SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RUSDRYCK rɯ3s~dryk2, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. rusdrik, nor. rusdrikk; av RUS, sbst.2, o. DRYCK]
(ss. njutningsmedel använd) alkoholhaltig dryck (dvs. dryck med icke alltför obetydlig alkoholhalt); berusande dryck; spritdryck; i lagspr. med ngt skiftande omfattning under olika tider (i sedan 1/10 1955 gällande lag om spritdrycker, vin o. starköl). Wieselgren NyktVäs. 4 (1837). (Ett) lågt sinligt begär till en rusdryck. Hygiea 1843, s. 310. En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken. Ordspr. 20: 1 (Bib. 1917). Spritdrycker, vin och öl kallas med en gemensam benämning rusdrycker. SFS 1917, s. 803. Spritdrycker och vin kallas med en gemensam benämning rusdrycker. Därs. 1923, s. 192. Därs. 1954, s. 1037. — särsk. bildl. (Ofärd över min) vän ej kan / Den njutning dock mig ge, som hämndens rusdryck / Bereder. Cygnæus 10: 295 (1854).
Ssgr: RUSDRYCKS-ANNONS. annons om rusdryck(er). Förbundet 1911, nr 5, s. 3. —
-BEGÄR. begär efter rusdryck(er). Smith Dryck. 39 (1887). —
-BRUK. bruk (se d. o. 1) av rusdryck(er). Wieselgren NyktVäs. 43 (1837). —
-DJÄVUL(EN). jfr djävul 2 b. Quennerstedt StrSkr. 2: 235 (1913, 1919). Ibland flög rusdrycksdjävulen i honom. Cederschiöld Artist. 25 (1915). —
-ELÄNDE~020. jfr elände 2. Wieselgren Bild. 220 (1874, 1889). —
-FIENDE.
1) fiende till rusdrycksbruk.
2) (tillf.) = -djävul(en). AB 1896, nr 211, s. 2. —
-FLOD. jfr flod, sbst.3 5. Koch EmigrLand 267 (1910). —
-FOND. (förr) rusdrycksmedelsfond. 2NF 34: Suppl. 879 (1923). —
-FRI. särsk. om restaurang o. d.: som icke serverar (l. har tillstånd till servering av) rusdrycker; jfr fri 27. SOU 1952, 53: 133. —
-FRÅGA, r. l. f. om frågan (se fråga, sbst. 3) om (åtgärder o. medel för att begränsa) rusdryckernas skadevärkningar i samhället. NF 19: 587 (1895). —
-FÖRBUD. förbud mot rusdrycker; i sht: lagstadgat förbud mot tillvärkning, införsel o. försäljning av rusande drycker, förbud (se d. o. 3). SD(L) 1892, nr 178, s. 4. Rusdrycksförbudet (vann) tidigt burskap i buddhismen. Söderblom UrRelH 47 (1915). —
-FÖRORDNING. jfr -lag. NyktKomBet. 1914, 5: 67. —
-FÖRSÄLJNING. SvFörbudT 1896, s. 13.
Ssgr: rusdrycksförsäljnings-bestämmelse. SOU 1952, 54: 334.
-bolag. aktiebolag för handhavande av detaljhandel med rusdrycker; jfr system-bolag. SFS 1918, s. 3155.
-förordning. förordning rörande försäljning av rusdrycker. BtRiksdP 1913, 1: nr 186, Bil. s. 4.
-medel, pl. benämning (i statsbudgeten) på de vinstmedel som inflyta till statsvärket från AB Vin- och spritcentralen o. systembolagen resp. (från 1955) från Nya systemaktiebolaget. NyktKomBet. 1914, 5: 344.
-utredning. särsk. konkret, om en 1956—57 värksam kommitté med uppgift att föreslå ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen m. m. BtRiksdP 1957, I. 14: 186.
