publicerad: 1997
SUBSIDIE subsi4die1, r. l. m.; best. -ien; pl. -ier0401 (0400 l. 0302 LoW (1911)) (äv. att hänföra till sg. subsidium); äv. (numera mindre br.) SUBSIDIUM -si4dium1, n.; best. -iet; pl. -ier (se ovan).
Ordformer
(subsidie 1632—1807. subsidie- i ssgr 1690 osv. subsidier, pl. (-cid-) 1633 osv. subsidium 1633—1933)
Etymologi
[liksom t. o. eng. subsidium, ffr. subside (fr. subside, eng. subsidy) av lat. subsidium, reservtrupp(er), hjälp, bistånd, till subsidere, ligga i försåt, sitta ned, av sub, under (se SUB-), o. sedere, sitta (se SITTA, v.)]
1) (i sht ekonomisk) hjälp, (i sht ekonomiskt) bistånd, underhåll, bidrag (se d. o. b), understöd, i sht (o. numera bl.) i form av pengar, förr äv. i form av material l. varor l. hjälpmedel; ngn gg äv. (skämtsamt) liktydigt med: pengar, penningmedel; företrädesvis o. numera nästan bl. i pl.; jfr 2. Hafwer iagh .. all möyeligh flijt anwändt, til at sammandraga dhe förnembste subsidier, som til en sådan wetenskaps (dvs. fortifikationsvetenskapen) fasta grund, äre aff nöden. Wärnskiöld Fortif. A 1 b (1673). Mina bref .. voro skrifne i hast, och utan särdeles granskning, oftast på gästgifvare-gårdar och värdshus, utan några subsidier. Björnståhl Resa 3: 70 (1778). Medför subsidier tillräckligt, ty resorna från Dalarö äro rätt dyra. Strindberg Brev 3: 232 (1883). Löjtnanten fick smak för privatlifvet hemma, helst subsidierna från svärfadern uteblefvo. Dens. Giftas 2: 204 (1886). I Lübeck fick varje klerk, som skulle resa till Rom, ett subsidium på 20 schilling. KyrkohÅ 1933, s. 78 Inte alla kyrkor äro stängda i Moskva .. Det fåtal som finns kvar lever på de fattiga troendes subsidier. Stiernstedt Ryskt 69 (1935). — särsk., i pl. (i bet. a äv. i sg.).
a) [jfr motsv. anv. av eng. subsidy] om finansiell hjälp från stat l. kommun o. d. för att bidra till medborgares behov l. hålla företags produktion i gång o. d., subventioner. Hittills har det ju varit så, att redarna icke krävt några subsidier av staten. VFl. 1937, s. 168. AB 23⁄10 1977, s. 12 (om förh. i Engl.; om statliga bidrag till fackföreningsrörelse).
b) i utvidgad anv., särsk. (†) i pl., hos person: fördelaktiga egenskaper, fördelar (se FÖRDEL, sbst.2 3), företräden (se FÖRETRÄDE 3, 4). Professor Johan Gezelius .. äger .. allaredan framför .. (konkurrenterna om en professur) myckit wackre subsidier. ConsAcAboP 10: 287 (1712). Linné SvArb. 1: 263 (1752).
2) [specialanv. av 1] om bidrag (se d. o. b) l. ekonomiskt understöd från stat l. suverän till annan stat l. suverän (äv. till tidning l. politiskt parti o. d.), med tanke på att mottagaren ska följa givarens önskemål i sin politik o. d. (gm att t. ex. stödja givaren i konflikt med tredje part); företrädesvis (o. numera nästan bl.) i pl. Om I nu någott haffve fått uthur Frankrijke aff subsidien .. ded vill jag förvänta aff eder beskedh om. AOxenstierna 7: 663 (1632). Subsidierne utgingo i varor, i hjelptroppar. Weste FörslSAOB (c. 1817). MorgT 1948, nr 244, s. 11 (till parti).
