publicerad: 2007
TRIANGEL triaŋ4el (tri`angel (el(ler) a´) Weste (1807)), förr äv. TREANGEL, r. l. m.; best. -eln (Rålamb 1: 24 (1690) osv.) ((†) -elen Olai Cal. Ff 1 b (1588), Rålamb 14: 46 (1690); -len Sahlstedt (1773), Widegren (1788)); pl. -lar (Strömer Eucl. I. 1: 4 (1744) osv.) ((†) -ler HB 2: 218 (1588), LandtmFörordn. C 2 a (1753)); förr äv. TRIANGUL, r. l. m.; anträffat bl. i sg. best. -en.
Ordformer
(treangel (tree-) 1639–1893. triangel (-ell) 1554 osv. triangulen, sg. best. 1598)
Etymologi
[jfr eng., fr. triangle; sannol. av t. triangel, av lat. triangulum, substantivering av n. sg. av adj. triangulus, trehörnig, ssg av tri- (se TRI-) o. angulus (se ANGEL, sbst.3; jfr Ekbo SupplHellquistOtr. (c. 1990)), sannol. efter gr. τρίγωνον, triangel, resp. τρίγωνος, trehörnig (se TRIGON); formen treangel är bildad i anslutning till tre (se TRE, räkn.) l. efter t. dreyangel. — Jfr TRIANGULERA, TRIANGULÄR]
1) plan(geometrisk) figur begränsad av tre räta linjer som parvis skär varandra i tre punkter; yta begränsad av sådan figur; särsk. i fackspr., särsk. i uttr. dels pytagoreisk triangel, se PYTAGOREISK slutet d γ, dels rationell triangel, se RATIONELL II slutet; äv. (särsk. i uttr. sfärisk triangel) om sådan på en sfärisk (se d. o. 1) yta anbragt figur. Likbent, (o)liksidig, rätvinklig triangel. Opå thet the svenske måge .. förstå både the danskes och lybskes meninger, haffver Kong:e M:tt .. en licknelsse medt en triangell och ther hoss rette grundhen bescriffvet um thesse trenne parther. G1R 24: 320 (1554). När Tre Lineor stöta tilhopa så göra the en Triangel. Rålamb 1: 24 (1690). Alla Areal-uträkningar, böra ske genom the oordentelige figurernes fördelning i triangler. LandtmFörordn. C 2 a (1753). Altså förvandlas Problemet, om plana tresidiga hörns mätande, til följande: At finna proportion emellan en Sphærs och någon däruppå gifven Sphærisk Triangels ytor. VetAH 1763, s. 65. Redan Spinoza förklarade att man kunde hafva om Gud ett lika så klart begrepp, som om en triangel. Agardh BlSkr. 2: 287 (c. 1850). I en triangel står .. en sida alltid mot en vinkel, och tvärtom. Bergroth Geom. 32 (1876). (Konstnären) arbetade med rektanglar, kvadrater och trianglar. Siwertz Pagoden 256 (1954). — jfr CENTRAL-, POLAR-, PROPORTIONAL-, REKTANGULAR-TRIANGEL.
2) i jämförelser l. i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv. av 1, om ngt som har formen av l. liknar l. påminner om en triangel; särsk. om föremål med tresidig basyta l. omkrets. HB 2: 218 (1588; i fråga om väggdekoration). Bemelte öyar liggia i een treangel. Månsson Siöb. E 1 a (1644). Triangeln (i handen) bildas af lifslinien, medellinien och maglinien. Anjou Chir. 21 (1841). Engelbrekt Engelbrektsson .. förde i vapnet en af tre halfva liljor bildad triangel. NF 4: 500 (1881). Triangel av förtennad järntråd .. ställbar för olika degelstorlekar. KatalRGrave 456 (c. 1938). — jfr STATIONS-TRIANGEL. — särsk.
