SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2011  
UPPLYSNING up3ly2sniŋ, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(opliusningh 1683. opliussningh 1633. oplysning (-ÿ-, -gh) 15261662. oplyssning 1658. upliusning 1735. uplysning (v-, w-, -gh) 15281868. upplysning 1767 osv. upplyssning (v-, -ÿ-, -sz-) 16791708)
Etymologi
[fsv. uplysning; jfr d. oplysning; vbalsbst. till UPPLYSA (o. LYSA UPP)]
1) om handlingen l. förhållandet att lysa upp ngt; äv. konkret(are), om belysning l. dager l. ljussken o. d. Om morgonen .. hastades i första uplysningen med marchen. Oscar II V. 3: 18 (i handl. fr. 1712). At sällan någon stråle blifvit sedd, när det blixtrat vid mulen himmel, utan endast en mer eller mindre stark uplysning. VetAH 1760, s. 68. Jag gick förbi Geijers. Där var stark upplysning. Ljuskronor skimrade i taken. 3SAH 10: 31 (1837). Mot den ersättning, som .. af Kungl. Maj:t bestämmes, skall lärare vid lappfolkskola ombesörja upplysning, uppvärmning och renhållning af skolrummen. SFS 1907, nr 4, s. 1. — jfr GAS-, GAT-UPPLYSNING.
2) i oeg. l. bildl. anv., om handlingen l. förhållandet att förse ngn l. ngt med ljus, kasta ljus över ngt l. ta fram ngt i ljuset; äv. konkret(are); särsk.
a) förmedlande av insikter l. kunskaper o. d., bildning (se d. o. 5), utbildning; äv. om resultatet av sådant förmedlande av insikter osv.: förnuft l. klarsyn (utan fördomar); kunskaper, bildning. At the haffua fornufft och naturljg vplysning j theres forstond. OPetri 2: 124 (1528). Alt detta är under händer på Männer af uplysning. Wallquist EcclSaml. 1–4: 4 (1788). Med upplysning, säger Rosenstein, kan i allmänhet ej förstås någonting annat än till sin grund sanna, för sitt ändamål tillräckliga och till sin egentliga nytta tillämpliga kunskaper. Nyblæus Forskn. I. 1: 185 (1873). Doktor Nea Borg? .. Är det inte hon som har propagerat för att det ska införas sexuell upplysning i folkskolorna? Heerberger Dag 53 (1939). — jfr FOLK-, FÖRSTÅNDS-, NATIONAL-, NYKTERHETS-, SEXUAL-UPPLYSNING m. fl.
b) (numera mindre br.) belysande, förklaring, klargörande; särsk. med bestämning inledd av i l. av betecknande det som ska belysas l. förklaras. Så frampt mehra till saakzens opliussningh kunde behöfwas. VDAkt. 1671, nr 11. Alle Witnen som Consistorium behöfwer, til uplysning i Saken .. böra straxt .. Eedeligen afhöras. FörordnRättegDomcap. 1687, § 22. Upplysning af de mörka ställen, som ibland förekomma uti Posttidningarna. 3SAH 28: 112 (1734). Ett ord, som fordrar uplysning. Ödmann StrFörs. II. 1: 83 (1803). Auerbach (1915).
c) underrättelse l. uppgift l. information; besked (se d. o. 12); särsk. med bestämning inledd av prep. om (förr äv. över), angivande det som underrättelsen osv. gäller; särsk. i förb. till l. som upplysning, upplysningsvis; äv. i sådana uttr. som ta upplysning(ar) på ngn, begära (i sht ekonomiska) uppgifter om ngn. Gamble lotter på all adelens sätesgårdar och godz här j Skåne, hwilka kunna gifwa stoor oplyssning om theras willkohr och valeur. HTSkån. 1: 202 (1658). Thet drögzmål som är skedt med Edert swar på hans ansökiande om uplysning öfwer samma Resolution. Schmedeman Just. 1236 (1689). Jag wil .. gifwa eder en noga uplysning om honom. Lagerström Bunyan 1: 114 (1727). Til uplysning, föreställer A .. Jordens medelpunct. VetAH 1756, s. 6. Hvem jag möter begär upplysningar. Adlerbeth HorSat. 80 (1814). (Slottets) förra ägarinna hade, efter att ha lämnat ifrån sig så gott som allt vad hon ägde, begivit sig ut i världen, utan att ge närmare upplysningar om sina framtidsplaner. Dardel Konf. 109 (1924). Det var klart att jag tog upplysning på dig först. Edqvist SvartSyst. 31 (1961). — jfr FÖRHANDS-, KREDIT-, SAK-, SOCIAL-UPPLYSNING m. fl. — särsk. konkret: (elliptiskt för) upplysningscentral; i sht i sg. best. (Han ringde) omedelbart till upplysningen och frågade varifrån man ringt nyss. Johnson GrKrilon 237 (1941).