-FÖRDRAG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) fördrag (se fördrag, sbst.2 5) angående subsidier; jfr -traktat. Ahnfelt KröntRiv. 2: 92 (1887). —
(1) -HEMMAN. (†) hemman (se d. o. 2 b) lagt till lägenhet (se d. o. 9) ss. extra tillskott. Efftersom dhenne lägenheten (dvs. pastoratbostället på Visingsö) nu mycket förringat är warandes dhe Subsidie-hemman som förra tijt lydt nu alldeles afskorne, så kan iagh icke heller något understödh af Probste-Tunnen hafwa wijdare att wänta. VDAkt. 1692, nr 45 (1690). —
-KONVENTION. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr konvention 2 a o. -fördrag. Subsidiekonventionen med Frankrike af 1773. Odhner G3 1: 397 (1885). —
-PENGAR, i sht förr äv. -PENNINGAR, pl. pengar utgörande subsidier. Nordberg C12 1: 153 (1740). —
-POLITIK. politik (se politik, sbst. 2) som rör subsidier; äv. som syftar till att erhålla subsidier. IllSvH 4: 415 (1880). Den svensk-franska subsidiepolitiken. Livrustk. 1943—45, s. 172. —
-SKULD. (numera bl. tillf.) skuld (se skuld, sbst. 2) utgörande icke erlagda subsidier. Odhner i 3SAH 6: 57 (1891). —
-TRAKTAT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr -fördrag. Höpken 2: 259 (1754). (Carlsson o.) Rosén SvH 1: 510 (1962). —
Avledn.: SUBSIDIARISK, adj. [liksom t. subsidiarisch, eng. subsidiary, ytterst av lat. subsidiarius] (†) till 1, i uttr. subsidiarisk vetenskap, hjälpvetenskap; jfr subsidiär. Järta 2: 311 (1824). —
SUBSIDIERA10040 l. 01-, v. -ade, -ing. [jfr eng. subsidize o. mlat. subsidere, subsidiari, hjälpa] betala l. bekosta (ngn resp. ngt) med subsidier; ge subsidier åt (ngn l. ngt).
1) till 1; äv. i uttr. subsidiera ngn med ngt, ge ngn ngt ss. understöd o. d.; äv. motsv. subsidie 1 a: subventionera; ss. vbalsbst. -ing äv. övergående i konkret bet., närmande sig bet.: subsidier, ekonomiskt understöd. Han skulle Subsidiera migh medh vppehälle. VDAkt. 1675, nr 128. Ett par dagars uppehåll på Grand Hotell med middagar för sonen, eventuellt någon subsidiering vid avresan. Hedberg VackrTänd. 180 (1943). Vilka bostadsklasser skola subsidieras genom hur stora skattebidrag från vilka andra bostadsklasser? GHT 1946, nr 77, s. 3.
2) till 2. Nu (dvs. 19⁄9 1807) föreslog Pierrepont formligt å sitt hofs vägnar, att subsidiera 20,000 man svenskar. MinnSvNH 4: 256 (1854). Det är ingen hemlighet att tyska staten kraftigt subsidierar rikspostlinjerna till Östasien. Cassel Östas. 144 (1906). Att franska pressen i mycket hög grad är subsidierad, är ett allmänt bekant faktum. SvD 20⁄4 1934, s. 6. —
SUBSIDIÄR1004 l. 01-, adj. (förr äv. -aire) [av fr. subsidiaire, av lat. subsidiarius. — Jfr subsidiaritet] (i fackspr.) till 1: som (blott) utgör tillägg l. bidrag l. understöd l. hjälp l. kommer (blott) i andra hand l. ss. reserv, tilläggs- l. hjälp- l. reserv- l. andrahands-; underordnad; jfr subsidiarisk. BrinkmArch. 2: 219 (1808; om efterskrift). Skolan skulle icke längre vara blott och bart en subsidiär anstalt för det kyrkliga embetet. Wahlfisk KatUnd. 155 (1889). Enligt det subsidiära socialdemokratiska förslaget skulle (osv.). SDS(A) 1932, nr 152, s. 4. Grekiskan och hebreiskan uppfattades av allt att döma närmast som subsidiära vetenskaper åt ”det allsmäktiga teologiska studiet”. Örtengren LUByggn. 23 (1951). särsk. jur. i fråga om ngns juridiska ansvar (se d. o. 3) l. ansvarighet (se d. o. 2): som gäller då den av flera gäldenärer som har primärt (se primär 2 i) ansvar icke uppfyllt sin förpliktelse; jfr solidarisk 1. Först om borgenären misslyckats härutinnan, (dvs. att få betalning av huvudgäldenären) .. inträder borgensmannens betalningsskyldighet. Hans ansvar är, som det uttryckes, blott subsidiärt. Björling CivR 162 (1908).
Spoiler title
Spoiler content