SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1983  
SPEKTAKEL spekta4kel, n. (Svart Gensw. G 5 b (1558) osv.) ((†) r. l. m. PErici Musæus 1: 34 b (1582), Höpken 2: 76 (1747)); best. -klet (Laurbecchius B 3 a (1652) osv.); pl. =. (Lælius Bünting Res. 2: 28 (1588) osv.), äv. -kler (Dalin Vitt. 6: 453 (c. 1760: Spectacler), Harlock (1944) osv.).
Ordformer
(spekt- (-ä-, -ct-, -cht-, -ckt-) 1558 osv. spet- 17451942 (: spetaklas, avledn.). spett- 1857. -acil, pl. 1781. -ackel (-ch-) 16801745. -acle 17471825. -acul 16531729. -akel (-c-, -ll) 1558 osv. -akele 1663)
Etymologi
[jfr t. spektakel, eng. o. fr. spectacle; av lat. spectaculum, till spectare, se, betrakta (se SPEKTERA). — Jfr SPEKTAKULÄR, SPEKTAKULÖS, SPEX]
1) (†; se dock a) (märklig l. eländig l. anskrämlig) anblick (se d. o. 3) l. syn; (märklig l. eländig l. dramatisk) scen (se d. o. 3); oftast konkretare, om l. med särskild tanke på ngn l. ngt som erbjuder en (sådan) anblick osv.; äv. (jfr 3 b) övergående i bet.: (märklig l. dramatisk l. eländig) tilldragelse l. ”föreställning”. Han slachtede j dagar han slachtede j tree, / Ett gruffueleget spectakel man monde ther see. Svart Gensw. G 5 b (1558). När han intet Krijgh hadhe .. fördreeff han sin tijdh med jagande, speel och dobbel, danzande och horerij, och andra skräckelige spectakel. Petreius Beskr. 2: 98 (1614). Then dagen såge wi ganska monga ömkeliga specktakel af döda soldater, som .. lågo eller stogo bredwid och på wägarna, aldeles genom frusne. Rhyzelius Ant. 99 (c. 1750). Rundt om kring salen voro .. bänkar och .. läcktare .. intagne af .. det nyfikna könet, hvars prætenderade blödighet man skulle trodt afhålla dem från ett så bedröfveligt spectacle som att se en man stå tillrätta för mord. Ferrner ResEur. 231 (1760). Färgornas klarhet och omskiftning gjöra af (norrskenet) .. det aldratäckaste spectakel. Bergman Jordkl. 289 (1766). Han älskar mer Tartuffe än maka, son och mor; / Det är hans skötebarn, hans hjelte, hans orakel. / Att se dem två ihop är riktigt ett spektakel. Remmer Tart. 9 (1820). Meurman (1847).
a) (fullt br.) om mer l. mindre allmän l. skyltande (neslig l. anskrämlig) anblick l. (föremål för) mer l. mindre allmänt osv. (nesligt l. närgånget) beskådande; numera bl. med anslutning till 2. 3SthmTb. 2: 7 (1596). Then som tagher een Änkia, eller een som förskutin är .. eller någen aff them, som dömde äre til almenligit Spectakel eller blygd, han kan icke wara Biskop, eller Präst. Schroderus Os. 1: 49 (1635). Alle de som skola stå kyrkoplicht skola stå uprätte på öfverste palltrappan, som Spectakel öf(ve)r alt folck i kyrkan. VDAkt. 1712, nr 131. Tiden war mig intet lång, wägen icke ledsam, fastän stundom något kunnat frästa kött och blod, då man (ss. fånge) war et spectakel. SRosén (1741) i KyrkohÅ 1912, MoA s. 51. Jag behöfwer eij beskrifwa (Botaniska husets) .. bristfälligheter, som är et spectakel för hela Staden (Uppsala), och likare et Uggle-näste eller Röfware-kula än et Professors hus. Linné Bref I. 1: 119 (1742). ”Pojken .. skall bli lindansare ..” — ”Lindansare! skall mitt barn bli till spektakel för folk?” Wetterberg Sign. 11 (1843); jfr 2. Jag har tänkt ge ungarna de här gamla ramarna, sade hon till From. De bara står till spektakel på byrån. Fridegård KvinnTräd. 10 (1950).
