publicerad: 1976
SLAGARE sla3gare2, ss. senare led i ssgr (numera bl. i ssgr använda ss. obetonad titel framför personnamn) äv. -SLAGAR -slagar, förr äv. -SLAR l. -SLÄGARE, i bet. 1—8 m.||ig., i bet. 9 r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. slagare; pl. best. slagarna (G1R 22: 209 (1551: hoffslagerne) osv.), äv. (numera föga br.) slagarena (VetAH 1749, s. 275 (: Hofslagarenas, gen.)).
Ordformer
(-slagar 1624 (: Kopparslagar)—1645 (: Trumslagar), 1702 (: Hofslagar; framför personnamn) osv. slagare 1521 (: hoffslagare) osv. -slager 1521 (: trombeslag(er)), 1524 (: kop(er)slagers, gen.)— 1621 (: harpeslager). -slagere 1526 (: plåteslage(re))— 1701 (: Hofslagere). -slageren, sg. best. 1521 (: kop(er)-slage(re)n)—1556 (: platteslageren). -slagiar(r)e 1588 (: kop(er)slagiarre)—1594 (: trummeslagiare). -slar 1559 (: Tegelslars, gen.)—1568 (: plattenslar). -sleger 1596 (: Puksleger). -slegere 1537 (: plateslegere). -slegeren, sg. best. 1535 (: ploterslegeren). -slägere (-slæ-) 1529 (: trumboslægher(es), gen.)—1541 (: mandslägere). -slägharom, dat. pl. 1526 (: manslägharom))
Etymologi
[fsv. -slaghare (i ssgr, t. ex. koparslaghare, kopparslagare); jfr fd. -slagere, -sla(g)er (i ssgr, t. ex. pladesla(g)er, plåtslagare), d. slager, mlt. slagere, fht. -slahare (i ssgn irslahare, mördare), -slagare (i ssgn hamirslagare, person som slår med hammare), t. schlager, schläger; till SLAG, sbst.1, o. SLÅ, v. — Jfr SLAGERI, -SLAGERSKA]
Anm. Beträffande bet. av vissa vbalsbst. på -slagare bildade till verb med slå ss. senare ssgsled (l. till särsk. förb. där slå ingår) hänvisas till följande artiklar: HOPSLAGARE, KALK-SLAGARE, KÖPSLAGARE, PÅ-SLAGARE, RÅDSLAGARE.
1) person som (med tillhjälp av handredskap l. maskin) gm slag yrkesmässigt bearbetar l. formar l. tillverkar l. sönderslår l. slår fast ngt l. förser ngt med beslag; företrädesvis (o. numera bl.) ss. senare led i ssgr; förr särsk. elliptiskt för: tegelslagare. Nordencrantz Arc. 263 (1730; om tegelslagare). Nålskaftets förening med hufvudet, hvarvid detta tillika får sin runda form, sker genom slagningen ... Den dertill nyttjade inrättningen är vippan .. en liten hejare ... Den framför vippan sittande personen, slagaren, har de tillspetsade skaften och .. (ämnena till nålhuvud) tillhanda. Eneberg Karmarsch 2: 677 (1862). För skötseln af .. (en tegelugn) användas .. 11 man, däri inberäknadt .. (bl. a.) slagare. JernkA 1895, s. 3. — jfr BLECK-, BLY-, BÄCKEN-, GULD-, HOV-, KITTEL-, KOPPAR-, MALM-, MYNT-, MÄSSINGS-, OLJE-, PLATA-, PLÅT-, REM-, TEGEL-SLAGARE m. fl. — särsk.
4) om person som slår på puka l. trumma o. dyl. l. slår samman cymbaler l. spelar på vissa instrument (särsk. cittra l. harpa l. luta); ss. senare led i ssgrna CITTRE-, CYMBAL-, HARPO-, LUT-, PUK-, TRUM-SLAGARE.
6) om person som yrkesmässigt slår rep l. tillverkar luntor o. d.; ss. senare led i ssgrna LIN-, LUNTE-, REP-SLAGARE.
7) (förr) person som yrkesmässigt lade upp tegel i kuber vid lossning från pråm. Uppläggningen av dessa rutor (dvs. kuber vardera innehållande 100 tegel) var en .. ansvarsfall uppgift och sköttes av ”slagarn”, i regel lagets bas. Erixon SthmHamnarb. 70 (1949).
Ssgr: A: (10) SLAGAR-BULT. (numera föga br.) lant. = slag-bult, sbst.2 2. HufvudkatalSonesson 1920, 1: XXV. Därs. 3: 358.
B (†): (1) SLAGARE-LÖN. ersättning till person som slår medalj o. d. 2 st. jettoner i gull om 13 ducater tillsammans à 27 (skilling) Duc(aten) 351 (skilling) .. Slagarelön à 1 (skilling) ducaten 13 (skilling). DFehrman (1758) hos Linné SvArb. 47.
Avledn.: -SLAGARINNA~0020, f. [delvis till slå, v.] till 8, om kvinna som slår l. slagit rekord; ss. senare led i ssgn rekord-slagarinna; jfr -slagerska 3.
Spoiler title
Spoiler content