SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2014  
VAR va4r, sbst.3, n. (VarRerV 16 (1538) osv.) ((†) r. l. m. l. f. ÅngermDomb. 18/7 1642, fol. 197); best. -et.
Ordformer
(förr äv. hv-, w-, wh-, -aa-, -ah-)
Etymologi
[fsv. var; motsv. fd. war (ä. d. vor), nor. var, nyisl. var, ögonslem, feng. wær, sjö, hav; till den rot som bl. a. föreligger i sanskr. vā́r-, tokhar. B war, båda: vatten, liksom (med annan rotutvidgning) i VATTEN, o. därmed med samma bet.-utveckling som i sv. dial. våg, isl. vágr, bölja, om var. — Jfr UR, sbst.2, VARA, v.3]
i l. från infektionshärd, särsk. i sår l. böld o. d.: gm smältning (se SMÄLTA, v.1 1 c) uppkommen gulvit, trögflytande vätska med döda bakterier, celler o. vita blodkroppar; äv. i oeg. l. allmännare anv., om vätska som liknar var (särsk. ss. senare led i ssgn SMITTKOPPS-VAR); jfr RÅT 1. Blemor eller skorff på almbogar, knä eller hoffuud ther golt war är vthi. VarRerV 16 (1538). Om Boldar som Waar är uthi. Vackerus skrifwer at man skal twätta then Bölden med gammal Nötapinck som warm är. IErici Colerus 2: 66 (c. 1645). Först skära skadan vp, och klämma vt thes waar. Kolmodin QvSp. 1: 391 (1732). Andedrägten blef efterhand swårare med ångest och retande hosta, som fortfor til klockan 2 om natten, då åter något tunt och blodigt wahr började upkomma. PH 12: 413 (1782). Güterbock .. har utgifvit en monografi af var, .. i hvilken han undersökt varets fysiska och kemiska egenskaper. Berzelius ÅrsbVetA 1838, s. 606. Han griper mig i kragen och jag dras mot två ögon som flyter i tårar av var. Brunner SvVill. 326 (1987). På rasterna torkar du tropiska sår rena från var och lägger nya förband. Bredow BaraInte 119 (2009). — jfr BLOD-, KOPP-, RÖT-VAR m. fl.
Ssgr: VAR-ALSTRANDE, p. adj. (numera bl. tillf.) varbildande. Vanliga varalstrande bakterier .. kunna genom blodströmmen inkomma i benen. Wretlind Läk. 2: 55 (1894).
-ANSAMLING~020. ansamling (se d. o. slutet) av var; jfr -bildning, -göl, -klump, -kula 2, -samling, -utgjutning. De smärre .. varansamlingarna hade förenat sig till en enda större (i den sjuka lungan). TLäk. 1834, s. 192.
-ARTAD, p. adj. jfr arta, v. V 3. Exsudation af serös eller varartad vätska. TLäk. 1833, s. 97.
-AVSÖNDRING~020. jfr avsöndring 3 o. -flytning, -flöde. Af resan och den ovanliga dieten föll Patienten .. i en stark feber med ökad varafsöndring. Hygiea 1839, s. 252.
-BAKTERIE. med. varbildande bakterie; jfr -kock. Sundberg Mikroorg. 66 (1895). Varbakterierna – härmed menas i regel stafylococcer och streptococcer – äro synnerligen utbredda och varje person, hur snygg och ren han än må vara, hyser alltid mängder därav. Strandberg HudSj. 39 (1924).
-BILDANDE, p. adj. som bildar var; särsk. om bakterie; jfr -alstrande, -görande. De varbildande mikrokokkerna. Sundberg Mikroorg. 48 (1895).
-BILDNING. abstrakt o. konkret(are); jfr bildning 4 a, b β o. -ansamling, -göring o. suppuration. Simons iakttagelser .. visa, att stark local infl(ammatio)n och vahrbildning hindra contagii spridande till hela organismen. Hygiea 1839, s. 87. Bland varbildningarna äro de mindre farliga, som vända sig mot kroppens yta och skjuta fram i en topp. Odenius 2Celsus 88 (1906).
-BLANDAD, p. adj. uppblandad med var l. vari var förekommer; jfr varig, adj.1 Ifrån den tiden har febern ständigt .. fortfarit, förenad med en slemaktig och wahrblandad uphostning. PH 12: 412 (1782).
-BLEMMA. (numera bl. tillf.) jfr -blåsa. Juslenius 209 (1745). Örmandlarna hypertrofiska visande gula varblemmor. LGBranting 2: 113 (c. 1841).
-BLÅSA. jfr blåsa, sbst. 5, o. -blemma, -pustel. Cornea transp. framträngdes (vid en ögonoperation) som en varblåsa. Acrel Chir. 77 (1759).
-BULA. (numera bl. tillf.) jfr -böld. TLandtm. 1897, s. 353.
