SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
ARK ar4k, sbst.2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[y. fsv. ark, liksom d., nor. ark, n., af mnt. ark, af lat. arcus, båge (se ARF, sbst.2); med afs. på betydelseutvecklingen jfr: Ark .. är ej annat än det latinska arcus (båge), som fått gifva sitt namn åt pergamentsbladen, som böjdes, då de vekos. C. Bildt i Ord o. bild 1896, s. 417. Ordet, hvilket upptagits ss. lån äfv. i andra europeiska (särsk. i vissa slaviska) spr., är möjl. i grunden endast en öfv. af t. bogen, eg.: båge, hvilket användes i samma bet. (jfr BOCK, n.); jfr Tamm]
fyrkantigt stycke papper (l. papp l. pergament o. d.), så stort som det från fabrikerna utgår i handeln, vanl. hopviket l. falsadt i tvenne l. flere delar. Ett vscriffuit och forszegledt arck paper. G. I:s reg. 10: 277 (1535). The fromme (till hofs o. i storstäder) kunne lätteligen vppå itt halfft, men the onde näpligen på fem arck förteknade warda. Schroderus Hoflefv. 210 (1629). Protocollisten får af Appellanten för hwart Arck (som bör hålla 24 Radar, hwar sijda) för sitt Omak 1 Daler Sölfwermynt. Förordn. 29 Nov. 1689, s. D 4 a. Ej måge thessa parternas skrifter vidlyftigare vara, än högst try ark hvarthera; vid bot tijo daler för hvart ark ther öfver är. RB 30: 10 (Lag 1734); jfr c. Den Gratulation och Lyckönskan, som Magistraten i Nürnberg .. insände, skrifven på 2 ark Pergament in Folio. Nordberg 2: 477 (1740). Arket fullt jag borde skrifva. Tegnér 1: 376 (c. 1805). I det handformade papperet sitter vattenstämpeln .. på samma ställe i alla ark. J. O. Andersson i NF 12: 725 (1888). Då man skrifver bref, använder man alltid ett helt ark brefpapper. Hagfors Folksk. språkl. 1: 10 (1898). jfr GRÅPAPPERS-, HALF-, HEL-, PAPPERS-, POSTPAPPERS-, SKRIF-, SKRIFPAPPERS-, VELÄNG-ARK m. fl. — särsk.
a) i sht boktr. ss. del af tryckt bok med ett af formatet beroende bestämdt antal sidor. Andra arket är satt och korrigeradt, och första arket håller på att tryckas. Ett arbete på tjugo ark. Ant. saml. 147 (c. 1620). Huru många sidor af manuscriptet gå på ett tryckt ark. Täubel Boktr. 2: 64 (1823). Fahlgren Boktr. 55 (1853). 100 sidor (utgöra) 25 ark folio, 12 1/2 ark qvart, 6 1/4 ark oktav. Nordin Boktr. 116 (1881). — jfr DEFEKT-, DUODES-, FOLIO-, KORREKTUR-, KVART-, MAKULATUR-, OKTAV-, PROF-, REGAL-, REVIDER-, SEDES-, SMUTS-, SÖL-, TILLRIKTNINGS-, TRYCK-ARK m. fl.
b) helt fyrkantigt stycke papp l. annat för tekniska syften tillverkadt pappersartadt ämne; särsk. byggn. om stycke af till taktäckning användt papp. 1:a arket af första våden utlägges så att det öfverskjuter takfoten och gafvelkanten med 2 tum. Stål Byggn. 2: 17 (1834). Formad papp, hvilken genast formas i ark af den erforderliga tjockleken. (Ekenberg o.) Landin 701 (1894). — jfr PAPP-ARK.
c) med särsk. afs. på pappersbladets skrifna l. tryckta innehåll. Derföre lätt jagh tryckja någre arck och exemplar aff samma privilegier. RP 6: 471 (1636). (Läsarna) skola .. göra väl at läsa Arken (dvs. de olika numren af Argus) för deras värde och intet för Auctorens skull. Dalin Arg. 1: 6 (1732, 1754). Min Chloris, altid stræng bœr desse arcken læsa. C. G. Cederhielm Kærleksb. 5 (1740). Mången Poët säljer beröm för en Riksdaler, och väl mindre, arket. Tessin Bref 1: 274 (1753). En skilling för ett ark vett. Thorild 2: 4 (1784). Ett ark med fraser. Bååth N. dikt. 31 (1881).
d) pappersblad med (grafiska) figurer o. d. Ett ark (med) soldater. Ernst hade fått (till julklapp) .. ett ark med frivilliga brandkåren. T. Topelius Sommarsjö 72 (1897). — jfr BILDER-, FRIMÄRKS-, JUL-, UTKLIPPS-ARK.
Ssgr: (b) ARK-KORS3~2. byggn. skärningsställe mellan flere ark takläggningspapp. I hvarje arkkors, der papperet blir åttadubbelt. Stål Byggn. 2: 18 (1834).
(a) -MATNINGS-MASKIN—10~02. boktr. maskin som frammatar arken till tryckning i pressen. 2 Uppf. b. 8: 79 (1900).
(a) -SIFFRA~20. boktr. I Sverige begagnas arksiffra endast å arkets första sida. Nordin Boktr. 117 (1881).
(a) -SIGNATUR~002. boktr. Hvarje .. (tryck-)ark .. förses med arksignatur, så framt boken innehåller flera än ett tryckark. Denna sättes nederst å första sidan af arket och bör upptaga utom arkets ordningssiffra en kort sammanfattning af bokens titel. Nordin Boktr. 116 (1881).
-SIGNERING~020. —
-TAL~2. antal ark. Kellgren 3: 283 (c. 1780). Livijn Skr. 1: 173 (1817). Samtiden 1871, s. 182.
-TALS~2, adv.
1) (föga br.) beräknadt efter ark; efter visst antal af ark. SAOB (1870).
2) (föga br.) = -VIS. Det är .. lättare at skrifva en stor Bok, än gifva arktals ut Särskilta Ämnen. Dalin Arg. 1: 7 (1732, 1754). Geijer Gust. pap. 1: 88 (1843).
3) (mindre br.) till ett antal af flere ark. Här skref jag nu mitt lefnadslopp / Och lät det arktals tryckas. Stiernstolpe Æn. 47 (1813, 1825).
-VIS~2, adv. ark efter ark, ett ark i sänder. Correcturen, arkvis besörjd af olika personer. Fries Utfl. 1: Förord 2 (1843). Papperet (till sedlar) formas arkvis för hand. Uppf. b. 1: 683 (1873). (Skriften) utgafs arkvis. Malmström Hist. 6: 92 (1877).
(b) -VÅD~2. byggn. Stål Byggn. 2: 18 (1834).
Spoiler title