b) övergående i bet.: exempel l. (jfr a) varnande exempel. PJGothus Savonarola SyndSp. F 2 b (1593). Ther skal han androm til itt Spechtakel, / Hängia then Christne högfärdige Kakell. Brasck Apg. I 1 a (1648). (Markgreven av Baden) gifver .. dageligen de mest rörande Spectakel af landsfaderlig nåd och ömhet; .. talar vid de nödlidande, tröstar och hjelper dem. JJBjörnståhl (1774) hos Linné Bref I. 3: 248.
c) i uttr. stå l. gå (ett) så l. så beskaffat spektakel, uppvisa l. utgöra en så l. så beskaffad anblick l. ha ett så l. så beskaffat utseende; äv. motsv. a. Thet skiöna Templet af S. Sigfrid upbygdt, stod nu ett bedröfweligit spetackel, sedan thet af elden för ett åhr sedan, då Åskan itände thes höga Torn, blef aldeles öfwerrumplat. Linné Öl. 25 (1745). 1761 i Pomeren blef han i kriget af Preutzarne elendigt huggen i hufwudet och ansichtet, att han all sin tid gick ett fult spectakel med oändelig wedermöda och wärk. Dens. Nem. 153 (c. 1775; uppl. 1968).
2) (ngt vard.) person l. sak som utgör en eländig l. anskrämlig syn, åbäke l. elände (se d. o. 6); i sht förr äv.: föremål för löje (särsk. i uttr. vara l. göra ngn l. sig till (ett) spektakel); jfr 1 a, 6. Adlerbeth HorSat. 30 (1814: sig .. till spektakel). ”Håll käften på dig, Blom, och uppför dig inte som ett spektakel”, röt hustrun och drog honom ned på stolen. Sandberg GHusH 56 (1897). Du blef .. väl genomvåt, min stackars gosse, säjer det gamla spektaklet å vänder ut å in på ögonen ett par hvarf. Janson Gast. 140 (1902). De gamla spektaklen till träplogar, som tre par oxar knappast kunde rubba. Lagerlöf Holg. 1: 55 (1906). Jag köpte mig det här spektaklet (dvs. en papegoja) för att ha något sällskap. Sparre SkeppKrusPap. 122 (1919). Göra ngn till ett spektakel. SvHandordb. (1966).
3) (utom i b numera bl. ålderdomligt, mera tillf.) uppförande av teaterstycke, föreställning; (uppfört) teaterstycke l. skådespel; äv. allmännare om underhållande tillställning l. ceremoni med agerande personer l. spel l. upptåg l. uppträdande o. d.; stundom äv. (i ngt utvidgad anv.) om (dramatisk) typ av innehåll l. karaktär hos skådespel (se a). Sacramentzens bruk (är), icke såsom een Hednisk ihugkommelse, såsom man hölle ett Spectakel om Julio Cæsare, eller sådanne som dödhe äre .. vthan (osv.). Carl IX Bew. K 1 a (1604). (Kejsar Konstantin den store) förbödh hos the Romare the allmennlige Spectaklen och Skodaspelen, som hölles medh Blodzuthgiutande. Schroderus Os. 1: 273 (1635). Vid ankomsten till Drottningholm blef Konungen med .. högtidlighet emottagen. Flera dagar blefvo utmärkta med surpriser och spektakler. Bland annat gafs ett komiskt tornerspel och ringränning af hofcavalierer. Fersen HistSkr. 2: 46 (c. 1790). Därs. 99 (om operaföreställning). Svanberg RedLefn. 87 (1882; om amatörföreställning av studenter). Ett dramatiskt spektakel, utfört av ouppfostrade och oskickliga aktörer. Nordensvan SvTeat. 1: 3 (1917). På det sångliga spektaklet (dvs. Mozarts Trollflöjten) får du gå själv. Widding 1812 367 (1970). — jfr AMATÖR-, BARN-, BENEFICE-, FRI-, OPERA-, RECETT-, SOCIETETS-, SÄLLSKAPS-SPEKTAKEL. — särsk.