-ärende. Avdelningen för rusdrycksförsäljningsärenden (inom kontrollstyrelsen). SFS 1918, s. 2392. —
-FÖRTÄRING. Koch Rusdr. 23 (1910). —
-HANDEL. handel med rusdrycker. SvFörbudT 1895, s. 62. —
-HANDLARE. person som bedriver handel med rusdrycker. Koch Rusdr. 23 (1910). —
-HANTERING. om tillvärkning o. försäljning av rusdrycker. Smith Dryck. 36 (1887). Olaglig rusdryckshantering. SOU 1952, 53: 173. —
-INTRESSENT. person l. företag o. d. som har (ekonomiska) intressen att bevaka i rusdryckshanteringen. SD(L) 1892, nr 178, s. 4. —
-KONSUMENT. SOU 1952, 53: 166. —
-KONSUMTION. Schauman o. Christierson Gide 575 (1899). —
-LAG, r. l. f. l. m. lag gällande tillvärkning l. försäljning l. förtäring av rusdryck(er). SvFörbudT 1895, s. 41. —
-LAGSTIFTNING~020. lagstiftning avsedd att kontrollera l. begränsa bruket av rusdrycker samt att främja nykterhet(en). Schauman o. Christierson Gide 575 (1899).
Ssg: rusdryckslagstiftnings-revision. särsk. konkret, ss. benämning på en 1928—1934 värksam sakkunnigkommitté med uppgift att utarbeta förslag angående revision av lagstiftningen rörande försäljning av rusdrycker. SOU 1934, 39: 1. —
-MEDEL, pl. om statsvärkets vinstmedel från rusdryckshanteringen. Koch Rusdr. 387 (1910). SFS 1913, s. 421. Därs. 1933, s. 250.
Ssg: rusdrycksmedels-fond. (förr) fond till vilken årligen avsattes viss del av statens rusdrycksmedel. SvD(A) 1922, nr 139, s. 7. —
-MISSBRUK~02, äv. ~20. Hedin Tal 1: 352 (1885). —
-MONOPOL. monopol på tillvärkning o. försäljning av rusdrycker. RiksdP 1919 A, 2 K nr 36, s. 45. —
-NÄRING. jfr näring, sbst.2 3. SvFörbudT 1895, s. 88. —
-REKLAM. reklam för rusdryck(er). Alving Ordn. 117 (1954). —
-REKVISITION. särsk. (förr) konkret, om rekvisitionsblankett ur motbok (se d. o. slutet). BtRiksdP 1918, 7: nr 34, s. 5. —
-RESTRIKTIONER, pl. restriktioner i fråga om tillvärkning, försäljning o. förtäring av rusdryck(er). HbAlkoholfråg. 161 (1924; om förh. i Norge). —
-REVISION. = rusdryckslagstiftnings-revision. SOU 1952, 54: 272 (konkret). —
-RÄTTIGHET~102, äv. ~200. rättighet till försäljning (utminutering l. utskänkning) av rusdrycker. Helenius Alkohol. 178 (1902). Lunchserveringar utan rusdrycksrättigheter. SOU 1952, 53: 133. —
-TILLDELNING~020. tilldelning av rusdrycker; särsk. (förr) i fråga om kvantitet rusdrycker som innehavare av motbok (se d. o. slutet) gm myndighets beslut var berättigad att köpa (under en viss period). Berusningsfallen ökades .. i proportion med den legitima rusdryckstilldelningen. HbAlkoholfråg. 164 (1924). —
-UTSKÄNKNING~020. Helenius Alkohol. 419 (1902). —
-VANA. vana i fråga om rusdrycksbruk l. rusdryckskonsumtion; i sht i pl. 2NF 23: 1237 (1916). —
-VÄN, m.||ig. [jfr nykterhets-vän] propagandistisk benämning på anhängare av mindre långtgående rusdryckslagstiftning. Rusdrycksvänner .. (som är) ett ord, som absolutisterna uppfunnit. Janson WaldWretlSprit. 79 (1894).
Spoiler title
Spoiler content