publicerad: 2009
TUBERKEL tubær4kel l. tɯ-, r. l. m.; best. -n; pl. -kler (VetAH 1782, s. 317, osv.) ((†) -klar UpsLäkF 1866–67, s. 36, Bergstrand SvLäkS 235 (1958)). Anm. Ordet förekommer äv. i lat. form tuberculum. Tuberculumrotation. Hjortsjö Broman MännRör. 110 (1952).
Ordformer
(förr äv. -c-)
Etymologi
[jfr t. tuberkel, eng. tubercle, fr. tubercule; av lat. tuberculum, liten svulst, dimin. till tuber, svulst, knöl; ytterst till en ieur. rot med bet.: svälla, som äv. föreligger i TUMME. — Jfr PROTUBERANS, TARTUFFE, TRYFFEL, TUBERKULIN, TUBERKULOS, TUBERKULÖS, TUBEROS, TUVA, sbst.]
1) anat. o. patol. liten knölformig bildning i vävnad, knottra, knuta; utskott; i sht i pl. Thorax svart med tvenne gula tubercler på ömse sidor och tvenne obsoleta hvita parallela striger på ryggen. VetAH 1819, s. 83. Tuberkler .. (dvs.) små hampfröstora, rundaktiga knölar .. hwilka kunna afsättas i nästan alla inre werktyg. Lundberg HusdjSj. 57 (1868). Tuberkler kunna förekomma ända till storleken af ett körsbär, enkla eller flera, på hvilken plats som helst i hjärnan, men oftast i stora hjärnans grå substans, i lilla hjärnan eller i bryggan. Wretlind Läk. 9–10: 134 (1901). Den första yttringen av en uppkommen infektion är såväl i munnen som annorstädes bildandet av en s. k. tuberkel, en liten knuta, som snart .. genom hopgyttring av flera tuberkler ökar i volym. Hylin Munn. 2: 60 (1933). — jfr REVBENS-, ROTS-, SOLITÄR-TUBERKEL m. fl.
2) med. om rundad härd av inflammatorisk vävnad vid tuberkulos; äv. om sjukdomen tuberkulos. En scrophuleuse Lungsot kan lätt gå til sårnad, det jag ofta funnit, då jag vid Likens öpnande genomskurit tuberclerne, hvilka ofta varit bulnade inuti. VetAH 1782, s. 317. Ett fel hos mjölk .. är det att mjölken erhålles från kor, som äro behäftade med tuberkler eller sjuka lungor. Cederborgh Mjölkh. 9 (1883). Lungsot .. lungsjuka, tuberkler m. m. äro hos oss de mest gängse benämningarna för en och samma sjukdom, lungtuberkulos. Nilsson Lungsot 5 (1900). I djurkroppen framkalla tuberkelbacillerna den karakteristiska nybildning, som fått namnet tuberkel och som givit sjukdomen dess namn. Pettersson Bakt. 187 (1926). — jfr LUNG-, MILIAR-TUBERKEL.
Ssgr (i sht i fackspr.): (2) TUBERKEL-BACILL. bacill som orsakar tuberkulos; jfr bacill II o. -bakterie o. tuberkulos-bacill. BotN 1883, s. 107. Tuberkelbacillen .. (dvs.) en bacill som upptäcktes av Robert Koch 1882 och som finns i olika typer .. smittämnet är en orörlig stav, syrafast .. och motståndskraftig mot intorkning. Lindskog (1997).
(2) -BAKTERIE. jfr -bacill. Att mjölken är alldeles fri från lefvande tuberkelbakterier. LAHT 1896, s. 209. —
(1, 2) -BILDNING. abstr. o. konkret(are). Lundberg HusdjSj. 61 (1868). Små öfver hela njuren utsådda tuberkelbildningar. 2NF 19: 1095 (1913). Neander Tuberk. 21 (1928; konkretare). —
(2) -FRI. som är fri från tuberkelbaciller l. tuberkulos. Som nämndt förekomma besättningar, som icke hysa ett enda tuberkelfritt djur. LAHT 1901, s. 138. Det mörknar! Mejeribolaget. Här rekvireras mjölk, tuberkelfri. Strindberg Sag. 85 (1903). —
(1) -KNOTTRA. (numera föga br.) jfr knottra, sbst. 1. I hjärnans och ryggmärgens hinnor strödda små tuberkelknottror. 2NF 30: 242 (1920). Östergren (1963). —
(1, 2) -MASSA. (†) jfr massa, sbst.2 1 b. Lungändarne äro besatta med knölar, eller förvandlade i tuberkelmassor. TLäk. 1832, s. 66. Lundberg HusdjSj. 129 (1868). —
(2) -MATERIA. (†) ämne som antagits förorsaka tuberkelbildning; jfr materia 1 b ε. TLäk. 1835, s. 178. Att lungemfysem .. motverkar utveckling af tuberkel materie. ASScF 6: 348 (1861). —
(2) -MJÄLTE. (†) (sjukdomstillstånd karaktäriserat av) mjälte med tuberkler. Nybildningar i mjälten, hvarigenom en speckmjälte, kräftmjälte eller tuberkelmjälte alstras, stå nästan alltid i samband med dessa sjukdomars förekomst i andra organer. Wretlind Läk. 6: 137 (1898). —
(2) -SJUK. som är sjuk i tuberkulos; äv. om ngt sakligt: smittad med tuberkelbaciller. KrigVAH 1884, s. 3. Tuberkelsjuk mjölk. Grotenfelt Mejerih. 96 (1886). Vid dödsfall bör rummet, där tuberkelsjuk bott, .. smittrenas. Almquist Häls. 742 (1897). —
(2) -SJUKA. (numera föga br.) särsk. i fråga om nötkreatur; jfr -sjukdom. Tholander Ordl. (1872). LAHT 1884, s. 169 (i fråga om nötkreatur). Cannelin (1939). —
(2) -SJUKDOM~02 l. ~20. (numera bl. i skildring av ä. förh.) tuberkulos; i sht i fråga om nötkreatur (jfr pärl-sot). SFS 1863, nr 32, s. 21. Lyter, kroppsfel och sjukdomar, som .. föranleda oduglighet till krigstjenst .. tuberkelsjukdom, kräfta, gikt, spetälska. Nordensvan Värnpl. 67 (1887). —
(2) -SVULST. svulst bildad av tuberkler. Tuberkel-bacillerna träffas till större eller mindre antal i tuberkelsvulsterna, i den upphostade materien från djur, som lida af lungtuberkulos. LAHT 1884, s. 165.
Spoiler title
Spoiler content