a) (†) (med en triangel tecknad) aspekt (se d. o. 1) med longitudskillnaden 120°, trigon (se d. o. 2); jfr TRIANGEL-SKIN. Månans sextil, triangel, och Coniunctio til Jupiter. BOlavi 180 b (1578). J ändan på thetta åhret .. skal man mykyt vnderlighit höra och förnimma, besynnerlighen uthi the Land och Städher, som vnder then första Triangelen beläghne äre. Olai Cal. Ff 1 b (1588). Krook Alm. 1709, s. 3.
b) astron. i sg. best., om viss stjärnbild vars tre ljusstarkaste stjärnor bildar en likbent, mycket spetsig triangel. Rålamb 4: 6 (1690). Triangeln .. (dvs.) liten och föga framträdande nordlig stjärnbild som är synlig från Sverige året runt. NE (1995).
c) om slaginstrument bestående av en i form av en (liksidig, i en av vinklarna öppen) triangel böjd stålstav (vilken är upphängd i ett band l. dyl. o. på innersidorna anslås med en tunnare, rak stål- (l. järn- l. trä)stav); jfr CYMBAL 4. Rör spelet, lät trianglar hvina. Bellman (BellmS) 1: 118 (1775, 1790). (Stål) Erhåller igenom Härdning, jämte Hårdheten, märkelig Klang, som .. är bekant uti de så kallade Trianglar, som Saxiske Bergsmän bruka uti Musik. Rinman JärnH 886 (1782). (I regementens musikkårer ingick) till den s. k. janitschar-musiken hörande .. trummor med klockor och trianglar m. m. KrigVAT 1890, s. 367. På musiklektionen kommer lådan fram med trianglar, tamburiner och kastanjetter och klassen bankar på i hjärtligt ointresse. DN 3 ⁄ 4 1994, s. B5.
d) om varningsmärke, särsk. dels i trafik, dels (förr) på (förpackning för) läkemedel. Sjöberg Kris. 165 (1926; om vägmärke). (Trafikbestämmelserna kommer) att kompletteras, så att den .. i Sverge allmänt använda röda triangeln internationellt erkännes som enhetligt varningstecken. TeknVet. VoV. 2: 296 (1928). Förpackningarna är försedda med en triangel som varnar för bilkörning i samband med medicinering. DN 24 ⁄ 12 1997, s. A10. — jfr VARNINGS-TRIANGEL.
e) om förhållande l. förbindelse mellan tre parter l. händelse(förlopp) med tre parter inblandade; särsk. ss. förled i ssgr. Att de intima scenerna i triangeln .. mannen–hustrun–älskarinnan spelas så ömt och riktigt. UNT 23 ⁄ 2 1943, s. 6. Det blir allt tydligare att samspelet mellan aktörerna i triangeln medborgare – medier – politiker fungerar allt sämre. DN 12 ⁄ 7 2000, s. A4.
Ssgr: (2 e) TRIANGEL-AFFÄR. affär (se d. o. 4) mellan tre parter (o. i tre led). DN(A) 1 ⁄ 9 1964, s. 19. —
(2) -BANA. triangelformad tävlingsbana; särsk. i fråga om dels kappsegling, dels segelflygning (se segel-flyga 2); jfr bana, sbst.1 3. Kappsegling äger i allmänhet rum på triangelbana. NorstedtUppslB 709 (1927). Idrottsboken 1979, s. 157. —
(2 e) -BYTE. byte (se d. o. 3) mellan tre parter o. i tre led; särsk. i fråga om dels (handels)varor, dels (o. numera i sht) om lägenheter. Silverstolpe EkonOrdb. 12 (1946). En stor mängd direktbyten, triangelbyten etc. äger .. rum helt utanför bostadsförmedlingens verksamhet. SvD(A) 1962, nr 4, s. 7. —
