publicerad: 1903
ASYL asy4l (asy´l Dalin), r. (l. m.), äfv. n. (Bremer N. verld. 1: 109, 416 (1853), G. Kjellberg i Ups. läkaref. förh. 1870—71, s. 3, Wirsén i PT 1901, nr 268, s. 3 m. fl.); best. -en, stundom -n, ss. n. -et; pl. -er, ss. n. äfv. = (S. Lovén i Ber. t. fören. f. sinnesslöa barns vård 1886, Bil. s. 31). Anm. I ä. tid begagnades ordet i lat. form. The som .. sigh til honom (dvs. Gud) hålla såsom sin rätta asylo, tilflycht och beskermare. S. Nicolai i Likpred. öfv. Beningen A 4 b (1646). Biurman Brefst. 192 (1739). Ett slags Colonie, Asylum eller Anstalt, .. dit .. sysslolösa eller för mindre förseelser och vanarter tilltalade personer kunde skickas. L. v. Engeström i Ad. prot. 1817—18, 1: 175; jfr 3. Strinnholm Hist. 3: 233 (1848).
Ordformer
Etymologi
[jfr holl. asyl, t. asyl, n., eng. asylum, ä. eng. asyle, fr. asyle, asile, af lat. asȳlum, af gr. ἄσυλον, skyddsort, ”asyl”, eg. n. af ἄσυλος, adj., som ej får plundras l. kränkas, af ἀ privativum o. συλᾶν, borttaga, röfva (i sht vapen o. kläder från en slagen fiende), plundra. Den sällan brukade formen asil beror på fr. inverkan. Ordets reala (o. maskulina) genus i sv. (jfr äfv. ex. fr. S. Nicolai i anm. ofvan) beror sannol. på inverkan från synonymer till ordet i bet. 1, t. ex. FRISTAD, TILLFLYKTSORT]
1) eg.: område med religiös helgd inom hvilket den som dit tagit sin tillflykt ej får antastas; numera bl. i fråga om ä. förh., i sht i fråga om antiken o. medeltiden. Sahlstedt Hofart. 165 (1720). Andra (tempel) begagnades som asyler; dock skyddade icke alla asyler för hvad slags brott som helst. .. Hela ön Delos var .. en asyl. Palmblad Fornk. 1: 432 (1844). Cornelius Kr. kyrk. hist. 2: 56 (1889). — i utvidgad anv.: tillflyktsort, fristad. (Ett ställe i trädgården) är hans (dvs. Voltaires) Asyle, där arbetar han, och ingen får gå til honom där. Björnståhl Resa 2: 76 (1773). Ljuft rodnande hålla kring nöjets asyl / Chariterna vakt. Stagnelius 1: 256 (1822). Asyl åt de (från Ryssland) utvisade (judarna) har beredts i Argentina. NF 19: 277 (1895); jfr 2. jfr: Man kallar nu för tiden hvarje tillflyktsort för en betryckt eller oskyldigt lidande, en Asyl. Conv.-lex. 1: 69 (1821); jfr 3.
2) område med politisk asylrätt; äfv. abstraktare. I går var här (dvs. i Stralsund) ett ohyggligt spektakel .. med alla (tyska) flyktingar och pultroner, som man med värjan i hand måste neka asyl. G. M. Armfelt (1806) hos E. C. Tegnér Armf. 3: 91. Naumann Statsförf.-rätt 3: 143 (1881).
