publicerad: 2023
ÄMBAR äm3ba2r, n. (Hebr. 9: 4 (NT 1526) osv.) ((†) r. l. m. HFinlÖ 440 (1730), Bellman (BellmS) 5: 86 (1783)); best. -et; pl. = (G1R 2: 268 (1525) osv.) ((†) ämbrar HovförtärSthm 1696 A, s. 1960, SvKulturb. 1–2: 120 (1776)); pl. best. -en (UHiärne 2Anl. 24 (1702) osv.) ((†) -na SP 29/11 1817, s. 4 (i vers), Östergren (1970)); äv. (numera bl. i Finl.) ÄMBARE, n.; best. -et; pl. -n (Boivie SvSpr. 110 (1820) osv.) ((†) = Barckhusen Cotossichin 96 (1669), VLitt. 3: 535 (1902)); förr äv. ÄMMAR, n.; pl. =.
Ordformer
(ambar- i ssg 1659 (: ambars kiettlar). embar (ee-, -aa-) 1526–1877. embare 1696–1884 (: Wattenembare). ember 1538–1700. embor 1541–1711. embär 1580–1686. emmar 1677 (: läder E(m)mar), 1776. ämbar (æ-) 1525 osv. ämbare 1669 osv. ämbaret, sg. best. 1665 osv. ämbarr 1737. ämber c. 1580–1743. ämbir 1580. ämmar 1672 (: Läder ämmar)–1839 (: Brandämmar). ämmer, pl. 1648)
Etymologi
[fsv. ämbar, ämber, ämbare; jfr fd. ember (ä. d. ambar, emmer, emmert), nor. ambar, embær, fsax. ēmbar, emmar (mlt. amber, ammer, emmer), mnl. emer, emmer, emere (nl. emmer), fris. amer, amir, fht. eimbar (mht. eimber, ember, t. eimer), feng., eng. amber; ytterst av lat. amphora (se AMFOR)]
1) om kärl för förvaring l. transport av ngt (i sht vatten); särsk. (o. i sht) om med fällbart handtag försett kärl, hink; äv. med inbegrepp av l. om innehållet (o. i denna anv. ibland svårt att skilja från 2); förr äv. i uttr. så l. så många ämbar vatten, om straff bestående i att kallt vatten hälls över den dömde; jfr SÅ, sbst. G1R 2: 268 (1525). Sohnen (dömdes till) 35 slagh och 3 ämber waten. ÄARäfst 45 (1596). At the kärille; såsom byttor, ämbar, bunkar, tytor, gipor, etc. hwaruti fiskarne läggas och insaltas. Broman Glys. 3: 627 (c. 1740). Ämbare af godt sulläder, wäl sömmade och jemnt beckade inuti. SFS 1847, nr 32, s. 40. Förvaltningen vid Kungl. Skånska dragonregementet infordrar .. anbud å .. 9 ämbar af väf. TLev. 1907, nr 15, s. 1. Mitt i båten står en mäktig kittel på sina 4 ½ hl. och i den hållas några dussin ämbar sjövatten i kok. Ruhe Hurley Vild. 283 (1928). Hon klev upp på vinden med ett ämbare vatten och en kvast. Vasabl. 10/7 1983, s. 9. — jfr BRAND-, BRUNNS-, DISK-, KOPPAR-, LÄDER-, LÄSK-, SALLAD-, SEGELDUKS-, SKUL-, SKUR-, SKÖLJ-, SLASK-, SLUBB-, SLÄCK-, SOP-, TJÄR-, TRÄ-, VATTEN-ÄMBAR m. fl.
2) (†) ss. i vissa trakter använt rymdmått för vätska (i sht vatten) motsv. 4–6 kannor (dvs. ungefär 10,5–15,5 liter); jfr 1. (Lat.) Vrna, (sv.) fyra congi, thet är widh sex kannor itt sådana embor at otta göra een tönno. VarRerV 47 b (1579). 1 koppar kettill om et Embar. BoupptSthm 11/7 1645. Tullgren Skadeins. 53 (1906).
3) (†) om hylsa l. kort rör, ss. senare led i l. elliptiskt för PUMP-ÄMBAR. Widare ser man wid detta Pump-werket en Pum(p)stång med desz handtag .. och wid den andra ändan Ämbaret eller Kolfwen. Triewald Förel. 2: 153 (1729, 1736).
Ssgr (till 1): A: ÄMBAR-LÖPNING. (numera bl. tillf.) löpning med vattenfyllt ämbar på huvudet; särsk. ss. tävlingsgren. I ämbarlöpning, 100 m. .. med vattenfylda ämbar på hufvudet togs 1:a priset af beväringen n:o 2 Sand. NVärmlT 27/6 1882, s. 2. —
-OK. (förr) ok (se ok, sbst. 3 c) för ämbar. Till ämbar-ok tagas lätta och mjuka trädslag, helst al. Cnattingius 94 (1876, 1894). —
-SEGEL. [jfr nl. emmerzeil, ä. t. emmersegel] (†) om ett slags fyrkantigt segel för mindre fartyg; jfr spri-segel. Rajalin Skiepzb. 197 (1730). Efter siö-språket kallas Slup ett roddarfartyg, om 4 till 16 åror med 2 master och ämbar-segel. Fischerström 4: 118 (1792). Dalin (1855). —
-TALS, adv. ämbarvis; jfr -tals 1 (se sp. T 334). Broman Glys. 3: 123 (c. 1730). Det der molnet kan icke annat än ösa ned ämbartals. Hagberg Shaksp. 11: 332 (1851). —
-VIS, adv. (ämbar- 1838 osv. ämbars- 1879 osv.) i (hela) ämbar; särsk. i hyperbolisk l. oeg. l. bildl. anv., i fråga om (mycket) stor kvantitet l. stort mått (av ngt); jfr -vis I 1 b slutet (se sp. V 1356) o. -tals. Begjutas ämbarwis med friskt kallt watten. Lovén Anv. 89 (1838). Ondt i kroppen .. botas ej genom ”Smörja” och hjelpes ej genom att nedsvälja ämbarsvis af medicin. GotlAlleh. 23/5 1879, s. 1.
B: ÄMBARS-VIS, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content