publicerad: 2017
VIRKA vir3ka2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Carl IX Bew. E 4 a (1604)), -ERI (numera bl. tillf., Achrelius Hand B 1 b (1690) osv.), -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
Ordformer
(förr äv. u-, w-, -ij-, -ck-)
Etymologi
[jfr d., nor. virke; av t. wirken, av mht. wirken, av fht. wirken, wirkian; motsv. fsv. virka, arbeta, fvn. virkja, fsax. wirkian, feng. wircan; med anslutning till VERK, sbst.1 — Jfr VERKLIG]
1) († utom i b) (konstfärdigt) framställa l. tillverka l. förfärdiga (ngt); äv. med avs. på metall o. d.: bearbeta; jfr VERKA, v. I 1. Mactskölle(n) på brystet med Liwse och Rette, kunsteliga wirkadan med edla stenar. Syr. 45: 11 (öv. 1536). Sultanens .. Bord är aff mechta konstigt wirckadt Guld. Dryselius Måne 441 (1694). Til kroppens försvar brukades .. Brynja eller Pantsar-Skiorta eller Serk af wirkadt järn, som mäst brukades af de förnämste, at betäcka hela lifvet. Dalin Hist. 1: 265 (1747). Månde vi ock kransar virka, / Af Ros och Liljor fin. JGOxenstierna 1: 230 (1783, 1805). Foglarne virka i häcken sitt bo. Josephson GRos. 20 (1896). En gång har jag sett .. (fågelboet) fästat en halv meter över marken, med väggen virkad .. kring en fingertjock stängel. Rosenius SvFågl. 1: 124 (1915). — särsk.
a) om spindel: spinna l. väva (nät); äv. utan obj.; jfr b slutet. Spinnelen wirkar medh sina hender. Ordspr. 30: 28 (Bib. 1541; Luther: Die Spinne wirckt mit jren henden). En Spinnel, som wirkar sitt Dwärgs-näät. Stiernhielm Öfw. (1658, 1668). Nicander SalOrdspr. 73 (1760).
b) (numera bl. i bibeln o. bibelpåverkat spr. samt ss. förled i ssgn VIRK-STOL) gm att väva l. sy l. brodera o. d. (konstfärdigt) förfärdiga l. framställa (vävnad l. bonad l. band l. klädesplagg o. d.); äv. dels med obj. betecknande materialet varmed vävnad osv. framställs, dels abs. (se särsk. slutet); ibland svårt att skilja från 2; jfr VERKA, v. I 1 g. Psalt. 45: 14 (öv. 1536). Kostelige stycker, them hon wirkade och sydde aff Guld och silke. Schroderus JMCr. 515 (1620). Den (dvs. kjorteln) war .. på en wäfstol wirkad i et stycke. Bælter JesuH 6: 512 (1760). Om någon .. skulle falla på den fåfänga yppigheten at med wäfwit eller wirckat Sidenband ombinda sin hatt, det skall straxt bortrifwas. KulturbVg. 2: 149 (1792). Vesten är af svart virkadt siden med en hvit piqué-undervest. MagKonst. 1824, s. 120. Man skall bränna det (som är angripet av spetälska), vare sig det är ett klädesplagg eller något som är vävt eller virkat av ull eller lin. 3Mos. 13: 52 (Bib. 1999). — jfr GENOM-, IN-VIRKA o. GULD-, SILKE-, SILVER-VIRKAD m. fl. — särsk. (†) i sådana uttr. som virka med handen l. sina händer, utföra handarbete, handarbeta; jfr a. 2Mos. 35: 25 (Bib. 1541). Flickone gagnligit är, at kunna med handene virka. Nicander GSann. 12 (1766).
c) oeg. l. mer l. mindre bildl. Hög-ädla Twå, som denne dag förenar / Och fäster med et band som lyckan wirkat har. Brenner (SVS) I. 1: 50 (1684). Fåfängt nattens hand med silfvertrådar / Virkar drömmens dunkelblåa rymd. Atterbom SDikt. 1: 136 (1806, 1837). Hvem klädde jordens yta i detta gröna sammet? Hvem virkade deruti dessa blommor med otaliga färger? Agardh ThSkr. 3: 126 (1838). Drömmen virkade sitt mönster / mjukt som ripans fjät på fjället. Hemmer Nord. 44 (1936).
