publicerad: 1940
LIMPA lim3pa2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(lempa c. 1750—1796. lijmpa 1593 (: lijmpebrödh). limpa 1594 osv.)
Etymologi
[möjl. avljudsform till nor. dial. lumpe, tjockt flatbröd; jfr eng. dial. lump, visst slags bröd; jfr LUMP]
mjukt bröd, vanl. av råg, ofta kryddat l. syrat, i form av en tjock o. rund l. avlångt rundad bulle; äv. ss. ämnesnamn; jfr BULLE, KAKA, sbst., LEV, sbst.1 1 Limpa aff grant skred rogmiöl. SthmTb. 29/4 1594. Skiär limpa i små tärningar. Warg 45 (1755). 2SvKulturb. 1—2: 247 (1934). — jfr BRÖD-, JUL-, RÅG-, SMÖR-, VETE-, VÖRT-LIMPA. — särsk. (tillf.) i överförd anv., om föremål av annat ämne än bröd, som till formen erinrar om en limpa. Orsten .. förekommer stundom i stora kullriga limpor kallade Orstensbollar. Forshæll OorgPharm. 101 (1838).
Ssgr: A: LIMP-BRÖD. (limp- c. 1750 osv. limpe- 1593—1878) limpa. SthmTb. 21/5 1593. Ahrenberg Stud. 62 (1878).
B (numera knappast br.): LIMPE-BRÖD, -DEG, se A.
Spoiler title
Spoiler content