(2 e) -DRAMA. om (uppseendeväckande l. skakande l. effektfull(t)) händelse(förlopp) med tre parter inblandade (jfr dram, sbst.2 3); särsk. i fråga om kärleksförhållande mellan tre personer; äv. om konstnärlig framställning av sådan(t) händelse(förlopp), särsk. (litt.-vet.) om drama (se dram, sbst.2 1) med sådant motiv; jfr -historia. Triangeldramat ”Tribadernas natt” hade urpremiär. Lo-Johansson Stat. 2: 293 (1937). ”Doktor Glas” är ett triangeldrama. 3SAH LXI. 2: 138 (1950). Kampen om SM-guldet blir ett triangeldrama. GT 15 ⁄ 9 2004, s. 3. —
(2) -FISK. (numera bl. mera tillf.) (den sydamerikanska, ofta ss. akvariefisk hållna) fisken Pterophyllum scalare Cuvier et Valenciennes (som har en triangelformad kropp). Akvariet 1929, s. 65. Från ett av sötvattensakvarierna: triangelfiskar från Amazonfloden. Fatab. 1958, s. 240. —
(1, 2) -FORM. form (överensstämmande med l. liknande den) som triangel har, triangels form. Nilens utlopp ifrån Memfis till Medelhafwet grenar sig till en triangelform. Almqvist GrSpr. 18 (1837). —
(1, 2) -FORMAD, p. adj. som har (givits) triangelform, triangulär; jfr -formig. Balck Idr. 1: 16 (1886). Ljust gröna, femflikade blad, vars flikar äro regelbundet triangelformade. Holzhausen VäxtInomh. 375 (1924). —
(1, 2) -FORMIG. triangelformad; jfr delta-formig. Atterbom LÖ 1: 42 (1824). Åtta triangelformiga stagsegel och den likaledes triangelformiga mesanen. Hornborg Antip. 69 (1915). —
(1, 2) -FÄLT. särsk. byggn. fält (se d. o. 6) i form av en triangel. SDS 19 ⁄ 3 1911, s. 8. (Halvrunda fönster) kombinerades i Värmland med ett triangelfält med spetsen uppåt. Arnstberg KnuttimrHus 206 (1976). —
(2) -FÖRBAND.
1) (i sht förr) skogsplantering vid vilken plantorna sätts i (vinklarna av) trianglar; jfr förband 2 b o. -plantering. Haller o. Julius 198 (1908).
2) (†) triangelformad sammanfogning l. förbindning; jfr förband 2 c. TT 1871, s. 242. Att det triangelförband, som bildas av den utkragade bjälken, stolpen och knekten, skulle motverka den ojämna sättningen. Werner Korsvirk. 15 (1924). —
(2 e) -FÖRHÅLLANDE. förhållande (se d. o. 5) mellan tre parter; särsk. om kärleksförhållande (se d. o. 2) mellan tre personer; jfr -historia, -relation. Holm BevO 255 (1939). (Dikten) skildrar ett triangelförhållande mellan en man och två kvinnor. Ekelöf LäggPat. 130 (c. 1954). Triangelförhållandet mellan Almquist, von Scheven och procentarbolaget. SvD 21 ⁄ 3 1973, s. 5. —
(2 e) -HANDEL. handel (se handel, sbst.2 11 b) i tre led o. mellan tre parter; särsk. (förr) i sg. best., om under 1600- o. 1700-talen bedriven handel varvid färdigvaror (ss. vapen o. textilier) fördes från Europa till Västafrika, slavar från Västafrika till Amerika o. råvaror (ss. socker, tobak o. bomull) från Amerika till Europa. VärldspolitDagsfr. 1954, 9–10: 11. Den transatlantiska triangelhandel som förde miljoner människor från Afrika, dödade ett okänt antal och med enorma profiter byggde upp Europa och USA. Expressen 2 ⁄ 10 2001, s. 3. —
(2 e) -HISTORIA. jfr -drama, -förhållande. Den yttre handlingen .. är en triangelhistoria där den ene rivalen dödar den andre. TSvLärov. 1944, s. 100. Den triangelhistoria Strindbergs invecklades i. Lagercrantz Strindberg 193 (1979). —