a) (numera föga br.) i ngt utvidgad anv., i fråga om typ av innehåll l. karaktär hos skådespel: (dramatisk) handling l. aktion l. dramatiska l. uppseendeväckande l. överdådiga effekter i fråga om framförande l. utstyrsel l. dekor o. d. Gref Gyllenborgs Tragedie, Sune Jarl .. har äfven utkommit från trycket. Den har mycket spectacle, rörande situationer, sublima verser och tirader. Kellgren (SVS) 6: 126 (1783). Ge en pjes med stort spektakel, (dvs.) med lysande dekorationer, balletter (et)c. Weste FörslSAOB (c. 1817).
b) (fullt br.) i mer l. mindre bildl. anv.: skådespel (se d. o. 2) l. ”föreställning”; stundom (i ä. språkprov) svårt att skilja från 1. Han (dvs. Kristian II) eldede the Svenske een badstuge heet, / Alt Sueriges Rijke monde geffues ther wed / Ett spectakel monde han tå vpräte, / Thet Suenske näplige kunne förgäte. Svart Gensw. G 4 a (1558); jfr 1. Hör Simon! Keysarens befalning är thetta, / Tu medh hast Spectaklet (dvs. din himmelsfärd) förrettar. Laurbecchius B 3 a (1652). Under det vi kryssade i hamnen för att hinna ankringsplats, gaf oss en liten tumlare ett roligt spektakel. Berzelius Res. 91 (1818). I går aftons hade vi stort spektakel af åska och blixtrar, sådant jag aldrig sett det i Europa .. här voro blixtarne såsom glödande lava-strömmar. Och knallarne voro derefter. Bremer NVerld. 1: 331 (1853). Om det var ett tragiskt skådespel, man hade för sig der uppe på bergen, så hade staden att till omvexling erbjuda högkomiska spektakler i sina promenader och parker. Schauman 6Årt. 2: 175 (1893). Invigningen (av de olympiska spelen i Tokyo) blev ett enastående spektakel. Den största show världen skådat. Ett bravurnummer. Här tog japanerna hem ett mästerskap i utstuderad regikonst. DN(A) 1964, nr 277, s. 23.
4) (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) teater l. opera (ss. institution l. lokal l. verksamhet); ofta i sg. best., särsk. i sådana uttr. som gå på spektaklet, gå på teatern l. operan, äv. i uttr. fullt l. halvt spektakel, fullt resp. halvfullt hus. Hvad utväg skulle man då taga at vinna ett svenskt spectacle? Jo at börja med det, hvarmed andra nationer slutat: at inrätta en stor opera. GJEhrensvärd Dagb. 1: 216 (1777). Jag har några gånger (i maj) stuckit näsan in i Dramatiska Spectaklet, och altid funnit en öcken. Kellgren (SVS) 6: 258 (1790). Hofvet och Hufvudstaden som stifta den allmänna smaken, voro af Franska Spectaklets ständiga bivistande, så intagne af et främmande språk, at man knappast en gång mer förmådde att tänka på Svenska. GFGyllenborg Vitt. 3: Föret. 1 (1797). ReglKTheat. 1834, s. 15 (: Fullt Spektakel .. Halft Spektakel). (Efter promenaden) gicks på Spektaklet, der ett mycket vackert skådespel uppfördes. Tullberg Bibl. 46 (1836). Ordning för Wagnarne wid Beursen och Spectaclerne. Backman Lags. 3—5: 466 (1847). ”Vad skall du med (paketet) .. på spektaklet?” frågade min mor. Lagergren Minn. 1: 95 (1922).
