publicerad: 1903
BELOPP belop4 (belo´pp Weste), n.; best. -et; pl. =.
Anm. Ordet synes hafva inkommit i vårt språk under 1700-talets förra hälft. Det har tidigast hufvudsakligen förekommit i best. form (samt åtföljdt af prep. af). Serenius (1741) anför det under belöper i uttr. Beloppet af en försälgning, Lind (1749), Sahlstedt (1773) o. Widegren (1788) under uppslagsformen beloppet, med språkprof i hvilka bl. nämnda konstr. förekommer; Serenius (1734) angifver visserligen som öfv. af proceed, sbst., belopp af en försälgning, men anför för öfr. endast ex. rena beloppet.
a) med afs. på penningar: summa. Hans förlust uppgår till ett belopp af 10,000 kronor. Pantsätta ngt för ett mot skuldsedelns innehåll svarande belopp. Sparbanken utbetalar vid anfordran belopp som ej öfverstiga 100 kronor. Serenius (1734, under proceed); jfr anm. ofvan. Borgenären äger af den skyldige uttaga dubla beloppet af sin fodran. Ödmann M. Park 296 (1800). För ofvan .. tecknade belopp (förskrifne Kr. 000), jemte ränta, går undertecknad .. i full borgen, försäkras. Smedman Kont. 5: 27 (1872, 1893). En rik person skulle måhända gärna betala flerdubbla beloppet, om rocken ögonblickligen kunde erhållas. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 29 (1891). Åliggande för statens kassor att i likvid mottaga skiljemynt till obegränsadt belopp. C. Rosenberg Därs. 267 (1893). — (mindre br.) med anslutning till BELÖPA I 2: summa som utgör ngns andel l. anpart. Beloppet för mig, ma quotité, ma quote-part. Weste (1807). Mitt belopp (min andel) utgör. Almqvist (1842); jfr Dalin (1850). — jfr AFGIFTS-, AFSKRIFNINGS-, AKTIE-, ANMÄRKNINGS-, ANSLAGS-, ANSVARIGHETS-, ANSVARS-, ANVISNINGS-, APANAGE-, ARRENDE-, ASSURANS-, BRUTTO-, ERSÄTTNINGS-, FAKTURA-, FRAKT-, FYLLNADS-, FÖRSÄKRINGS-, GARANTI-, HEL-, HUFVUD-, INTÄKTS-, LÅNE-, LÖNE-, MAXIMI-, MEDEL-, MEDELS-, MINIMI-, NETTO-, NOMINAL-, PENNING-, POSTFÖRSKOTTS-, RÄNTE-, SALDO-, SKATTE-, SKULD-, STIPENDIE-, STIPENDIEMEDELS-, STÄDJE-, TANTIEM-, TAXERINGS-, TOMTÖRES-, TOTAL-, TULL-, UPPBÖRDS-, UPPSÄGNINGS-, UTSKYLDS-, VÄRDE-BELOPP m. fl.
b) (numera föga br. utom i framställning med en viss teknisk l. vetenskaplig anstrykning) i annan anv.: antal, mängd, kvantitet. Vitnet kan icke bestämma beloppet af berörde Caffé-bönor. Törngrenska målet 269 (1802). Beloppet af förlorade Segrar. Ödmann Str. förs. III. 1: 19 (1811). Ett belopp af boskap, spannemål och .. husgeråd .. borde öfvergå från man till man. Rääf Ydre 4: 77 (1865). Struve har .. fastställt .. beloppet af vårt solsystems framåtgående rörelse i verldsrymden. NF 15: 769 (1891). jfr: Belopp .. Säges i synnerhet om penningar; men någon gång äfven om folknummer och annat antal. Almqvist (1842). — jfr AFVERKNINGS-, KRAFT-, SKÖRDE-, UTSÄDES-BELOPP m. fl.
Spoiler title
Spoiler content