SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NIVÅ nivå4, r. l. m.; best. -n, stundom äv. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet niveau)
Etymologi
[jfr t. niveau; av fr. niveau, av ä. nivel, av ä. livel, av lat. libella, vattenpass (se LIBELL, sbst.2)]
1) i sht fys. o. astr. vattenpass. Dalin (1871). NF (1887). För att kontrollera (det astronomiska) instrumentets riktiga uppställning har man på detsamma två mot varandra vinkelräta vattpass eller nivåer. Bergstrand Astr. 144 (1925). — jfr SÄTT-NIVÅ.
2) ss. beteckning för ett horisontalt plan med särskild tanke på dess höjdläge resp. för höjdläget av ett horisontalt plan; särsk. dels om (höjdläget av) havs- l. sjö- l. horisontal markyta o. d., dels om (höjdläget av) tänkt horisontalt plan som går genom viss punkt på l. över l. under jordens yta; äv. om (höjdläget av) yta av vätska o. d. som är innesluten i ett kärl. SvLittFT 1837, sp. 520. Den gräns, som anger de forna hafvens högsta nivå, högsta marina gränsen, ligger i vissa trakter af vårt land .. blott ett eller annat tiotal meter öfver den nutida hafsspegeln. Hagman FysGeogr. 44 (1903). Undersökningar av strömförhållandena i alla nivåer norr och söder om Stora Bält. SvD(A) 1929, nr 154, s. 5. — jfr GRUNDVATTEN(S)-, HAVS-, MEDEL-, MOLN-, OLJE-, SJÖ-, STRAND-, VATTEN-, VÄTSKE-NIVÅ m. fl. — särsk.
a) i uttr. (vara o. d.) i nivå med ngt l. i ngts nivå, förr äv. jämn l. lika med nivå(n) av ngt, (vara osv.) på samma horisontala plan som ngt, (vara) i jämnhöjd med ngt. Jagh låter Terreplein aff dhen låga Courtinen lijka medh niveau aff marcken, och uphöyer Bröstwärnet til 6. Fötter. Rålamb 8: 126 (1691). Därs. 139. (Kusten) tycktes vara nästan i nivå med vattnet. Bovallius CentrAm. 48 (1887). Fönster i gatans nivå. Gripenberg DianV 148 (1925).
b) geol. om ett skikts (höjd)läge inom en lagerserie; äv. om enskilt skikt i en serie. SvGeolU C 57: 17 (1883). De redan 1909 af B. Högbom urskilda vertebratförande nivåerna (på Spetsbärgen). Ymer 1917, s. 196.
3) bildl., om grad av storlek, intensitet, kvalitet, utveckling, intelligens, beläsenhet, andlig finess, konstnärlig halt, levnadsstandard o. d. Stå på en hög, låg nivå. Höja sig över l. sänka sig till ngns nivå. Det ligger över min nivå. Någons andliga nivå. Wennerberg 1: 113 (1881). Inga misstag äro vanligare, än att gammalt folk gör sig besvär att i berättelser och förklaringar ställa sig på hvad de tro vara barnets nivå, som stundom är högre än deras egen. De Geer Minn. 1: 23 (1892). En sådan personlighet (som Linné) .. är icke möjlig utan en hög andlig nivå hos hans svenska samtid och den tid, som föregått. Stavenow Frihetst. 164 (1898). Priserna (på sv. bokrariteter) hålla sig .. hos oss på en jämförelsevis blygsam nivå. SDS 1905, nr 7, s. 2. Jag får väl lof att sänka mig till herrarnas nivå, för att bli förstådd. Procopé FädrAnd. 63 (1909). Det hela (dvs. ett divertissemang av Schröderheim) står knappt på en högre nivå än ett .. studentskämt. 3SAH LII. 2: 162 (1941). — jfr BILDNINGS-, GENOMSNITTS-, INTELLIGENS-, KULTUR-, KUNSKAPS-, KURS-, LEVNADS-, LÖNE-, MEDEL-, PRIS-, UTVECKLINGS-, VARDAGS-NIVÅ m. fl. — särsk. i uttr. i (stundom å) nivå med ngn l. ngt, i jämnhöjd med ngn l. ngt. Han ville med ett slag .. höja sin hustru i nivå med sin egen bildning. Tavaststjerna Inföd. 213 (1887). Såsom nyare är .. (Pattersons handbok) naturligen ock på åtskilliga punkter mera å nivå med forskningens senaste resultat. KyrkohÅ 1911, LittÖ. s. 190.
Ssgr (i allm. till 2, i fackspr.): NIVÅ-BETECKNING. på karta. SFS 1906, nr 10, s. 24.
-FÖRÄNDRING. förändring i höjdförhållandet mellan land o. hav (strandförskjutning, landhöjning l. landsänkning) l. mellan enskilda delar av fasta landet. Palmblad Norige 7 (1846).
-KANAL. kanal med vattenytan i nivå med de vatten den förenar. 2UB 9: 437 (1905). (Suez-)Kanalen har .. kunnat utföras såsom en nivåkanal utan slussar. HandInd. 390 (1926).
-KARTA, r. l. f. höjdkarta. AB 1865, nr 31, s. 2.
-KURVA, r. l. f. höjdkurva. AB 1865, nr 31, s. 2.
-LINJE.
1) nivåkurva. KrigVAH 1881, s. 109.
2) fys., mek. linje på vilken en viss funktion överallt antar samma värde. Ekman Mek. 104 (1919).
-RÖR. tekn. rör använt för undersökning av nivån av vätska i ngt kärl o. d. Nyblæus Pharm. 401 (1846).
(1) -SEXTANT. sextant försedd med ett litet vattenpass för fastställande av instrumentets horisontalläge. AB 1897, nr 66, s. 3.
-SIFFRA. höjdsiffra. UpplFmT 37—39: 265 (1924).
-YTA.
1) yta som skär alla lodlinjer vinkelrätt l. vars normal överallt sammanfaller med tyngdkraftens riktning. Ymer 1900, s. 209.
2) fys., mek. yta på vilken en viss funktion överallt antar samma värde. Moll Fys. 3: 114 (1899).
Spoiler title
Spoiler content