2) [eg. specialanv. av 1 b] sömn. o. textil. av garn l. tråd framställa (tygstycke l. klädesplagg l. spets o. d.) gm (en möjl. delvis ur tambursöm utvecklad metod) att för hand med hjälp av virknål sammanbinda rader av maskor som griper in i varandra; äv. dels med obj. betecknande maska l. varv (se VARV, sbst.2 3 e), dels abs.; jfr 1 b. Virka grytlappar, dukar. Ett virkat överkast. Virkade spetsar. En wirkad Sjömans-Halsduk. VexiöBl. 1830, nr 20, s. 4. Gröfre berlinerullgarn, som vanligen användes till virkade fottäcken. SthmModeJ 1851, s. 6. Hvarje flickskola bör .. meddela eleverna undervisning i att sticka, virka, stoppa, sy och märka. Engström Schallenfeld 14 (1865). Härpå virkas i ringen till den första hälften af blomman .. 2 st(olpar) (hvilka båda sammandragas med en trådslinga). Freja 1874, s. 73. Med att virka ett hvarf förstås, att en maska arbetas i hvardera af föregående hvarfs maskor utan hoptagning eller ökning. DamBok 47 (1879). Virkade vantar i nät- eller spetsmönster användes även under sommaren. Varulex. Beklädn. 233 (1945). Aina har virat den virkade sjalen om axlarna. Jörgensdotter BergDöttrar 220 (2009). — jfr AV-, IN-, SAMMAN-VIRKA m. fl. — särsk.
a) ss. vbalsbst. -ning, särsk. dels konkretare, om sätt att virka (särsk. i uttr. tunisisk virkning, krokning (se KROKA, v. 1 c)), dels konkret, om det gm virkning framställda l. påbörjade arbetet. SthmModeJ 1848, s. 60. Wi anmärka blott, att under en ruta i bredden (i virkmönstret) förstås en maska; men i höjden wid tunesisk wirkning en fullständig rad, d. w. s. en rad fram och tillbaka. Iduna 1865, s. 7. Det blir allt trist till slut att bara räkna maskorna på virkningen. Benedictsson Dagb. 1: 144 (1881). Laura satt .. med en liten virkning i handen. Kuylenstierna-Wenster Ber. 127 (1898). Ullgarner användas till stickning och virkning av jumpers, koftor, klänningar. Varulex. Beklädn. 102 (1945). — jfr AX-, PLISSÉ-, SLING-, SPETS-, STJÄRN-, STOLP-VIRKNING.
b) i fråga om framställning av virkat l. stickat material l. (varp)trikå på maskinell väg; i sht dels ss. förled i ssgrna VIRK-MASKIN, VIRK-STOL, dels ss. senare led i ssgn MASKIN-VIRKA. Inom trikåtekniken används ibland termen virkning om stickning på vissa typer av trikåmaskiner. TNCPubl. 76: 195 (1981).
Särsk. förb.: VIRKA AV10 4. (numera bl. tillf.) till 2: gm virkande kopiera (ngt). När fruarna fingo se något tilltalande i den vägen (dvs. virkade dukar l. täcken o. d.), bådo de genast att få virka av det. Linder Tid. 52 (1924). jfr avvirka. —
VIRKA IN10 4. särsk. (†) till 1 b: gm vävning föra in (ngt, särsk. tråd i avvikande färg l. material o. d.) i en väv; äv. med objektsväxling, i uttr. virka in ngt med ngt, gm sådan vävning förse ngt med ngt; äv. mer l. mindre bildl. 2Mos. 39: 3 (Bib. 1541). Tråd vid tråd, i ringar, / Garn om garn hon slingar, / Tills en själ sig finner / Virkad in i växtens nät. Atterbom SDikt. 1: 58 (1811, 1837). Manteln wirkad in med guld och perlor. Hagberg Shaksp. 4: 85 (1848). jfr invirka.
