SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NOVELL nωväl4 l. no- l. nå-, r. l. f.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(nouvell(e) 1742 (: nouvellen, sg. best.) 1837. nouveller (nouu-), pl. 1652 (: nouueller; rättat efter hskr.)1786. novell 1835 osv. noveller, pl. 1649 osv. nuvel 1833 (: Nuveln, sg. best.). nuveller, pl. 1704)
Etymologi
[jfr d. novelle, t. novell, eng. novel; av fr. nouvelle l. it. novella, av lat. novella, n. pl. av novellus, ny, av novus, ny (jfr NOVA); i bet. 3 av senlat. novella, f. sg. (underförstått constitutio, stadga), vanl. i pl. novellæ]
1) (†) nyhet (som berättas). Ekeblad Bref 1: 161 (1652). Kiäringar som sig öfwa att föra noveller. BrölBesw. 365 (c. 1670). Som Akademierne sammankomma i nästa vecka, torde jag då få ämne till litterära noveller. Rosenstein 3: 287 (1788; i brev). I afseende på svenska disputationer, så har jag at anföra nouvellen från Upsala om et nytt sätt at komma ifrån dessa specimina. Berzelius Brev 10: 30 (1828). Gynther ConvHlex. (1847). — jfr SKEPPAR-NOVELL. — särsk. i pl., om tidning som innehåller nyheter. Man hafwer här vthi en lång tijdh, effter som dhe på andre Orter tryckte Noveller icke äre blifne distribuerade, hafft intet wist om den Kongl. Swenske armeen vthi Påhlen och Pryssen. NAv. 31/1 1656, nr 1, s. 3. (Universitets-)biblioteket skulle ”årligen prenumerera på alla journaler och nouveller in re litteraria”. Annerstedt UUH II. 2: 332 (cit. fr. 1700).
2) urspr.: berättelse på prosa om ngn enstaka, uppseendeväckande l. pikant händelse; kort, litterärt formad (prosa)berättelse som i sammanträngd form skildrar en konfliktsituation, en spännande händelse l. ett koncentrerat händelseförlopp, egendomliga människokaraktärer o. d. Phosph. 1810, s. 183. Hand-Bibliotek för Damer. Samling af Noveller, smärre Berättelser och Teaterstycken. (1824; boktitel). Novellen, — denna miniaturbild af menniskolifvet, der det uppfattas såsom concentreradt i något visst vigtigt ögonblick. SvLittFT 1835, sp. 603. Den samling af till en del rätt sjelfsvåldiga noveller, som är bekant under namnet Decamerone. Geijer I. 1: 247 (1845). Novellen, liksom anekdoten, är byggd på en poäng, men den skiljer sig från anekdoten däri, att det inte är fråga om en komisk, utan om en psykologisk poäng. SvD(A) 1932, nr 177, s. 5. — jfr BONDE-, BREV-, JAG-, KONVERSATIONS-, KÄRLEKS-, RENÄSSANS-, SKÄMT-, SÄLLSKAPS-, VERS-NOVELL m. fl.
3) (numera knappast br.) jur. stadga l. lag som utgör ett tillägg till l. en förändring av en föregående lagkodifikation; urspr. o. eg. i romersk rätt. (Adeln anser att lagen bör) wara oförandrat, allenast man sätter noveller effterst uthi, så authoriserade, att Lagen fuller icke må mista sin myndigheet. RARP 4: 179 (1649). Lucidor (SVS) 369 (1674). 3NF (1931).
Ssgr (till 2): NOVELL-ARTAD, p. adj. Verd. 1889, s. 280.
-DIKTNING. Mjöberg Lb. 480 (1910).
-DRAMA. drama vars ämne är hämtat från en novell l. som behandlar ett novellartat motiv; särsk. litt.-hist. (P. Hallströms) ”En venetiansk komedi” är i likhet med ”Grefven af Antwerpen” ett novelldrama. SD(L) 1904, nr 61, s. 5. Det italienska novelldramat. Schück AllmLittH 3: 109 (1921).
-FORM. I novellform. Strindberg TjqvS 5: 16 (1886, 1909).
-FÖRFATTARE.
-KONST. Äfven rent tekniskt .. står .. (J. Gernandt-Claines) novellkonst högt genom sin säkerhet och elegans. 2NF 9: 1055 (1908).
-MAGASIN. tidskrift (magasin) vars innehåll består av noveller. Bergman LBrenn. 52 (1928).
-SAGA. (i fackspr.) saga som saknar direkt övernaturliga moment o. strävar efter att ge ett intryck av värklighetsskildring. Den semitiska novellsagan. 2NF 35: 938 (1923). FoF 1938, s. 99.
-SAMLING. konkret, om litteraturvärk som består av noveller. Palmblad Nov. 2: 93 (1819, 1841). Strindberg hoppades, att novellsamlingen (dvs. Historiska miniatyrer) i sin helhet skulle göra intryck på läsaren. 3SAH LIII. 2: 271 (1942).
Spoiler title
Spoiler content