d) relig. insikt l. förståelse l. klarsyn i andligt o. religiöst avseende; äv. om förhållandet att sådan insikt osv. kommer ngn till del (gm Guds försorg); särsk. i uttr. (genom) den heliga andes upplysning. Itt lywss til hedhninganas oplysningh, och titt folk Israel til prijs. Luk. 2: 32 (NT 1526). Om then Siuke genom Gudz Nåd och then Helige Andes uplysning, antager wår Christelige Lära och Tro .. så (osv.). Kyrkol. 17: 8 (1686). Då fortsättes kallelsen efter Christi Prophetiska ämbete med rätt kraft och nytta och människan winner deraf ljus och en lefwande kunskap, som kallas uplysning. Nohrborg 35 (c. 1765). Upplysningen .. är det den Hel. Andes nådewerk, i hwilket han genom Lagen och Evangelium meddelar den kallade menniskan kunskap om hennes syndaelände samt om nåden i Christo. Norbeck Theol. 78 (1840). Religionslex. (1999).
3) [efter t. aufklärung, fr. les lumières] benämning på den intellektuella riktning med centrum i Frankrike som uppkom under 1700-talets andra hälft o. som hävdade förnuftets, frihetens o. kunskapens betydelse; i sht i sg. best.; särsk. i uttr. upplysningens tidevarv. Uplysningen, som förnämligast hvilar på förståndets frihet och sjelfständighet, och innebär förakt för all främmande myndighet i sanningarnas verld, har åtmindstone begynt kringsprida sig. Höijer 4: 439 (1796). Man tviflade i Moralen, man tviflade i Politiken, i Historien, i allt; men just ej i sin Philosophi; ty den var sjelfva upplysningens eget ofelbara medel. Geijer UpplysnRel. 27 (1811). Upplysningens tidevarv betydde uppsving för pedagogisk forskning och undervisning. PedT 1955, s. 43.
4) (†) offentlig kungörelse. Erich Olofsson säger sigh wäl kuna minnas .. det Olof Jönsson .. den tridie gårdz opliussningh klandradt hafuer. BtÅboH I. 6: 25 (1633). Cannelin (1921).
Ssgr: (2 a) UPPLYSNINGS-ARBETE~020. arbete med (folk)upplysning. Ett högst betydande, frivilligt upplysningsarbete utöfvas i .. (Danmark) genom allmänbildande föredrag, som hållas för unga och gamla. NF 3: 877 (1879).
(2 a) -BROSCHYR. broschyr som ger upplysning (inom visst område); jfr -skrift. TSvLärov. 1942, s. 187. En upplysningsbroschyr om den allmänna försäkringen skall utarbetas och distribueras till samtliga hushåll. SvD(A) 13/1 1965, s. 10.
(2 a, c) -BYRÅ. byrå för upplysningsverksamhet; jfr -central. NF 8: 1507 (1884). Att det pålitligaste medlet, hvarmed en säljare kan värna sig emot .. förluster, består deri, att han genom en god upplysningsbyrå inhemtar kännedom om sina kunders soliditet. Cronholm Förl. 11 (1904). Till den korresponderande allmänhetens tjänst finnes vid postkontoret .. en upplysningsbyrå inrättad. Döss o. Lannge (1915).
(2 a, c) -CENTRAL. central för upplysningsverksamhet; jfr -byrå. Landberg Fredsorg. 139 (1928). Allmänheten uppmanas .. att kontakta den upplysningscentral som räddningstjänsten upprättat om oljefynd och inte röra eller försöka städa upp på egen hand. Sydsv. 21/1 2008, s. A7.
(2 c) -DUBBLA, -ing. spelt. i bridge: gm att dubbla (se dubbla, v.2 1 b β) upplysa om öppningsstyrka o. intresse för kontrakt i objuden färg. Lundgren Koppel AuktBr. 58 (1923). För en upplysningsdubbling .. behövs minst 3 honnörstick, vanligen mer, Ni måste ha goda kort i varje objuden färg. Werner o. Sandgren Kortox. 144 (1949).