Ssgr (i allm. till 2): A: VIRK-ARBETE~020. abstrakt o. konkret; jfr arbete 5 b, 10. NJournD 1854, s. 159. För henne är gruppen .. en möjlighet att glädja andra än den närmsta familjen med broderier och virkarbeten. YstadAlleh. 26/11 2011, s. A17. —
-BOK. bok innehållande virkmönster. Ny Wirkbok, eller fullständig anwisning att wirka Mattor, Täcken, Consolatörer, Kuddar m. m. SthmModeJ 1848, nr 1, Bih. —
-GARN. (virk- 1848 osv. virke- 1922–1967) garn till virkning; jfr -silke, -tråd. Tag groft virkgarn och gör en uppläggning af 200 maskor. SthmModeJ 1848, s. 84. —
-KROK. (grövre) virknål; jfr krok 1 f. AB 2/5 1846, s. 4. Hur träget satt ej min syster med virkkroken i hand, när alla större och mindre bord .. skulle hava vita virkade dukar i denna antimakassernas tid. Lagergren Minn. 1: 183 (1922). —
(2 b) -MASKIN. om maskin för tillverkning av varptrikå; jfr -stol o. stick-maskin, sbst.3 2. Schulthess (1885). Till varptrikåmaskiner (ibland kallade virkmaskiner) .. varpas garnet på varpbommar som sätts in i maskinen. NE 18: 419 (1995). jfr raschel-virkmaskin. —
-MÖNSTER. mönster (se mönster, sbst.3 1 a) för virkning. KonstNyhMag. 1: 43 (1819). Moster Nella hade .. sutit fördjupad i en stor portfölj, der en mängd bref, .. krag- och virkmönster, verser och hvarjehanda besynnerliga papperspersedlar lågo om hvarandra. Bremer Hertha 67 (1856). —
-NÅL. nål (se d. o. 1 e) för virkning (jfr -krok); förr äv. till 1 b, i allmännare anv., om nål som används vid olika typer av handarbete (anträffat bl. i ordböcker). Sahlstedt (1773). Les sœurs du Rosaire .. undervisade .. ett hundratal flickor i att läsa och skriva och skickligt använda sy- och virknålen. Lagergren Minn. 8: 347 (1929).
-SILKE. (numera bl. tillf.) silke (se d. o. 1 a) för virkning; jfr -garn. AB 19/11 1836, s. 4. Nätet kan .. fileras af virksilke och broderas med buketter af silke och perlor. NJournD 1857, s. 71. —
-SKAFT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) skaft (se skaft, sbst.1 I 2) på l. till virknål. AB 18/11 1852, s. 4. Ådrorna ristas med en pryl eller en grof synål, som fastskrufvas i ett virkskaft. Freja 1880, s. 121. —
(1 b, 2 b) -STOL. (virk- 1694 osv. virke- c. 1710–1844) [jfr t. wirkstuhl] särsk. (förr) om (vävstolsliknande) stickmaskin (se stick-maskin, sbst.3 2); jfr stol, sbst.1 I 1 b, o. -maskin. Karlson StåtVard. 148 (cit. fr. 1694). Den första maskin, som eftergjorde handstickningen, var virkstolen, som uppfanns 1589 af William Lee i Cambridge, och som utgjorde grundtypen för den nuvarande stickmaskinen. NF 15: 526 (1891). De mekaniska virkstolarna eller trikåmaskinerna. 2UB 8: 366 (1900). —
-TRÅD. tråd till virkning; jfr -garn. AB 14/6 1847, s. 4. (Pungen) virkas af grått eller svart silke, fint shetlandsgarn, eller grå virktråd. NJournD 1857, s. 7.
B (†): VIRKE-GARN, -STOL, se A.
Avledn.: VIRKARE, m.//ig.
1) (†) till 1: person som tillverkar ngt (jfr virkerska 1); särsk. till 1 b: vävare, särsk. om person som sysslar med bildvävnad. Lind (1738). Att döma av vissa tekniska detaljer satt den koptiske virkaren sannolikt framför bilden och ej, som fallet är vid gobelinerna, bakom densamma. SvSlöjdFT 1922, s. 34.
2) till 2: person som (yrkesmässigt) virkar (jfr virkerska 2); äv. till 2 b, om person som sköter virkmaskin. AB 14/7 1933, s. 9. Virkare sköter och kontrollerar virkmaskiner. SvYrkeslex. 2: 257 (1973). En av .. (företagets) roller är att .. ge idéer till stickare, virkare, quiltare och sömmare runt om i världen. BoråsTidn. 26/9 2008, Affärer s. 8. —
VIRKERSKA, f.
1) (†) till 1: kvinna som tillverkar ngt; anträffat bl. i ordböcker; jfr virkare 1. Lind (1749). Heinrich (1828).
2) till 2: kvinnlig virkare (se d. o. 2). SvD(A) 15/1 1922, Bil. s. 2. Det sitter många skickliga virkerskor runt om i Bohuslän, de är glada för att på detta sätt kunna skaffa sig en extra slant. GbgP 23/11 1951, s. 2.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content