publicerad: 2014
VALÖR valö4r l. -œ4r, förr äv. VALOR, r. l. m. (Stiernman Com. 1: 781 (1621) osv.) ((†) n. RARP 1: 193 (1632), KKD 9: 306 (1716)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(valeur (-ll-) 1658–1874. valor (w-, -oo-) 1561–1676 (: Mynthe Valor). valör (w-, -ll-) 1701 osv.)
Etymologi
[jfr d., n. valør, mnl. valuer, nl., t. valeur, eng. valour, valor; av fr. valeur, av ffr. valour, valur, av lat. valor, värde, till valere, gälla (se VALENS). — Jfr AVAL, VALORISATION]
1) värde; särsk.
a) numerärt l. ekonomiskt värde o. d.; särsk. om åsatt l. gällande värde på mynt l. värdepapper l. frimärke o. d. Mynt i olika valörer. (Han) lett slå klippingar, satte på een sidon en wänkt (dvs. beväpnad) man oc på then andra twå dalepilar doch vdi payimentet till lika valor med Konung Cristierns klippingar. Svart G1 23 (1561). Emedan hvar rdr bör till 2 dal. smt efter then tidens valeur beräknas. 2RARP 17: 278 (1747). Att de nyare mynten ega vida tydligare inskrift om valören än förr brukades, behöfver blott omnämnas. EkonS 1: 256 (1893). Leverans av värdepapper i särskilda valörer. HandInd. 489 (1926). Förr i världen kunde bolagen emittera aktieserier med olika valörer. Pokorny Aktier 9 (1957). De första svenska frimärkena .. utkom i valörerna 3, 4, 6, 8 och 24 skilling banco. NE 7: 47 (1992). Det blev medalj av ädlaste valör för det svenska landslaget. DN 29/6 1998, s. C13. — jfr BETYGS-, FRIMÄRKES-, MYNT-, RIKSDALER-, SEDEL-, STÄMPEL-VALÖR m. fl. — särsk. spelt. i fråga om spelkort. Ny Färg tages hvart spel, och kortens valeur räknas: Ess, Kung, Fru etc. ReglKortsp. 2: 6 (1809).
b) (numera bl. tillf.) i fråga om värde hos tecken i vissa notationssystem; särsk. dels om bokstävers ljudvärde, dels om nots tidsvärde (i relation till övriga nottecken i musikstycke). Noter af lika Valeur hafwa icke allenast et utwärtes, utan ock et inwärtes gällande. Londée Kellner 11 (1739). En tid, då aa i gaa, staa hade valör af långt a-ljud. Kock SpråkFörändr. 133 (1896). Ett tidsvärde och motsvarande paustecken motsvarar alltid två av närmast kortare valör. NE 14: 295 (1994).
c) allmännare, i fråga om ord l. uttryckssätt o. d.: stilnivå l. stilvärde l. betydelsenyans o. d. Lagstiftningen väljer sina ord .. med så mycket aktgifvande på deras valör och betydelse, att (osv.). PedT 1890, s. 323. Det är nog så att ett ord icke förlorar i valör förrän begreppet gör det. SDS 1906, nr 287 A, s. 3. Hon har fin språktakt och säkert sinne för valörerna. Wrangel MvSchwerin 207 (1912). Viktor Rydberg hade en livlig känsla för ordens stilistiska valör. NordT 1929, s. 278. Orden sätter gränserna för vår verklighet och präglar i kraft av sina konnotationer, sina valörer och sin töjbarhet hela vår världsbild. Lychnos 1996, s. 264. Under det följande decenniet bildades en rad sammansättningar med nazi- som förled .. ofta med klart negativ valör. Östling NazSensm. 66 (2008).
2) i mer l. mindre bildl. anv. av 1. särsk.
a) (numera mindre br.) betydelse l. rang l. social ställning o. d.; förr äv. om egenskaper som utmärker en persons förmåga l. skicklighet l. duglighet o. d., kvalitet (se d. o. 3 slutet). (Freden tillskrevs) Guds synnerlige hand, Kungl. Maj:ts valeur. HT 1950, s. 37 (1658). Min hand, mitt guld åt en traktör / Jag gaf och blef traktörska / Han spädde vin, steg i valör, / Och nu är jag grossörska. Braun Knut 21 (1847). Hustrun som förut varit en kamrat fick en annan valör som moder. Strindberg TjqvS 5: 34 (1886, 1909). Det finns situationer i lifvet, då masken faller af den mest rutinerade skådespelare; och i sådana ögonblick klingar valören i en människas karakter alltid fram. Lundegård Stormf. 140 (1893). Alla poeter av någon valör tvingades att mer eller mindre godvilligt skriva teaterpjäser. 3SAH LII. 2: 144 (1941).
b) i fråga om färg l. ljus l. mörker: grad av ljushet l. ljusstyrka; äv.: skiftning l. nyans. När solen en klar sommardag ger valör åt färgerna är det vackert på sitt vis. Tavaststjerna Marin 16 (1890). Valörer kallas .. de färgtoner, i hvilka lokalfärgerna genom luftens och ljusets inverkan framstå. LD 1910, nr 251, s. 3. De för rokokon så typiska blågröna valörerna, vilka röra sig mellan kålbladsgrönt och mögel. Lindblom Rokokon 85 (1929). (Mattan) är .. av betagande livlighet med stark motsättning i valörer. Sterner o. Kinch OrientMatt. 88 (1929). Ibland graderas ockran i olika valörer för att ge intryck av skuggade respektive belysta partier. Tunander DekorMåln. 75 (1988). — jfr TON-VALÖR.
Ssgr: (1) VALÖR-BETECKNING. Åren 1866–67 förändrades valörbeteckningen (på frimärken) i Finlands eget myntslag. Idun 1901, s. 78. —
(2) -MÅLARE. konstvet. jfr -måleri o. ljus-målare. I de moderna valörmålarnes ögon är .. (Fromentins) kolorit artificiel .. och man saknar söderns ljus i hans sydländska natur. Nordensvan KonstH 251 (1900). —
(2) -MÅLERI. konstvet. måleri där samma l. närbesläktade färgtoner i olika valörer samspelar; jfr -målare o. ljus-måleri. NordT 1895, s. 507. (Han) påverkades .. av franskt friluftsmåleri och blev det nya ljus- och valörmåleriets föregångsman i Danmark. ICAKurir. 1987, nr 33, s. 10. —
(1) -MÄRKE. jfr märke, sbst.1 2 f, o. frimärke. Valörmärken, tagne från sedlar af 10 R:drs valör. Tiden 1848, nr 291, s. 4. —
(1) -SIFFRA. Orden ”Ett Tusen” (på Riksbankens nya sedlar) bestå af starka bokstäfver af samma art som .. valörsiffran i sedelns högra, nedre hörn. SFS 1894, nr 19, s. 2. —
(2) -SPEL. jfr spel, sbst.1 4 e. Dessa spetsmönster ge det finaste valörspel .. och därtill en skirhet som inte överträffas av de bästa spetsperiodernas goda alster. SvSlöjdFT 1931, s. 135. —
(1) -STÄMPEL. jfr stämpel, sbst.1 3, o. franko-, mynt-stämpel. Skulle stämplarne på de nya plåtarne emot de förra blifva i så måtto ändrade, att sjelfva valeurstämpeln midt uppå plåten blefve fyrkantig. 2VittAH 23: 222 (1715). Frankokuvert, (dvs.) kuvert försett med valörstämpel som gäller som frankering. NE 6: 601 (1991).
Spoiler title
Spoiler content