(3) -ENTUSIASM. (numera bl. tillf.) entusiasm för upplysningstidens idéer. Lamm UpplRom. 1: 223 (1918). In i det sista behöll Kellgren sin upplysningsentusiasm. IllSvLittH 2: 417 (1956).
(2 a, 3) -FACKLA. (numera mindre br.) mer l. mindre bildl.; jfr fackla 1 b ε. Rademine Knigge 1: 10 (1804). O, sköna Stad! Du landets prydnad vorden, / Upplysnings-facklan för den Finska Norden. Schauman 6Årt. 1: 150 (cit. fr. 1840).
(3) -FIENDE. (tillf.) jfr fiende 1 b α. LittT 1797, s. 513.
(2 a) -FILM. film med syfte att upplysa om ngt. Motorför. 1929, nr 10, s. 1.
(3) -FILOSOF. jfr -filosofi. Strindberg Ensam 117 (1903). (Voltaire) hämtade sina grundtankar från de engelske upplysningsfilosoferna, särskildt från Locke. 2NF 32: 1042 (1921).
(3) -FILOSOFI. filosofi omfattande upplysningens idéer; jfr -filosof. 3SAH LVII. 2: 90 (1774). (Borde ej) förhållandena människorna emellan regleras av lagar dem förnuftet kunde godkänna, icke av kyrklig eller världslig auktoritet? I denna uppfattning rotar sig det adertonde seklets upplysningsfilosofi och förnuftsdyrkan. Vasenius Harm. 60 (1908).
(3) -FÖRFATTARE. författare omfattande upplysningens idéer. Hon hade .. övergått till katolicismen, allt medan hon med förtjusning läste Bayle och andra upplysningsförfattare. Sylwan EurLittH 1: 454 (1910).
(3) -IDÉ. i pl., om de idéer om (en ordning baserad på) kunskap, förnuft o. frihet o. d. som utgjorde grund för upplysningen. Revolutionära upplysningsidéer. 2SAH 61: 131 (1884). Upplysningsidéerna, kraven på frihet för tanken och personen, fördragsamhet mot andra, sunt förnuft, humanitet och mänsklighet, tränga djupare ned i samhället .. och återspeglas starkare i (den gustavianska) tidens litteratur och press. SvFolket 7: 34 (1938).
(2 a, 3) -KAMP. jfr kamp, sbst.2 2. (1700-talets kritiska journaler har) en stor betydelse, enär de satte den svenska publiken i beröring med utlandets idéströmningar .. På så sätt förberedde de den gustavianska tidens upplysningskamp. Schück o. Warburg Huvuddr. 2: 9 (1917).
(2 a) -KAMPANJ. jfr kampanj, sbst.2 3 a. Koch EmigrLand 94 (1910). För närvarande pågår i vårt land en intensiv upplysningskampanj på det ekonomiska .. området. De Geer SvNatRiked. 2: 6 (1950).
(2 a, 3) -KULTUR. jfr kultur 8. SvH 8: 222 (1905). Aristippos och Anthisthenes hade redan fått sin inställning bestämd av den sofistiska upplysningskulturen. Aspelin TankVäg. 1: 84 (1958). Under Gustav III:s tidevarv blir den franska upplysningskulturen allmän egendom i Sverige. Lindroth SvLärdH 4: 166 (1981).
(2 a, 3) -KÄMPE. jfr kämpe, sbst.1 2. Voltaire var inte den originellaste och inte den radikalaste upplysningskämpen, men han var den mest energiske. Sylwan EurLittH 1: 356 (1910).
(2 a, 3) -LITTERATUR. litteratur med syfte att föra fram upplysningens idéer l. att upplysa (i visst ämne). Den Franska upplysnings-litteraturen (kom) och återgaf historieskrifningen dess litterära betydelse, skapade å nyo en historisk konststil. 2SAH 62: 19 (1885). Att höja bokens värde både som diskussionsinlägg, upplysningslitteratur och underhållning. FoFl. 1946, s. 74.
(2 c, 3) -MAN. man som hyllar upplysningens ideal; förr äv.: man som förmedlar information. At orsaken (till jordbrukets nedgång) icke ligger uti Inbyggarenas .. okunnighet eller i brist på uplysningsmän placater och witen .. utan fast mera uti brist på arbetande händer. Fennia XVI. 3: 51 (1761). En verklig upplysningsman för sin tid. Rydberg Magi 85 (1865). Mot den medeltida världsåskådningen har Rydberg .. uppträdt med icke mindre ovilja än den, som en gång eldade förra seklets upplysningsmän. Vetterlund StDikt. 104 (1892, 1901).
