SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2019  
VÄRV vær4v, sbst.2, n.; best. -et; pl. = (G1R 1: 117 (1523) osv.) ((†) -er Nordencrantz Arc. 252 (1730)).
Ordformer
(verf (w-, -ff) 1521–1798. värv (hv-, w-, -æ-, -f, -ff) 1523 osv. warf 1690. wurf 1675. wärffuat, sg. best. 1620)
Etymologi
[fsv. värf; jfr d. hverv; av mlt. werf, warf, till werven resp. warven (se VÄRVA, v.2)]
om mer l. mindre målinriktad l. i bestämd avsikt utförd syssla l. gärning l. verksamhet l. uppgift; äv. dels om enstaka handling l. åtgärd o. d. av sådant slag, dels om mer l. mindre angelägen sak (se SAK, sbst. 6 e); särsk. dels om sådan gm sammanhanget definierad l. gm bestämning uttryckt syssla osv., dels om sådan syssla osv. som företas på eget initiativ (se särsk. b), dels i sådana uttr. som (väl) förrättat l. oförrättat värv; förr särsk. i mer l. mindre pleonastisk förb. med ärende (se särsk. a). Stiernman Riksd. 154 (1540). Det är med borgliga värf lika som med floder: de stora utgöras af många smärre. Bergklint Vitt. 205 (1766). Naturen (har) genom mer eller mindre fullkomlighet i vår byggnad artat oss människor til olika värf. Kellgren (SVS) 5: 17 (1785). Till Akademi-Kansleren .. borde .. (Antikvitetskollegium) vid hvarje års början ingifva en berättelse om föregående årets värf. Atterbom Minnest. 1: 86 (1847). Moses egnar sig åt .. litterära värf. Strindberg NRik. 110 (1882). (Vi) önska dig vila och ro efter ett väl förrättat värv i människosläktets tjänst. SvD(A) 29/12 1938, s. 5. (Jag) vill förstås inte vänta i onödan och behöva åka tillbaka hitut med oförrättat värv. Nesser BarinTri. 442 (1996). — jfr ANDAKTS-, AVGRUNDS-, HJÄLTE-, HÖGMÅLS-, KONUNGA-, KRITIKER-, LANDS-, LIVS-, MANNA-, REFORMATORS-, RIDDAR-, RIKS-, RIKSDAGS-, RÄTTEGÅNGS-, SAMHÄLLS-, SKALDE-, SKAPAR-, STATS-, STOR-, TJÄNSTE-VÄRV m. fl. — särsk.
a) om uppdrag l. åliggande beordrat l. ålagt ngn av överordnad l. myndighet o. d.; i sht förr äv. dels om uppdrag osv. vars utförande ingår (ss. ordinarie l. permanent arbetsuppgift) i ämbete l. annat slag av offentlig tjänst, dels om uppdrag osv. som är ålagt myndighet l. institution l. förvaltning o. d.; förr särsk. dels med gen.-attribut angivande den l. det vars uppdrag osv. man utför, dels i mer l. mindre pleonastisk förb. med ärende (särsk. i uttr. anliggande värv och ärenden (se ANLIGGA I 3 b), draga ngns värv eller ärende (se DRAGA, v. I 3 c β)); i vissa fall övergående i (o. svårt att skilja från) c. Anförtros ett maktpåliggande värv. Värvet som sekreterare i föreningen. The fore ned til wor(e) ker(est)e nad(ig)e h(er)re j radzins werff. SthmSkotteb. 3: 190 (1521). Dock förr än Konung Eric til siös aflopp, sände Han .. sina fullmyndige Sändebud .. til Konung Fredric i Dannemarck med desze werf och ärender. Tegel E14 39 (1612). Rikets Collegier, Landt-Regeringen tillika med alle andre Werk .. skola förwalta de dem åliggande syslor och wärf, enligt de Instructioner (osv.). RF 1809, § 47. Hvi töfven I, slafvinnor, hvilka värfvet fått / att breda kläder på den väg, han fram skall gå? Risberg Aisch. 30 (1890). Det är domarens höga och krävande värv att med oväld, klokhet och kärlek till uppgiften tillämpa lagen och göra den levande. SvJuristT 1937, s. 1. — jfr CENSORS-, DOMARE-, FÖRTROENDE-, KRIGS-, MEDLARE-, RIKSDAGSMANNA-VÄRV m. fl. — särsk. (†) med särskild tanke på innehåll i l. ändamål med sådant uppdrag osv., budskap l. underrättelse l. meddelande; särsk. i sådana uttr. som framföra sitt värv. Bidie wij om j nogit werff haffue tiil oss athij giffue oss thet .. scriffthelige tiilkenne. G1R 3: 62 (1526). (Vi) hadhe förmodat, at wij någhon beskedh på the wärf och ärender, som samme bref innehölle, medh .. wår tienare skulle bekommet hafwa. Chesnecopherus Skäl Xx 2 b (1607). Landtmarskalken .. badh dhem sittia och sit wärf framföra. RARP 7: 21 (1660). Så snart de öfverlemnat dessa (gåvor), infördes de i ett annat palats, der de inför Storfurstens Råd framburo sitt värf. Strinnholm Vas. 3: 348 (1823). — särsk. inskränktare, mer l. mindre liktydigt med: anhållan l. begäran; särsk: frieri. Till H. K. M:t om grefvens Anthonij von Oldenborg sendebudz verf bekomma ett skeep aff H. K. M:t. G1R 26: 784 (1556). Hertigen gladdes högeligen vtöfwer sådane Wärff, och tilslogh strax Konungen sin Dotter. Schroderus Albert. 2: 86 (1638). Konungen aff Siam stood på inthet sätt eller wijsz .. att öfwertalas, uthan slog theras Wärff aldeles uth. Schouten Siam 55 (1675). Peringskiöld Hkr. 1: 59 (1697).