-BÖLD. böld innehållande var; äv. i mer l. mindre bildl. anv., om känsligt l. problematiskt l. skadligt förhållande o. d. (jfr -härd); jfr -bula, -svulst. Alun förbättrar Wahrböldar, torckar thet som wått är. Forsius Min. 27 (c. 1613). Jag har ibland tyckt att hela hemmet är som en värkande varböld, och i kväll har den mognat och spruckit. Krusenstjerna Pahlen 5: 238 (1933).
-CELL. (†) om var o. en av de fasta beståndsdelarna i var, företrädesvis identifierade ss. vita blodkroppar; jfr -kropp, -kula 1. Wahr är en wätska, som består af twå delar, nemligen en flytande (wahrserum) och en mera fast, som utgöres af små .. kulor med 1–4 kärnor (wahr-celler .. ), hwilka simma i wätskan. Lundberg HusdjSj. 35 (1868). 2NF 31: 636 (1920).
-FEBER. (numera mindre br.) varförgiftning. Förgäfves ansträngde man sig förr att hejda sår- eller varfeberns härjningar, då den uppträdde såsom smitta, isynnerhet på de stora sjukhusen. Törnblom Dammet 59 (1872). SAOL (1973).
-FLYTNING. jfr flytning 3 o. -avsöndring, -flöde o. suppuration. Efter femte veckan saktades vahr-flytningen, och torkades up vid 7:de veckan. VetAH 1768, s. 355.
-FLÖDE. jfr flöde 1 a o. -avsöndring, -flytning. Vahrflödet ur öppningen fortfor och andedrägten blef .. friare. Hygiea 1841, s. 382.
-FULL. (numera mindre br.) varfylld. När the see såret waarfult, låta (de) thet igengroo, för än waaret wel vthrensat warder. Bullernæsius Lögn. 143 (1619). Björkman (1889).
-FYLLD, p. adj. fylld med var; jfr -full o. varig, adj.1 Liköppningen .. (visade) inflammerade, vahrfyllda vener i lifmodern. Hygiea 1842, s. 289.
-FÖRGIFTNING. (numera företrädesvis i skildring av ä. förh.) pyemi; jfr -feber. MedArch. III. 8: 92 (1866).
-GIFT. (numera bl. tillf.) gift i var. Wretlind Läk. 2: 47 (1894).
-GÖL. (†) varansamling. Wahr-gölen fick .. fritt aflopp. SvMerc. V. 2: 84 (1759). Tholander Ordl. (1872).
-GÖRANDE, p. adj. (numera mindre br.) varbildande. VeckoskrLäk. 1: 372 (1781). Östergren (1966).
-GÖRING, äv. -GÖRNING. (numera mindre br.) abstrakt o. konkretare: varbildning. Sahlstedt (1773). De vahrgöringar hvilka föregingo i angränsande väfnader. Hygiea 1839, s. 277. Östergren (1966).
-HALTIG. (numera mindre br.) varig (se varig, adj.1). Förhud och glans hade .. öfverdragit sig med varhaltiga blåsor. Hygiea 1839, s. 332. LbInternMed. 2: 55 (1916).
-HÅLA. (numera bl. tillf.) hålrum med varansamling. Att genom upväckande af en frisk granulation förena varhålans väggar. TLäk. 1835, s. 144.
-HÄRD. härd (se härd, sbst.1 4 b) för var(bildning); äv. i bildl. anv., om (ställe l. omständighet som alstrar l. åtföljs av) problematiskt l. skadligt förhållande o. d. (jfr -böld); jfr -moder. Stundom kan inflammationen sprida sig till cellväfven i urinrörets omkrets, hvarigenom uppstå varhärdar. Hallin Hels. 2: 166 (1885). Ungdomsbrottsligheten frodas kring dessa samhällets varhärdar. DN(B) 1960, nr 320, s. 8.
-KLUMP. jfr -ansamling, -kula 2. S. k. emboli utgöras af .. (bl. a.) wahrklumpar eller brandigt sönderfallen wäfnad som kommit in i hjertat. Lundberg HusdjSj. 247 (1868).
-KOCK. (numera mindre br.) jfr kock, sbst.3, o. -bakterie. Den fordom så vanliga sårfebern berodde därpå, att genom bristande renlighet varkokker inkommo i såren och förorsakade inflammation. LfF 1910, s. 203. Pettersson Bakt. 153 (1926).
-KROPP. (numera mindre br.) = -cell. Tholander Ordl. (1872). Östergren (1966).
-KULA. Tholander Ordl. (1872; utan angiven bet.).
1) (†) = -cell. Berzelius ÅrsbVetA 1838, s. 610. Varkulornas diameter uppmättes under mikroskopet. Edlund ÅrsbVetA 1849, s. 40.
2) (numera bl. tillf.) kulformig varansamling. (Nötstyngets larver) borra sig in i huden, der varkulor af dufäggs storlek uppkomma. Juhlin-Dannfelt 382 (1886).