(1) -KARTA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) karta upprättad på grundval av triangulering (o. med triangelpunkter utmärkta). VetAH 1819, s. 16. —
(1) -KEDJA. lantmät. o. geod. kedja bildad av (inmätta) triangelpunkter; jfr -rad, -svit. KrigVAH 1826, s. 78. Den år 1886 påbörjade triangelkedja af första ordningen, som sträcker sig i meridianens rigtning från parallelkedjan i norra Jemtland .. till norska gränsen, har blifvit fullbordad. KrigVAH 1889, s. 158. —
(2) -KOPPLA. el.-tekn. deltakoppla; jfr -koppling. Såväl den primära som den sekundära lindningen är triangelkopplad. TT 1900, M. s. 11. (I växelströmsmaskin kan) de tre lindningarna antingen stjärnkopplas .. eller triangelkopplas. Elfving Starkstr. 78 (1909). —
(2) -KOPPLING. el.-tekn. deltakoppling; jfr -koppla. 2UB 3: 353 (1897). Vid triangelkoppling betecknar var och en av de tre sidorna i triangeln belastningen mellan två faser. Sundblad o. Jacobsson Elkunsk. 21 (1976). jfr stjärn-triangelkoppling. —
(2 e) -MATCH. match mellan tre lag (l. personer) (jfr -turnering); äv. bildl. (jfr match slutet b). SvD(A) 25 ⁄ 3 1922, s. 10. Triangelmatchen: lärare – elever – föräldrar. ÅbSvUndH 63: 147 (1942). Den sedvanliga triangelmatchen mot Finland och Norge (i friidrott) går i år i Västerås. SvD(A) 8 ⁄ 8 1956, s. 10. —
(1) -METOD(EN). lantmät. o. geod. särsk. om triangulering (se triangulera 1), motsatt: diagonalmetod o. parallellmetod. Alreik Landtm. 121 (1843). —
(2 (d)) -MÄRKE. triangelformat märke. Berget .. vars triangelmärke utvisar en höjd på 50 meter. Sernander SthmNat. 67 (1926). (Man har börjat) markera farliga järnvägsövergångar med ett triangelmärke. Motorför. 1928, nr 5, s. 9. —
(2 d) -MÄRKT, p. adj. särsk. (förr) om (förpackning för) läkemedel. Expressen 23 ⁄ 7 1994, s. 4. Vi har en promillegräns när det gäller alkohol men ingen gräns när det gäller triangelmärkta mediciner. Expressen 27 ⁄ 4 1998, s. 11. —
(1) -MÄTA. (numera bl. tillf.) triangulera (se d. o. 1). Den del af Kristiania, där den nya järnvägsstationen skall läggas, är nyligen triangelmätt. NDA 7 ⁄ 1 1901, s. 2. SAOL (1950). —
(1) -MÄTNING. lantmät. o. geod. triangulering (se triangulera 1); förr äv. allmännare: trigonometri. Mitt Försök, at af Triangel-mätningar bestämma några orters Geographiska belägenhet omkring Uraniburg. VetAH 1774, s. 206. Sundén 2: 512 (1891; i fråga om trigonometri). En triangelmätning från Åbo över Åland till Grisslehamn. SvLantmät. 1: 228 (1928). —
(1, 2) -MÖNSTER. mönster bildat av l. innehållande triangel l. trianglar. AntT XX. 1: 30 (1914). Tapeten har ett triangelmönster med stiliserade blommor. Hälsingerun. 1976, s. 70. —
(1) -NÄT. lantmät. o. geod. nät (se nät, sbst. 3 a) av (inmätta) triangelpunkter. VetAH 1815, s. 68. 1881–82 införlifvades .. stora Karlsön och Gotska Sandön uti det svenska triangelnätet. TSjöv. 1905, s. 504. —
