publicerad: 2012
URVAL ɯ3r~va2l, n.; best. -et; pl. (i konkret bet.) =.
Ordformer
(förr äv. vr-; -wal)
handlingen att ur en större mängd l. helhet o. d. välja ut en mindre del omfattande det som (för visst syfte l. ur viss synpunkt) anses lämpligast l. bäst l. mest tilltalande o. d.; utväljande; särsk. i sådana uttr. som göra ett urval; i sht förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: urskillning l. omdöme; förr äv. om handlingen att välja bort l. förkasta det som anses olämpligt l. sämst l. otillräckligt o. d. Swedberg Ordab. (1725). På det et noga urwal må ske af alt felaktigt, eller odugeligit Manufactur-smide .. bör alt på Wågarne inkommande Manufactur-smide undergå alfwarsam besigtning och wräkning. PH 6: 4656 (1757). Hos en stor del skriftställare är det ej brist på sanna idéer, men på ett rigtigt urval deraf, som gör deras arbeten osmakliga. 2SAH 7: 309 (1815). Lehn .. wisar .. sig i fördelaktigt ljus .. af den omsorg och det urwal, hwarmed han tillwägabragte större samlingar för konst och wetenskap. SKN 1841, s. 196. Man hade .. slagit in på den utvägen, att då man icke hade möjlighet att meddela slöjdundervisning åt alla, så gjorde man ett urval till förmån för de äldre. ÅbSvUndH 56–57: 348 (1939). (En kommitté) skall ansvara för urval av utbildningsanordnare, lokalisering, verksamhetens innehåll och inriktning. SvD 5/3 1996, s. 12. — jfr LINJE-, MASS-, SORT-URVAL. — särsk.
a) om förhållandet l. omständigheten att vissa individer (av djur l. växter) är särskilt anpassade l. lämpade för att överleva l. fortplanta sig; särsk. [efter eng. natural selection] i uttr. naturligt urval, äv. det naturliga urvalet. Framtiden 1869, s. 679. Om arternas uppkomst genom naturligt urval eller de bäst utrustade rasernas bestånd i kampen för tillvaron. Selling Darwin (1871; titel). Det är .. frestande att föreställa sig att relativ motståndskraft har utbildats genom ett långsamt urval; inom raser, där en sjukdom länge har funnits, ha generation efter generation de minst motståndskraftiga individerna gallrats bort. Hofsten Ärftl. 2: 234 (1931). Kommer det naturliga urvalet en vacker dag att ge oss ljudlösa myggor, som följd av att de ljudliga blir ihjälslagna först? DN 8/8 1995, s. A15. — jfr KÖNS-URVAL.
α) i fråga om varor (av visst slag), sortiment (se d. o. 2). Så eger South Kensington museet i London ett särdeles vackert urval af Skånska väfnader. Karlin Konstsl. 1 (1886). Allmänheten har på torg och i affärer tillgång till färskare varor och i större urval nu än förr tack vare moderna transportmedel. StKokb. 171 (1940). Pengarna blev odryga eftersom handelsbodens urval var litet och kvaliteten låg. Lindqvist Reklam. 11 (1957). Till öppnandet av sommarsäsongen på Östarp utställdes ett urval av en specialsamling hippologiska ting, som inte får plats i de permanenta utställningarna. Kulturen 1985, s. 16.
β) i fråga om texter (av samma l. flera författare) avsedda för l. ingående i publikation. Broocman TyUnd. 1: 105 (1807). Af en mängd skrifter .. från första christna tiden utvalde (man) några få, såsom heliga, och uteslöt de öfriga samt .. kallade detta urval för kanon. Agardh ThSkr. 1: 129 (1843, 1855). (Bäst är) att börja läsningen av Eliot med essayerna. Ett urval av dem .. har kommit ut på svenska. Selander Pegas. 111 (1948, 1950). — jfr CITAT-URVAL.
