SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
BAK ba4k, sbst.3, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[af BAKA, v.; jfr eng. batch af bake, samt ä. t. back, m., backe, f., geback, n., t. gebäck, n., af backen]
användt ss. vbalsbst. till BAKA 1. — jfr BRÖD-, HVETE-, JUL-, KAK-, SKORP-, SMÅ-, STOR-BAK m. fl.
1) handlingen att baka bröd o. d., bakande, bakning. Lind (1749, under back). Bak och brygd det är (numera i de unga flickornas ögon) chikaner, / Och aldrig ser man på sin söm. Lenngren 288 (c. 1772). Alla plocka til byk, men ingen til bak. (säges om stora hushåll, der många tära och öda, men få draga något in, eller förtjena). Rhodin Ordspr. 3 (1807). Jag .. fann hela huset sysselsatt med bak. C. F. Dahlgren Ungd. 2: 121 (1828). Dessa .. egenskaper (hos ugnen) äro af synnerlig vigt vid allt slags bak. Hagdahl Kok. 966 (1879). — närmande sig 2. Vi ha tre bak att göra i dag. Dalin (1850).
2) konkret: hvad som bakas l. bakats; på en gång bakad kvantitet (bröd osv.). Ett bak bröd. Ehrencrona (c. 1730). Det här baket är godt. Dalin (1850). Timmen, då man sätter in ett bak. Hagdahl Kok. 881 (1879). Den möraste (kakan) af sista baket. Tigerschiöld Dikt. 1: 52 (1888).
3) (hvard.) bildl. i uttr. hela baket, alltsammans, alltihop, hela tutten l. skräpet. Backman Reuter Lifv. på l. 1: 159 (1870). Jag bryr mig icke om edra statistiska uppsatser. Jag tog hela baket och tände min pipa dermed. Nyblom M. Twain 1: 101 (1873).
Ssgr till bak l. BAKA (i sht BAKA 1): A: BAK-BOD3~2, sbst.2 Den ena (flygelbyggnaden innehåller) .. bakkammare, bakbod, brygghus (osv.). PT 1892, nr 27 A, s. 1. —
-BORD~2, sbst.2 Nylander 3 (1822). (Degen) uthälles på ett mjöladt bakbord. Friberg Kokb. 65 (1893).
-BRÄDE~20, sbst.2 Wikforss (1804, under backbret). särsk.
1) bräde hvarpå de (på bakbordet) formade kakorna undansättas, till dess man är färdig att sätta dem i ugnen. Almqvist (1842). Palmberg Hels. 877 (1889).
2) (föga br.) = -GRISSEL. Cavallin (1875).
-BRÖD~2. smakbröd, smakkaka; jfr VARM-BRÖD. Almqvist (1842). Bakbröd .. Nybakadt bröd, hvilket afsättes och ätes till prof på baket, eller skickas som skänk till grannar och vänner. Dalin (1850). Björkman (1889).
-BRÖDSDAG—0~2. dag då smakbröd vankas. Schulthess (1885).
-BULLE~20. (bake- Grubb, Rhodin) bulle använd ss. smakbröd. Bakebulla och tunnekanna, giöra såthe stätegrannar. Grubb 284 (1665); jfr Runius Dud. 2: 77 (c. 1710), Rhodin Ordspr. 6 (1807). Sedan sändes (till grannen) stekar, då man slagtade, bakbullar, då man bakade, och färsköl, då man bryggde. Carlén Skugg. 1: 396 (1865).