(2 a, c) -MATERIAL. material avsett för upplysning (inom visst område). EkonS 1: 299 (1893). Genom Svenska institutets försorg hade .. broschyrer och annat upplysningsmaterial sänts till Tokio. Form 1957, Omsl. s. 232.
(2 a, c) -MÄRKE. vägmärke; jfr märke, sbst.1 1 a. Vid allmän väg, gata eller annan allmän plats skall .. uppsättas märke för meddelande av upplysning för vägtrafikanter (upplysningsmärke). SFS 1951, s. 1539.
(2 a, 3) -MÄSSIG. som överens-stämmer med upplysningens principer; äv.: som tjänar till upplysning. Wrangel Dikten 45 (1912). (Geijers uppfattning om feodalismen) måste betecknas som human och upplysningsmässig. Blanck GeijerGötDiktn. 88 (1918). Med upplysningsmässig tydlighet. IllSvLittH 3: 170 (1956).
(3) -PIONJÄR. jfr pionjär, sbst. 4. Lamm Swedenbg 27 (1915).
(2 c) -PLIKT. plikt att lämna relevanta upplysningar (till berörd part). Hernberg Rättsh. 480 (1922; i fråga om försäkringstagare). Säljaren har upplysningsplikt och måste informera om kända eller misstänkta fel. Expressen 13/7 2003, s. 19.
(3) -RÖRELSE. jfr rörelse 8. Upplysningsrörelsens mera vidsynta krav på tolerans mot oliktänkande (gör sig) gällande ej blott hos lekmän utan t. o. m. på sina håll hos prästerna. SvFolket 7: 41 (1938).
(2 a, 3) -SKRIFT. skrift (se skrift, sbst.1 8) som ger upplysning (inom visst område) (jfr -broschyr); äv. om (under upplysningstiden författad) skrift som för fram upplysningens idéer. ConsAcAboP 4: 367 (1677). Boken har sin givna plats bland hembygdsböckerna och upplysningsskrifterna om våra dagars Gotland. Ymer 1942, 1–2: 129. Att Rosenstein, när han utformade sin upplysningsskrift, kände ett behov av att markera sin uppfattning gentemot Thorilds. Segerstedt Rosenstein 276 (1981).
(3) -SMAK. (tillf.) jfr smak, sbst.1 4. På samma gång den franska upplysningssmaken nådde sin fulländning i vår litteratur, framträdde .. (det) som i sin fortgång skulle utmynna i romantiken. SvH 8: 73 (1904).
(3) -TEOLOGI. om den rationella teologi som framträdde under upplysningen; jfr neologi 2. NF 2: 462 (1877). Upplysningsteologien vill i motsättning till ortodoxiens dogmatiska framställning visa hän till Jesu förkunnelse, till hans ”enkla lära”. SvTeolKv. 1930, s. 35.
(3) -TID(EN). särsk. om den tid (i sht 1700-talets senare hälft) då upplysningens idéer var tongivande (i Europa); jfr -tidevarv(et). 3SAH 2: 4 (1887). Rousseau förfäktade känslans rätt mot upplysningstidens intellektualism. PT 1909, nr 30 A, s. 3.
(3) -TIDEVARV(ET)~102(0). (numera bl. tillf.) upplysningstid(en). NF 4: 453 (1881). Mot den gamla (religiösa) riktningens bundenhet hade .. rest sig upplysningstidehvarvets frihetsdyrkande individualism. SvH IX. 1: 40 (1908).
(2 a, c) -TJÄNST. jfr tjänst 3. Försäkringsbolagens upplysningstjänst. DN(B) 19/2 1961, s. 14.
(2 a, c) -VERKSAMHET~102, äv. ~200. om verksamheten att tillhandahålla upplysning(ar). 2NF 19: 519 (1913). Filmen har hittills spelat en alltför obetydlig roll i vår upplysningsverksamhet i utlandet. Förberg SäljFilm 85 (1946).
(2 a, c) -VIS, adv. till l. ss. upplysning; äv.: för att ge upplysningar. 2RARP 18: Bil. 514 (1752). Ni blir förhörd upplysningsvis. Sjöwall o. Wahlöö Ros. 72 (1965).
(3) -VÄNLIG. som är vänligt inställd till upplysning l. upplysningstidens idéer. SDS 17/11 1894, s. 1. Lovisa Ulrika, den fanatiskt upplysningsvänlige Fredrik II:s nästan lika fanatiska syster. Castrén Creutz 71 (1917).
Spoiler title
Spoiler content