γ) i fråga om personer; i sht förr särsk.: elit. Garnizons Officerarne af Franska Grenad. Corpsen, som sades vara et urval af hela Armeen, ville .. visa sig för Konungen. SvMerc. 1764, s. 831. Att drabanterna skulle utgöra ett urval af de tappraste bland de tappre. 2SAH 54: 149 (1878). Ett urval skall skapas inom det tyska folket till renodlande av den nordiska typen. Backman MännRas. 338 (1935). Den stora vallokalsundersökning .. som Sveriges Television genomför med ett representativt urval väljare utanför vallokalerna i 50 valdistrikt på söndagen. DN 18/9 1994, s. A6.
Ssgr: URVALS-ARBETE~020. jfr arbete 5 d. UtsädT 1893, s. 83. Vid urvalsarbetet måste man alltid ha för ögonen att det är avkomman och inte primärmaterialet man har intresse för. De Geer SvNatRiked. 2: 75 (1950). —
-FÖRFARANDE. jfr -metod. (Systemet) utestänger genom ett olämpligt urvalsförfarande många begåvningar från läroverken. TSvLärov. 1943, s. 404. —
-GRUND. jfr grund, sbst.1 III 1 d η. Att jag nämt några bland .. (riksdagskamraterna) och nu slutar att anteckna flera namn .. har ej ledts af någon viss urvalsgrund. Billing LevnBiskop. 61 (1914). —
-INSTRUMENT. hjälpmedel vid urval; särsk. (o. i sht) om betyg; jfr instrument 2. TSvLärov. 1944, s. 10. Betygens dominerande ställning som urvalsinstrument måste på grund av betygens många bristfälligheter väsentligen bantas ned. SvD(A) 14/3 1968, s. 5. En seriös debatt om förarprovet som urvalsinstrument. SvD 1979, nr 151, s. 4. —
-KRITERIUM. kriterium för l. vid urval. Tillgången till källmaterial har naturligtvis varit ett viktigt urvalskriterium. Rig 1973, s. 60. —
(a) -LÄRA(N). lära(n) om det naturliga urvalet. Här är nu platsen att något skärskåda den kritik af urvalsläran, från hvilken bland andra den ny-lamarckianska skolans anhängare utgått. Wirén ZoolGr. 1: 449 (1899). —
-MATERIAL. särsk.: material i vilket urval görs l. kan göras. Det .. framgår, att man lätt kan erhålla tillräckligt rikt urvalsmaterial. LAHT 1905, s. 354. —
-MEKANISM. mekanism (se d. o. 4) med vars hjälp urval görs. Urvalsmekanismen skapar .. högre former, om den bara får nog med material. Wigforss Minn. 1: 367 (i handl. fr. 1909). —
-NÄMND. (numera i sht i Finl.) nämnd (se d. o. 2 b) med uppgift att göra urval. Dessa förberedande pröfningar (av kreatursbesättningar) borde öfverlåtas till särskilda urvalsnämnder, olika för de särskilda raserna. BtRiksdP 1902, 9Hufvudtit. s. 121. —
-PRINCIP. princip (se d. o. 4) som följs vid urval. UtsädT 1893, s. 136. Huruvida en typs obefintlighet i någon av samlingarna betyder att den saknats .. förblir oklart, då utgivaren ej närmare redogjort för sina urvalsprinciper. Rig 1949, s. 92. —
-PROCESS. jfr process, sbst.1 5. Det har framhållits att urvalsprocesser, förorsakade därav att vissa egenskapsbärare fortplanta sig svagare eller ej alls, måste förrycka proportionerna relativt starkt. Hofsten Ärftl. 2: 88 (1931). —
(b γ) -SKOLA. (numera bl. tillf.) skola (se skola, sbst.2 2) för visst urval av elever. Enhetsskolan är ju ingen examensskola, inte heller någon urvalsskola med spärrar. TSvLärov. 1954, s. 359. —
(b) -UNDERSÖKNING. undersökning baserad på ett urval av ngt, särsk.: stickprovsundersökning. Ett behov av ett gott basmaterial för urvalsundersökningar av skilda slag ville man även söka tillgodose genom den omlagda folkbokföringen. Höök OffentlSekt. 361 (1962).
Spoiler title
Spoiler content