3) [jfr 1 slutet samt motsv. anv. i d., holl., t., eng. o. fr.; med afs. på bet.-utvecklingen jfr HOSPITS o. HOSPITAL] välgörenhetsinrättning l. sjukvårdsanstalt afsedd att bereda skydd o. vård åt värnlösa, sjuka osv., t. ex. hem för värnlösa, barnhem, ålderdomshem, sjukhem, räddningshem. Bremer N. verld. 1: 109 (1853). Om sinnessjukhus och asyler. Witt (1862; boktitel). Asyler, räddningshem .. uteslutande afsedda för habituela drinkare. Hygiea 1881, Förh. 195. Asylet för pauvres honteux. B. Oxenstierna i Stockholm 1: 629 (1897). En asyl för värnlösa barn. PT 1900, nr 9, s. 3. Undervisningen i asylet för de fallna. Wirsén i PT 1901, nr 268, s. 3; jfr MAGDALENAHEM. — i sht med. vårdanstalt för obotligt sinnessjuka l. för obildbara idioter. Att öppna en asyl, dit obotlige sjuke .. kunna försändas från de egentligen kurativa anstalterna. Hygiea 1873, s. 248. Statens anstalter för sinnessjuke äro: hospital eller kuranstalter och asyler eller vårdanstalter. SFS 1883, nr 63, s. 1. Privata asyl och arbetshem (för idioter). S. Lovén i Ber. t. fören. f. sinnesslöa barns vård 1886, Bil. s. 31. Sv:s land o. folk 219 (1901). — jfr BARN-, BLIND-, DRINKAR-, DÅR-, IDIOT-, KRIMINAL-, SINNESSJUK-ASYL m. fl.
Ssgr (i allm. till 3): ASYL-AFDELNING03~020. särsk. till 3 slutet: afdelning för obotliga. En asylafdelning om 15 platser vid Johannesbergs idiotanstalt. S. Lovén i Ber. t. fören. f. sinnesslöa barns vård 1886, Bil. s. 27. —
-BARN~2. barn tillhörande anstalt för obildbara l. obotliga; jfr -IDIOT. S. Lovén i Ber. t. fören. f. sinnesslöa barns vård 1886, Bil. s. 27. —
(3) -IDIOT~002. idiot som är (obildbar o. i följd däraf) i behof af ständig asylvård. S. Lovén i Ber. t. fören. f. sinnesslöa barns vård 1886, Bil. s. 31. —
-LÄKARE~200. läkare vid asyl, särsk. vid anstalt för obotligt sinnessjuka. Sv:s statskal. 1891, afd. 639. SDS 1894, nr 313, s. 2. —
-PATIENT~002. sjukling som intagits (l. bör intagas) å anstalt för obotliga. AB 1898, nr 20, s. 4. —
(1, 2) -RÄTT~2, sbst. [jfr lat. jus asyli]
1) rätt att lämna skydd mot häktning l. förföljelse åt flyktingar o. förbrytare (af vissa slag). Den christna asylrätten .. utsträcktes .. äfven till kapeller, till sjelfva krusifixet .., när presten dermed gick till den sjuka. Strinnholm Hist. 3: 233 (1848). (Några) hus, som hade asyl-rätt, så att invånarne der icke kunde häktas för skuld. Backman Dickens Pickw. 2: 227 (1876). Ännu mot medeltidens slut .. bibehölls asylrätten (för de sv. bergverken). Den omtalas t. ex. i bergsprivelegier af år 1530. Hildebrand Medelt. 1: 728 (1894). särsk. i fråga om politiska förh.: rätt för en själfständig stat att vägra utlämnandet af (politiska) flyktingar af främmande nationalitet från område öfver hvilket dess suveränitet sträcker sig. Den politiska l. internationella asylrätten. AB 1858, nr 21, s. 3. SFS 1892, nr 19, s. 14.
2) rätt för flykting att åtnjuta det i 1 nämnda skyddet. Naumann Statsförf.-rätt 3: 29 (1863). De Geer Minnen 1: 244 (1892). —
-VÅRD~2. (om)vård(nad) å asyl. SD(L) 1898, nr 40, s. 5. särsk. till 3 slutet. Obild- (b)ara idioter, som behöfva asylvård. S. Lovén i Ber. t. fören. f. sinnesslöa barns vård 1886, Bil. s. 28.
Spoiler title
Spoiler content