5) (numera bl. ngt vard.) (uppseendeväckande l. befängd l. löjlig) händelse l. situation som väcker mer l. mindre pinsam uppmärksamhet l. förargelse; (rysligt) elände (se d. o. 3); skandal; (pinsam) uppståndelse; äv. liktydigt med: bråk l. bus l. oväsen. Vilket spektakel! Det blev ett förskräckligt spektakel när hennes man kom hem. Ett sådant spektakel att kranen inte var stängd! Carl IX Cal. 147 (1607; om självmord). De .. befara, at han (dvs. en mentalsjuk) i nu tiltagande ålderdom torde åstadkomma något bedröfweligit Spectakel, eller falla på någon synnerlig förtwiflan. VDAkt. 1784, nr 326. Spectaklet med Prins Gustafs bref (dvs. anonyma brev till prins Gustafs förmån) känner Frih(errinnan) redan. Tegnér Brev 2: 445 (1823). Vebeln. Intet gräl! hvad är det då för ett helvetes spektakel? Almqvist DrJ 462 (1834). Hon (dvs. en flicka på nio år) ställde till spektakel, / var vild som stäppens ryss. Fröding ESkr. 1: 7 (1885). Hvilket förbannadt spektakel att jag ej erinrade det jag lofvat mig till mina barn om Söndag! Strindberg Brev 9: 19 (1892). (Frågan) erbjöd Schütz .. ett ypperligt tillfälle att tillställa ett stort spektakel och angripa Rudbecks heder. Annerstedt Rudbeck Bref CXXXXI (1905). Olrog Rosenbl. 1: 7 (1945).
6) gyckel l. skoj l. spe l. ofog; äv. om enskilt utslag av gyckel osv., upptåg, spratt, streck o. d.; i sht förr äv.: skymflig l. neslig drift; särsk. i sådana uttr. som driva resp. göra spektakel med resp. av ngn l. ngt, förr äv. göra ngn (ett) spektakel, utsätta ngn (resp. ngt) för gyckel osv. l. upptåg osv., driva gäck med ngn; jfr 2, 7. VRP 1643, s. 1148. (Mamsell Thilgren) får snart bref af mamsell Winter. Gör ej något spektakel med mitt oskyldiga skämt med henne (i föregående brev). Choræus Bref 109 (1802). Säkert har Öfversten fått någon underrättelse om mina gamla amuretter och velat göra mig detta spektakel, eljest är det ett trolleri. Granberg Dram. 169 (1811). Snellman Tyskl. 146 (1842: dref .. spektakel med). Är jag föremål för ett afskyvärdt spektakel, eller är det ett verk af några obetänksamma vänner(?). Blanche Bild. 3: 113 (1864). De andra hade så smått börjat göra spektakel av mig, för jag gick ensam med den ensamme. Martinson BakSvenskv. 54 (1944). De flockas .. kring gubben med ankarnäsan, gör gester och spektakel bakom hans rygg. Salje DessBröd. 248 (1964). — särsk.
a) (numera bl. tillf.) i uttr. på spektakel, på skämt l. narri. NVexjöBl. 1847, nr 48, s. 1. Mellan fremmande personer heter det visserligen: stjäla; men bland slägtingar och goda vänner heter det ju blott: taga, taga, men på narri, på spektakel. Blanche Tafl. 3: 140 (1857). Björkman (1889).
b) i uttr. fara med spektakel, narras l. prata strunt, spektaklas. (Den fine herrn som tingat inkvartering) såg så rejel ut, att inte for han med något spektakel inte. Norlin JagtSkärgL 135 (1894).
7) narraktig l. löjeväckande tillställning l. scen (se d. o. 3); narrspel (se d. o. a); i sht förr äv. dels: företeelse som inte förtjänar att tas på allvar l. som liknar ett skämt, dumheter, skämt, dels (jfr 5): befängt o. skandalartat förhållande; jfr 3 b, 6. Tycker du ej att hela Qvarantains anstalten är bara spectacel, hälst de från Dannemark kommande, hvarest ingen smitta är, skola undergå såmycke Spectacel. AnderssonBrevväxl. 1: 153 (1832). Det var ju bara spektakel förstås, att .. (barn) skulle plantera skog, men det kunde ju i alla fall vara roligt att se hur det gick för dem. Lagerlöf Holg. 2: 268 (1907). Just detta år, då Prag blivit medelpunkten för den tyska och österrikiska emigrantpolitiken, är det naturligtvis ett fullkomligt spektakel att Sverige där saknar en egen informationskälla. SvD(A) 1934, nr 57, s. 4. Chrustjevs (stats)-besök i Sverige har kallats ett spektakel, ett ovärdigt skådespel. DN(A) 1964, nr 179, s. 2.
