hennes uppfostringsplaner hade alltid ett bestämdt mål. Lundegård LaMouche 137 (1891). —
-PRINCIP. jfr princip 3. (Så lät R. Macklean) inhemta närmare kännedom om schweizaren Pestalozzis uppfostringsprinciper samt tillämpa dem i två folkskolor, som han anlade. NF 10: 531 (1886). —
-PROBLEM. jfr problem 2 o. -fråga. PedT 1903, s. 27. De flesta uppfostringsproblem löses lättare, om skola och hem samarbetar. PedT 1955, s. 3. —
-ROMAN. om (typ av) roman med uppfostran som tema l. syfte; jfr -bok. 2NF 19: 330 (1913). Rousseau har sökt belysa denna preventiva fostran i sin uppfostringsroman Emile. PedT 1958, s. 80. —
-SKOLA. skola vars mål är att ge uppfostran o. allmänbildning; äv. mer l. mindre oeg. l. bildl.; jfr -anstalt, -verk. Verlden blef en af Försynen länkad uppfostringsskola. Phosph. 1810, s. 184. För humanisten har uppfostringsskolan en från fackskolan specifikt skild uppgift: allmänbildning, humanitet. Schwartz Tegnér 72 (1903). —
-SKRIFT. skrift med syfte att utbilda; äv.: skrift om hur uppfostran bör gå till; jfr -bok. Om kroppens vård under barndomen .. (har) practiska Pedagoger i detta verk nedlagt sina tankar, jemte goda öfversättningar af Lockes och Rousseaus Uppfostrings-skrifter. Broocman TyUnd. 2: 52 (1808). Ahnlund GA 32 (1932). —
-SYSTEM. system (se system, sbst.1 5 b) för uppfostran (o. utbildning). Järta 2: 495 (1828). Den brådmogenhetens sträfvan som genomgår hela nutidens uppfostringssystem i både hem och skola. Santesson Nat. 186 (1880). —
-SÄTT. sätt att uppfostra; jfr -metod. Höpken 1: 216 (1745). Mina föräldrar hade .. icke brådskat med (läs)undervisningen; det hörde icke till deras uppfostringssätt att med afsigt framdrifva en förtidig utveckling. Svedelius Lif 17 (1887). —
-TID.
1) till 1, 2: tid under vilken uppfostran sker; förr äv. om (ss. straff utdömd) tid på uppfostringsanstalt o. d. De som sig min Ungdoms och upfostrings tid bekant hafwa, neml. at jag icke Scholar och Academier biwistat. Nordencrantz Arc. Föret. 1 (1730). At straff .. ådömes på bestämd tid, under det deremot uppfostringstiden genom domen bestämmes endast till sitt minimum. Thyrén StrafflRef. 1: 147 (1911).
2) (†) till 1 c, om uppbyggnadsperiod för nytt företag l. ny industrigren o. d. Så kan man naturligtvis göra gällande, att det offer som uppfostringstiden fordrar, uppväges av den vinst, som industrin senare avkastar. Cassel TeorSocEkon. 602 (1934). Ymer 1942, 3–4: 583. —
(1 c) -TULL. om skyddstull som tillämpas (under begränsad tid) ss. etableringsstöd för (nystartad) industrigren (för att främja inhemsk industri). VFl. 1926, s. 137. I verkligheten blir talet om uppfostringstullar ofta ett svepskäl att upprätthålla protektionism. DN 22/8 2001, s. C2. —
-UTSKOTT~02 l. ~20. (†) utskott med uppgift att examinera (blivande lärare) i pedagogik o. d. VDAkt. 1815, nr 379. Sedan skolordningen 1820 .. ej mera talade om förhör i pedagogik, upplöstes Uppfostringsutskottet. Weibull o. Tegnér LUH 1: 322 (1876). Lagerstedt SvUppfH 37 (1903). —
-VERK. (i sht förr) om verksamheten att uppfostra, uppfostringsarbete (jfr -verksamhet); äv. dels: verk med uppgift att uppfostra (jfr -anstalt, -skola), dels: uppfostringsväsende (jfr edukations-verk). 2BorgP 8: 931 (1743). Det förtjente .. undersökas, huru hela läro- och upfostringsverket för alla classer af medborgare skulle kunna i sammanhang fullkomnas. Höijer 4: 440 (1796). De ynglingar, hvilka vid Krigs-akademien, eller andra Upfostrings-verk, besluta sig om at förvärfva de för krigsyrket erforderliga kunskaper. KrigVAT 1834, s. 212. Det uppfostringsverk, som i skolorna utförts. PedT 1941, s. 138. —
-VERKSAMHET~102, äv. ~200. verksamhet(en) att uppfostra; jfr -verk. Att uppfostringsverksamheten måste åsyfta: 1) frambringandet af en genom de sedliga ideerna bestämd insigt och 2) bildandet af en med denna insigt öfverensstämmande vilja. Göransson Kern 1: 6 (1875). —
-VETENSKAP~102, äv. ~200. (numera mindre br.) uppfostringslära. HFinSkolvH 3: 354 (1783). PedT 1962, s. 164. —
-VÄSEN(DE). (i sht förr) sammanfattande, om alla undervisningsanstalter o. övriga (offentliga) verksamheter (inom ett område) som tjänar ett uppfostrande (o. utbildande) syfte; jfr -verk. AnderssonBrevväxl. 1: 18 (1839). En jämförelse mellan uppfostringsväsendets utveckling i Sverige och i andra länder torde visa, att Sverige .. har hållit jämna steg med de längst framskridna .. i fråga om arbetet för ungdomens uppfostran och undervisning. Lagerstedt SvUppfH 57 (1903). —
-ÅTGÄRD~02 l. ~20. åtgärd i syfte att uppfostra. Callerholm Stowe 289 (1852). Verkningarna av uppfostringsåtgärder kunna .. iakttagas först efter flera års förlopp. TSvLärov. 1943, s. 254.