b) om uppgift l. göromål l. handling som företas på eget initiativ l. i eget intresse; förr äv. om enskild angelägenhet l. enskilt ärende; särsk. i förb. med poss. pron. Will han sine egne wärff till Konungen eller annorstädes draga, tå drage på sin egen omkostnad. Lagförsl. 291 (c. 1606). (Han) var för mycket sysselsatt med sitt eget uppförande och sina egna värf, att befatta sig med andras. Rosenstein 1: 207 (1790). Större är det värf jag, om Gudarne bistå mig, är sinnad att utföra. Kolmodin Liv. 1: 174 (1831). Vi hade .. användt fulla fyra timmar på att komma upp (till Åreskutans topp) .. Nu var emellertid vårt värf lyktadt: det fans ingen möjlighet att komma högre. Ödman VårD 2: 127 (1888). Vi vet .. att dessa (nynazistiska) grupper lyckas i sitt värv att skrämma rättsstatens väktare och hela vårt juridiska system. SvD 9/12 1999, s. 12. — jfr KÄRLEKS-, RÄDDAR-VÄRV. — särsk. (†) om Guds l. Kristi verk; särsk. om sakrament. (Gud) sende .. vt sin eenda son, ath han menniskia warda skulle .. och gaff honom befalning ath lära och predica gudz vilia .. såådana wärff begick christus gudz son och war sin fadher lydog j dödhen. OPetri 1: 47 (1526). I thetta nödfallet (om ett nyfött barn är mycket svagt) moste någon mansperson werfwet förretta, om han så tillstädes kan wara. KOF II. 1: 34 (1650). Se der en Läras verk, från himlen sänd, att föra / På jorden Skaparns värf, och menskan lycklig göra. Leopold 2: 154 (1796, 1815). Wikner Tank. 178 (1872). — jfr SALIGHETS-VÄRV.
c) om sysselsättning l. verksamhet som kan ge l. ger medel till försörjning l. uppehälle, arbete (se d. o. 5); förvärvsarbete; äv. mer l. mindre liktydigt med: yrke; förr äv. i mer l. mindre konkret anv., om resultat av ngns värv, särsk. dels om egendom l. ägodel; jfr a. Then som ingen macht haffuer, bedher han, at hans winning, werff och hantering, skal wel gå. Vish. 13: 19 (Bib. 1541). Hwar Emoth hon honom ther hennes dödzstundh wore närmare reciprocerade och bewilljadhe sitt Arff och Wärff på samma Sätt. BoupptSthm 1678, s. 447 a, Bil. (1675). Den ena storken stod på sidan af boet, at liksom öfwer ungarna hålla wakt, medan den andra war ute på wärf. Linné Sk. 150 (1751). N. berättade mycket och utförligt om sina och sina kamraters värf vid fästningsbyggnaden på Vanäs. Knorring Cous. 3: 28 (1834). Fattigdomen verkar .. indirekt, då den ofta tvingar arbetaren att utföra sitt värv under omständigheter, som med fullt fog kunna kallas helvetiska. Lidforss Dagsb. 58 (1905). Fiskargubbarna fick återuppta sitt hederliga gamla värv. SvD 17/6 2007, Kultur s. 22. — jfr DAGS-, SNILLE-VÄRV.
Spoiler title
Spoiler content