-LIK. som liknar var; förr äv.: som ser ut att innehålla var; jfr varaktig, adj.1 De klara Frisel-qvislorne, som sedan bli mer och mindre mjölk-färgade eller vahr-like. Schultzenheim SvarVetA 7 (1770). Tid efter annan visade sig .. vahrlik flytning utur urinröret. Hygiea 1842, s. 220.
-MODER. (†) (tapp (se tapp, sbst.1 4) o. d. av död vävnad utgörande) varhärd; äv. i bildl. anv.; jfr moder, sbst. 6 d, o. bold-moder, böld-moder, etter-stock. Sielffua boet och nästet, vthi huilko sigh retta waarmodren och försåtet medh fagert skee(n) fördöll. AAAngermannus FörsprKyrkiost. B 2 a (1587). Så snart denna ”varmoder” avlägsnats, renar det lilla såret hastigt upp sig och läkes. Nyström Kir. 1: 227 (1926).
-PROPP. (numera bl. tillf.) propp (se d. o. 3) bestående av var. Är .. den tilledande bronken tilltäppt af en slem- eller varpropp, blir pektoralfremitus däröfver försvagad. Petersson FysUnders. 318 (1908).
-PUSTEL. (numera bl. tillf.) pustel, varblåsa. TLäk. 1835, s. 476.
-SAMLING. varansamling; ngn gg äv. abstrakt. Lind 1: 626 (1749). Hos trenne sjuka .. fölgde en invärtes vahrsamling, som .. öfvervans igenom förtunnande Medel och Honung samt en i högsta måtto sträng diét. VetHLäk. III. 3: 8 (1796). Har vargöring uppstått, bör varsamlingen genom tidigt öppnande af bulnaden uttömmas. Hallin Hels. 2: 741 (1885).
-SERUM. (†) vätskeinnehåll i var. Lundberg HusdjSj. 35 (1868). 2NF 31: 636 (1920).
-SMÄLTNING. (numera bl. tillf.) jfr smälta, v.1 1 c. FörhLäkS 1864, s. 380.
-SVULST. (numera bl. tillf.) jfr -böld. Haartman SciagrMorb. 457 (1781).
-SÅR. (numera bl. tillf.) varigt sår. Sahlstedt (1773).
-SÄCK. (numera bl. tillf.) säck (se säck, sbst.2 3 d) med var. Hos en Ko, som dog på 5:te dygnet, voro flere varsäckar (Vomicæ) i lungorna. VetAH 1769, s. 328.
-SÄNKNING. (†) = sänkning 8 a. TLäk. 1834, s. 372. (Om varsamlingar inte uttöms) kan varhärden utbreda sig längs musklerna (s. k. varsänkning) och åstadkomma stor skada. Wretlind Läk. 6: 136 (1898). Tandvärk, .. svullnad .. (o.) i svårare fall varsänkningar nedåt halsen. Hylin Munn. 2: 203 (1933).
-UTGJUTNING~020. (numera bl. tillf.) särsk.: varansamling; jfr ut-gjuta 1 c. Inflammationen hade .. orsakat en vidsträckt varutgjutning. TLäk. 1833, s. 97.
-ÖGA. (†) varansamling på hinna i ögat, hypopyon. Acrel Chir. 75 (1759). Lundberg HusdjSj. 224 (1868).
Avledn.: VARAKTIG, adj.1 (numera bl. tillf.) som liknar l. påminner om l. (i viss mån) innehåller var; äv.: som kännetecknar var; jfr varig, adj.1, o. var-lik. Effter någen purulent eller wahrachtig materies evacuation. HdlCollMed. 1/4 1697, s. 928. En stor swullnad i armen, hwilken gick bort med wahraktig Stolgång. Rosenstein BarnSj. 87 (1764). Wätskan .. som egentligen origtigt kallas wahr, ty den får aldrig någon rigtigt waragtig beskaffenhet. Lovén Anv. 63 (1838).
VARIG, adj.1 (-ig 1640 osv. -ug 1639) som avsöndrar l. ger upphov till l. innehåller var l. som utgörs av l. kännetecknar l. hänför sig till var; jfr varaktig, adj.1, o. var-blandad, var-fylld, var-haltig. Ett varigt sår. Variga ögon. När en Warug bolda vtbolnar, warder han kallat ett moget Såår. Schroderus Comenius 315 (1639). De utwärtes delarne (av benet) blefwo hudlösa och wariga. SvMerc. 1: 109 (1755). Afsöndringen är antingen .. helt och hållet varig eller ock vattentunn. Hallin Hels. 2: 331 (1885). Variga och slemmiga väfnadspartiklar. LB 3: 465 (1905). Sämst äro utsikterna vid den variga hjärtsäcksinflammationen. Jacobæus HjärtBlodSj. 136 (1935).
Spoiler title
Spoiler content