-DAG~2. (bake- Sv. ords., Rhodin, Lundell (1893; jämte bak-) m. fl.) [jfr ä. d. baghedagh] dag då det bakas. Sahlstedt (1773). Mjölet (bör) .. tagas in i värme .. minst ett dygn före bakdagen. Zetterstrand Kokb. 381 (1863). Då det stundade till de stora bakdagarne. Carlén Skugg. 2: 351 (1865). Stök- och bakdagar. Benedictsson Folkl. 194 (1887). särsk. i ordspr. Huar dagh är icke bake dagh (dvs. en dag för vällefnad, nöjen osv.). Sv. ords. B 2 a (1604); jfr Grubb 346 (1665) [om den fsv. motsvarigheten till detta ordspr. se Kock i Medeltidsordspr. 2: 315]. Det är icke alla dagar bakdagar. Björn Barb. 70 (1785); jfr Rhodin Ordspr. (1807), Weste (1807), Dalin (1850) samt Möller (1790), Lindfors (1815). I dag bakdag, i morgon smakdag (dvs. arbete före njutning). Almqvist (1842); jfr Dalin (1850), Kindblad (1867).
-DEG~2. Dalin (1850). Schulthess (1885).
-FILT~2, att breda öfver jäsande deg l. utbakadt bröd. —
-FJÖL~2.
1) (föga br.) = -BRÄDE 1. Almqvist (1842).
2) (föga br.) = -BRÄDE 2. Lind (1738, under back-schauffel). Lindfors (1815).
-FÖRMÅGA~020. (ett sädesslags, en degs osv.) egenskap att kunna (lätt) förvandlas till (godt l. närande) bröd o. d. M. Weibull i LAHT 1892, s. 309. jfr BAKNINGS-FÖRMÅGA.
-GRISSEL~20 l. -GRISSLA~20. spadformigt verktyg för brödets insättande i o. uttagande ur bakugnen; brödspade, kakspade; jfr -BRÄDE 2, -FJÖL 2, -SPADE. Salomon Slöjdsk. 4: 64 (1882).
-HORN, sbst.2 (†) degskrapa l. degknif af horn? När nu våmben och tarmarna äro renskjölgda, så .. skrapas (de) af med et bakhorn i ställe för knif. Dahlman Reddej. 127 (1772).
-HUS~2, sbst.2
1) (numera föga br.) bagarstuga. Brygge- bak- och tvätthusen. Broocman Hush. 1: 19 (1736). I nedersta våningen var köket, bakhuset .. m. m. Kalm Resa 3: 347 (1761). Bagaren Normans Bakhus. DA 1772, nr 137, s. 4. Visthuset, brygghuset, bakhuset, förrådshuset. Rydberg Vap. 104 (1891). Anm. Se anm. till BAK-HUS, sbst.1
2) (knappast br.) byggn. fritt rum framför ugnsöppning. Stål 2: 35 (1834).
-HYLLA~20, för kakornas uppläggande vid bakning. —
-JÄST~2. (bake- Bergius) (mindre br.) Lind (1749, under gäst). P. J. Bergius i VetAH 34: 37 (1773).
-KAFLE~20. (bakekafvel Rålamb m. fl.) (mindre br.) brödkafle, kafle. Rålamb 14: 110 (1690). Oecon. 209 (1730).
-KAKA~20. (bake- Mellin) jfr -BULLE. Dähnert (1784, under bakbulle). Mellin Nov. 2: 597 (1832, 1867).
-KAMMARE~200, sbst.2 PT 1892, nr 27 A, s. 1 (se under -BOD).
-KLÄDER~20. kläder afsedda att användas vid bakning. Palmberg Hels. 877 (1889).
(till BAKA 6) -KOL~2. Juhlin-Dannfelt 378 (1886). Smälta stenkolen och baka tillsammans vid upphettning, kallas de bak-kol. E. Erdmann i NF 15: 488 (1891). jfr BACK-KOL.
-KONST~2. Dalin (1850).
-KÄPP~2, för tunnbröds införande i ugn o. d. Rietz 20 (1867).
-MJÖL~2. Lind (1749, under back-mehl). Wenström (1891). särsk.: med bakpulver blandadt mjöl. Ekenberg (o. Landin) 41 (1894).
-MJÖLK~2. Hallenberg Hist. 4: 1003 (cit. fr. 1615).
