SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2002  
SÖMNAD söm3nad2, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(sömmad 1852. sömnad 1793 osv. sömnadt 1649)
Etymologi
[vbalsbst. till SÖMMA, v.2 — Jfr SÖMNA]
1) handlingen l. verksamheten att sömma l. sy, sömmande, syende; sömmeri, sömnadsarbete, syarbete; äv. i konkretare anv.: sätt att sömma l. sy; sömnads- l. sykonst. Bartell en skräddare, som .. hafuer brukt sömnadt på landet och nu gifuet sig till Biskopens skreddare och försuar. VRP 1649, s. 386. Fruntimmer .. söker Condition .. äger insigt i alla sömnader m. m. DA 1793, nr 191, s. 4. Rundsöm nyttjas .. vid sömnad af säckar. Frick o. Trolle 100 (1872). Under sömnaden — på maskin — uppstår .. vid varje kretslopp av papprullen ett ryck. Sömnadsb. 10 (1915). Vana tillskärerskor .. för pressning och sömnad sökes. DN(A) 4 ⁄ 9 1963, s. 29. — jfr ALLMOGE-, APPLIKATIONS-, BYX-, HAND-, HANDSK-, HÅL-, KLÄD-, KONST-, MASKIN-, PRYDNADS-, PÅLÄGGS-, SCHATTER-, SEGEL-, SPETS-SÖMNAD m. fl.
2) om det åstadkomna l. under framställning varande resultatet av verksamheten att sömma l. sy; äv. om material till sömnad (i bet. 1), dels: sytt l. broderat arbete, sömnadsarbete, dels sömmat mönster (se MÖNSTER, sbst.3 5); äv. koll.: sömnadsarbeten. Utsirade med brokiga sömnader. Zetterstedt SvLappm. 1: 211 (1822). Han .. fann fröken Maria sittande med en sömnad, något som han aldrig förr sett henne handtera. Strindberg Hafsb. 235 (1890). Tyg till sömnader mätes. Wirsén Vis. 105 (1899). Syster Hedvig hade makat sig undan i den skuggigaste vrån med någon sorts kristlig sömnad. Siwertz Sel. 1: 181 (1920). Forssell Handskom. 35 (1920; om skomakeriarbete). Ibland läto de sina sömnader vila i knäet. Krusenstjerna Pahlen 7: 243 (1935). Fatab. 1948, s. 224 (koll.). — jfr LINNE-, SKINN-SÖMNAD m. fl.
Ssgr: (1) SÖMNADS-ALSTER. alster som åstadkoms l. åstadkommits gm sömnad; jfr -arbete. BtRiksdP 1890, Saml. 1. I. 2: nr 23, s. 37. —
(1, 2) -ARBETE~020. abstr. o. konkret, motsv. arbete 5 resp. 10. Många tillfälligheter .. afbryta sömnadsarbetet. Wolter Symask. 25 (1866). Kläder och andra sömnadsarbeten. SFS 1917, s. 929. ”Får jag hjälpa dig”, sade Ester och lade ifrån sig sömnadsarbetet. Hedberg VackrTänd. 76 (1943). —
(1) -ART. särsk. i konkretare anv.; jfr -sätt. Fatab. 1915, s. 189. Av sömnadsarter äger landskapet (Ångermanland) ej många, endast språngad hålsöm, något schattersöm och en sömnadsart, närmast påverkad av Delsbosömnaden. SvSlöjdT 1928, s. 28. —
(1) -BESKRIVNING. beskrivning över hur ngt skall sömmas l. sys. Form 1947, s. 14. —
(1) -INDUSTRI. industri för sömnad (av konfektion, textilier o. d.). SvIndustri 372 (1935). —
(1, 2) -KONST. om konsten l. färdigheten att sömma; äv. konkretare, om det l. ngt vari sådan konst tar sig uttryck l. resulterar. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 242 (1868). Grunden till all god sömnadskonst är .. ordentlighet. Sömnadsb. 133 (1915). —
(1) -KONSULENT. konsulent l. handledare i sömnadsteknik. AB 16 ⁄ 2 1945, s. 5. —
(1) -KURS. kurs l. utbildning i sömnad. UNT 22 ⁄ 1 1937, s. 2 (annons). —
(1) -LÖN. lön för utförd sömnad. Hedenstierna Durm. 224 (1892). —
(1) -SKOLA. skola för utbildning i sömnad. SvD 28 ⁄ 7 1918, s. 4. UNT 10 ⁄ 7 1940, s. 3. —
(1) -SÄTT. sätt att sömma (på); jfr -art. MeddSlöjdF 1891, s. 79. —
(1) -TEKNIK. vid sömnad använd teknik. 3NF 6: 825 (1927). Vitt broderi på linne i ett flertal sömnadstekniker, bl. a. kedjesöm, plattsöm och läggsöm. Form 1953, s. 53.
Spoiler title
Spoiler content