Anm. Vard. förekommer (numera föga br.) speckan späk3an2, sg. best., förr äv. spekan, sg. best., r. l. f., o. spektis, n.; i best. anv. utan slutartikel. (speckan 19141968 (om ä. förh.). spekan 1902. spektis 18491888) [med avs. på bildningssättet jfr kondis (se konditori, anm.) o. marka, sbst.3, resp. markis (se marketenteri, anm.)] Landsm. XVIII. 8: 39 (cit. fr. 1849: spektis). Damen .. kan man invitera på ett kafé, fikhäck, eller kanske rent av på speckan, teatern. VFl. 1934, s. 77.
Ssgr: A (i allm. till 3 o. 4): SPEKTAKEL-AFFISCH. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) affisch angående föreställning på teater, opera o. d. JournLTh. 1812, nr 29, s. 1. —
-AFTON. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) om afton (se d. o. 3) på teater, opera o. dyl. l. afton under vilken uppföres teaterpjäs o. d.; äv. övergående i bet.: föreställning (se d. o. 3 a). Bååth-Holmberg FlickDagb. 254 (i handl. fr. 1809). Theatern räknade vid Påsktiden 17 spektakelaftnar å rad, de flesta för fullt hus. Beskow Theat. 1832, s. 10. Östergren (1944; angivet ss. åld.).
-ANNONS. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) annons angående föreställning på teater, opera o. d. Dahlgren Theatr. V (1866).
-BESÖK. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) besök på teater, opera o. d. Geijerstam Gråkallt 93 (1882). Östergren (1944).
-BESÖKANDE. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) besökare av teater, opera o. d. Hjärne DagDrabbn. 146 (i handl. fr. 1804). Berndtson (1880).
-BILJETT. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) biljett till föreställning på teater, opera o. d. Wedberg Palmsv. 25 (i handl. fr. 1817). Auerbach (1913).
-BJUDNING. (†) inbjudan till föreställning på teater, opera o. d. Sundblad LandStrand 83 (1891).
-BYGGNAD. (†) teater- l. operabyggnad. Beskow Theat. 1832, s. 4. —
-DAG.
1) (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) dag för givande av l. dag med föreställning på teater, opera o. d., speldag. DA 1808, nr 24, s. 3. Lindqvist SatHumRyssl. 20 (1900).
2) (ålderdomligt, mera tillf.) till 3 b: dag som bjuder l. är rik på offentlig underhållning (för ögat) l. offentligt skådespel. Lagercrantz Strindberg 44 (1979).
-DAGS, adv. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) dags för teater, opera o. d. Knorring Förh. 2: 227 (1843).
(4) -DIREKTION. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) i sg. best., i uttr. Kungliga Spektakeldirektionen, ss. officiell benämning på direktionen för de kungliga teatrarna samt operan i Sthm. DA 1808, nr 1, s. 3. SErikÅb. 1959, s. 89.
(4) -DIREKTÖR. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) chef för teater, opera o. d. JournLTh. 1811, s. 990. Wingård Minn. 12: 97 (1850).
-DRÄKT. (†) om aftondräkt för besök på teater, opera o. d. VeckoskrFrunt. 1824, s. 312.
(4) -FOND. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) i sg. best., i uttr. Kungliga Spektakelfonden, om fond för bekostande av verksamhet vid de kungliga teatrarna samt operan. Leopold (SVS) II. 4: 214 (1810).
(3) -FREKVENS. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) om frekvens av föreställningar på teater, opera o. d. Beskow Theat. 1832, s. 2, 10.
(3, 3 b) -GIRIG. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) jfr -lysten. Almqvist GMim. 1: 67 (1841).
-GÅNGARE. (†) om besökare av teater, opera o. d. JournLTh. 1812, nr 11, s. 3. BvBeskow Lefn. 190 (1857).
-GÄST. (†) = -gångare. Strömborg Runebg IV. 2. 1: 124 (cit. fr. 1849).
-HATT. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) om damhatt avsedd för besök på teater, opera o. d. SthmModeJ 1854, s. 4.