1) till 1, om uppfödning l. uppodling o. d. Verelius 78 (1681). I Franska Trägårdarne cultiweras Amaranter af flere slag .. Under et kallare Climat är deras upfostran granlaga. Fischerström 1: 92 (1779). Redan från våren hade .. kalfvar, grisar, gäss och .. kalkoner .. åtnjutit den omsorgsfullaste uppfostran, för att i behaglig tid offra sitt lif för konung och fädernesland. Topelius Fält 4: 550 (1864). särsk. (†) till 1 c: utveckling l. etablering (av industri). De offer, som man lagt ner på en för tidig uppfostran av industrin, kunna alltså visa sig ha varit bortkastade. Cassel TeorSocEkon. 602 (1934).
2) till 2, om handlingen l. förhållandet att uppfostra ngn; äv. konkretare, dels om enskild omgång av sådan handling osv., dels om resultatet av sådan handling osv.; särsk. dels: folkvett, hyfs o. d., dels pregnant: god uppfostran l. bildning o. d. Tå the få see Lijfzfruchten frisk och heelbregd .. skole the strax .. tacka .. Gudh, och innerligen bedja, at han wille henne .. til en lycksaligh Vpfostran meddela sijn himmelske Wälsignelse. Schroderus Modersch. I 4 b (1642). För öfrigt känner .. jag att det väl kan ges en uppfostran till prest, men icke till poët, annorlunda än den man ger sig sjelf. 3SAH XLVI. 2: 67 (1826). Lärare och lärarinnor från alla jordens länder kommo till Nåås för att lära sig hur de skulle sköta handens uppfostran. Lagerlöf Holg. 2: 447 (1907). Frun, född i ingenjörsfamilj .. , hade uppfostran och ansågs vara fin flicka. NDA 1912, nr 199, s. 1. De falkar, som skulle tämjas för jakt, fingo åtnjuta en mycket omsorgsfull uppfostran. Grimberg SvFolk. 1: 564 (1913). Att skrämma är ett gammalt medel i uppfostran. Wigforss Minn. 1: 39 (1950). De som gör det här saknar uppfostran och respekt för vad som är mitt och ditt, rätt och fel. DN 22/8 2001, s. C2. jfr barn-, familje-, folk-, katekumen-, o-, sam-, själv-, skol-, skydds-, soldat-uppfostran m. fl. —
UPPFOSTRARE, m.//ig. person som uppfostrar; särsk. dels om förälder l. annan vårdnadshavare, dels om person med yrkesmässigt ansvar för uppfostran; stundom äv. om ngt sakligt, i sht abstrakt företeelse med uppfostrande syfte l. verkan. Juslenius 75 (1745). Föräldrar hafva den naturligaste kallelsen och närmaste förbindelsen att vara sina barns uppfostrare. Grenander Niemeyer 62 (1805). Att sådana bilder ur folkets framfarna lif som (Fänrik Ståls sägner) .. äro utomordentligt viktiga uppfostrare i .. (fosterlands)kärlek. Söderhjelm Runebg 2: 403 (1906). I sitt förhållande till (lärar)seminariets elever bör han alltid erinra sig de särskilda förpliktelser, vilka åligga den, som har att handleda vuxen ungdom, vilken förbereder sig för uppfostrarens kall. SFS 1937, s. 1026. jfr folk-, skydds-, smak-uppfostrare.
Ssgr: uppfostrar-, äv. uppfostrare-gärning. uppfostrande verksamhet, uppfostringsarbete. Swing 1921, nr 4, s. 3.
-kall. (numera mindre br.) jfr kall, sbst.2 4. De unge män, hvilkas framtida bestämmelse är att verka i lärare- eller uppfostrare-kallet. TLär. 1846–47, s. 5. SAOL (1973). —
UPPFOSTRARINNA, f. [jfr uppfostrare] (numera mindre br.) kvinnlig uppfostrare; förr äv. om ngt sakligt, i sht abstrakt företeelse med uppfostrande syfte l. verkan. Weste (1807). Hennes eget lif har varit henne en sträng uppfostrarinna. Bremer GVerld. 2: 328 (1860). (Eleverna) släppas aldrig ur sigte af sina uppfostrarinnor. AB 1894, nr 55, s. 4. SAOL (1973).
Spoiler title
Spoiler content