-MÅTT~2. verktyg hvarmed (rut-, cirkel-, stjärnformiga osv.) stycken uttagas ur den utkaflade degen. Zetterstrand Kokb. 545 (1883). jfr BAKELSE-MÅTT.
-PENNINGAR~200. [jfr d. bagepenge] (föga br.) = BAGAR-LÖN. Möller (1790). Dalin (1850).
-PLÅT~2, sbst.2 Kindblad (1867). Patent nr 3923 (1892).
-PULVER~20. Uppf. b. 5: 39 (1874). I stället för jäst eller surdeg kan man också begagna s. k. ”bakpulver” eller kemiska ämnen, hvilka, då de i degen förenas, utveckla kolsyra. Wretlind Läk. 4: 94 (1896).
(till BAKA 2 c) -PÄRON~20. (backpära) (föga br.) jfr -ÄPPLE. Dähnert (1784, under backäpfel).
-REDSKAP~20 l. ~02. Lind (1749, under back-zeug). SvT 1852, nr 33, s. 4.
-RUM~2, sbst.2. Dalin (1850).
-RUSTNING, sbst.2. (†) = -REDSKAP. Lind (1749, under back-zeug).
-SPADE~20. (bake- Möller (1745, under pelleron)) = -GRISSEL. Lind (1738). Dalin (1850). Lundell (1893).
-STUGA~20. bagarstuga. Möller (1745, under boulangerie). En bagerilägenhet, bestående af bakstuga och tvenne rum. PT 1896, nr 208, s. 1.
-STÄLLNING~20, för brödkakornas uppläggande öfver hvarandra vid bakning. Dalin (1850).
-TRÅG~2. (bako- Var. rer. (1538). bake- Lex. Linc. (1640) m. fl.) tråg afsedt för tillredande af deg. Var. rer. 28 (1538). Små ökstockar, urhålkade såsom hoar eller långa baktråg. J. Wallenberg 272 (1771). I ett väl rengjordt baktråg lägges mjölet. Hagdahl Kok. 987 (1879). skämts. l. föraktligt om klumpigt fartyg: Scholander I. 2: 221 (1881).
-TRÅGS-SKRAPA—0~20. Lind (1749).
-UGN, se d. o. —
-VATTEN~20, sbst.2 Då salt tillsättes till bakvattnet eller mjölken. M. Weibull i LAHT 1892, s. 310.
-VED~2. (lång, gröfre) ved för bakugns uppeldande. Bryggekok- och bakved. Broocman Hush. 5: 45 (1736). Dalin (1850). Lundell (1893).
-VERK~2. sammanfattande benämning på hvad som bakas, i sht då det är af finare beskaffenhet. Broocman Hush. 6: 1 (1736). Likasom man med saffran satte färg på bakverk. Hagberg Shaksp. 10: 428 (1850). Bakverk och bröd funnos utstälda .. från Danmark och Norge. A. W. Cronquist i Tekn. tidskr. 298 (1872). Finare bakverk. Uppf. b. 5: 34 (1874). Läckra bakverk. Rydberg Vap. 130 (1891).
(till BAKA 2 c) -ÄPPLE~20. (back- Dähnert) (föga br.) torkäpple. Dähnert (1784, under backäpfel). Deleen (1836, under backapfel).
B: BAKE-BULLE, -DAG m. fl., se A.
C [med afs. på liknande ssgr o. deras förklaring se K. Piehl i Tidskr. f. fil. II. 5: 280 följ.]: BAKO-TRÅG, se A; -UGN, se BAKUGN.
D [jfr C. Formen baku- lefver ännu kvar i åtskilliga sv. dial.; se t. ex. Rietz 20. Noreen Ordl. öfv. dalm. 14; om möjligheten af dess förekomst i fsv. se Kock i Medeltidsordspr. 2: 315]: BAKU-UGN, se BAKUGN.
Spoiler title