(2) -ORDNING. (förr) (strids)formering (se formering 2) vari (tre l. nio) krigsfartyg var ordnade i en triangel med spetsen framåt; jfr ordning 1 b β o. anfalls-ordning. KrigVAH 1887, s. 200. Inom varje flotta voro fartygen formerade i triangelordning. SvFlH 1: 402 (1942). —
(2 c) -PINGLARE. (†) triangelspelare; jfr pingla, v. 2. Basunastötare, violinister, triangelpinglare. CFDahlgren 5: 261 (c. 1840). Lundin NSthm 18 (1887). —
(2) -PLANTERING. (†) triangelförband (se d. o. 1); jfr plantera 1. Björkman Skogssk. 192 (1868). 2NF 29: 699 (1919). —
(1) -PUNKT. lantmät. o. geod. om var o. en av de (särskilt utmärkta l. markerade) punkter (se punkt 7) på jordytan (i vilka en (tänkt) triangels linjer skär varandra o.) vilka tjänar ss. fixpunkter vid triangulering; äv. dels om sådan på karta o. d. markerad punkt, dels (i sht förr) i bildl. anv. Då et land skall upmätas, är första operation at bestämma Triangel-punkterne. Tibell PVetA 1809, s. 9. At man kunde säga, det dessa tre (dvs. Sverige, Frankrike, Polen) tillsammans utgjort sjelfva ”triangelpunkterna” i hela den europeiska striden för civilisationen och friheten. Almqvist GMim. 3: 262 (1842). Vi ha kartblad i norra Sverige, vilka helt sakna triangelpunkter och vilka stödjas på glesa astronomiska ortsbestämningar. Ymer 1944, s. 286.
(1) -RAD. (†) om triangelkedja. Jag (har) på flera ställen sammanbundit H:r Professor Schenmarks Triangelrad med de baser, som af oss på isen blifvit upmätte. VetAH 1806, s. 189. KrigVAT 1841, s. 278. —
(2 e) -RELATION. triangelförhållande; jfr relation 3. När .. (F. Runeberg) skildrar triangelrelationer – alltid en man och två kvinnor – placerar hon konstellationen i miljöer där månggifte förekommer. KvinnLittH 1: 157 (1981). Sjukvården arbetar .. med en triangelrelation mellan konsument, producent och finansiär/försäkringsgivare. DN 11 ⁄ 12 2000, s. A2. —
(2) -SEGLING. (numera mindre br.) (kapp)segling utmed triangelformad bana. Blanche Portr. 156 (1889). SAOL (1973). —
(2 a) -SKIN. (†) trigon (se d. o. 2); jfr sken, sbst.1 4. Aspecter. Triangelskin. Fuhrman Alm. 1668, s. 3. Voigt Alm. 1671, s. 3. —
(2 c) -SLAGARE. triangelspelare; jfr slagare 4. En lutspelare, en triangelslagare, och – en dirigent. Ergo 1924, s. 68. —
(2) -SPEL. särsk. i fråga om idrott, om spel mellan tre deltagare från samma lag. Stjärnfeldt Ishockey 34 (1969). Glimtvis visar trion Anders Svensson–Tobias Linderoth–Christer Mattiasson upp ett härligt triangelspel. Expressen 19 ⁄ 5 1998, s. 40. —
(2 c) -SPELARE. särsk.: person som spelar triangel; jfr spelare, sbst.1 6, o. -pinglare, -slagare. Expressen 4 ⁄ 5 1990, s. 35. —
(1, 2) -SPETS. jfr spets, sbst.2 1 c δ. Rig 1954, s. 104. Varningsskyltarna .. ska placeras väl synligt baktill på fordonet med en av triangelspetsarna uppåt. DN 12 ⁄ 10 2004, s. A9. —
(1) -SVIT. (†) triangelkedja; jfr svit, sbst.2 3. Melanderhjelm Astr. 2: 433 (1795). (Genom nya mätningar) har jag en sammanhängande triangel svite ifrån Vinga till Norrska gräntsen. VetAH 1806, s. 190. —
(2 e) -TURNERING. turnering (i sht i fotboll) vari tre lag medverkar; jfr -match. IdrBl. 1924, nr 74, s. 10.
Spoiler title
Spoiler content