(3, 3 b) -HUNGER. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) jfr -lust. Lundgren MålAnt. 1: 107 (1870).
(3, 3 b) -HUNGRIG. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) jfr -lysten. Hedberg 4ÅR 214 (1858). Nordensvan SvTeat. 1: 152 (1917).
-HUS. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) om (del av) byggnad inrymmande teater, opera o. d. GJEhrensvärd Dagb. 1: 145 (1776). LdVSkr. 1810, nr 9, s. 3. Mörner Minn. 185 (1848).
-KIKARE. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) teaterkikare. Gosselman Col. 1: 270 (1828). Wingård Minn. 12: 31 (1850).
-KVÄLL. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) = -afton. Montgomery-Silfverstolpe Mem. 4: 16 (1825). Wirsén NDikt. 97 (1880).
-LORNJETT. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) om lornjett för användning vid besök på teater, opera o. d. Kellgren (SVS) 6: 284 (1790).
(5, 6) -LUST. lust för spektakel. Söderhjelm Runebg 1: 39 (1904).
(3, 3 b) -LYSTEN. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) lysten på skådespel. AB 1898, nr 36, s. 3. —
-MAKARE. (spektakel- 1798 osv. spektakels- 1847)
1) (†) till 3: skådespelare, aktör. Blanche Våln. 415 (1847).
2) (numera bl. tillf.) till 5; i sht förr särsk.: bråkmakare l. orosstiftare. WoH (1904).
3) till 6: skämtare l. gycklare l. upptågsmakare. Altén Schachm. 103 bis (1798).
(5, 6) -MAKERSKA. [jfr -makare] särsk. till 6 (jfr -makare 3); äv. bildl. Berndtson (1880). Lindqvist SatHumRyssl. 217 (1900; bildl.).
-NÖJE. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) om (nöje bestående i besök på) föreställning på teater, opera o. d. Beskow Theat. 1832, s. 14. BvBeskow Lefn. 164 (1857).
(3 a) -OPERA. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) jfr -stycke. Norman MusUpps. 44 (1882).
-PLATS. särsk.
1) (ålderdomligt, mera tillf.) till 3 b, om plats för offentlig underhållning (för ögat) l. offentligt skådespel. Krusenstjerna Pahlen 4: 102 (1933).
2) (†) till 4: sittplats på teater, opera o. d. Thomander TankLöj. 72 (1827).
-RECETT. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) om intäkt av föreställning l. (entermins)föreställningar på teater, opera o. d.; jfr recett 2. Beskow Theat. 1832, s. 23, 30.
(3) -REPRESENTATION. (†) föreställning (se föreställning, sbst.1 3 a); jfr representation 2. DA 1825, nr 277, s. 1. —
-SAL. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) om salong (i teater, opera o. d.) för framförande av skådespel o. d. Palmstedt Res. 46 (1778). Kellgren (SVS) 4: 306 (1783; i pl., om kyrkorum). Almqvist DrJ 32 (1834).
-STAD. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) särsk.: stad med teaterintresse l. teaterkultur. Blanche Bild. 3: 202 (1864).
(3 a) -STYCKE. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) om skådespel l. opera vars handling kännetecknas av speciell (l. överdriven) dramatik l. ögonfägnad. JournSvL 1797, s. 102. Nordensvan SvTeat. 1: 167 (1917).
-TERMIN. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) förr särsk. om kortare tid med (tanke på) givna föreställningar på teatrar, operor o. d. SP 1792, nr 204, s. 2. —
-TIMME. (†) om tidpunkt vid vilken föreställning på teater, opera o. d. börjar. Berzelius Res. 348 (1819). Lundin NSthm 254 (1888).
-TOALETT. (†) = -dräkt. SthmModeJ 1854, s. 21. —
-ÅR. (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) i fråga om verksamhet vid teater, opera o. d.: spelår. SAD 1: 272 (1788). Därs. 510. —
-ÄLSKARE. särsk. (†) om älskare av skådespel l. teater. Nordenskjöld Oneir. 2: 61 (1783).
B (†): SPEKTAKELS-MAKARE, se A.
Avledn.: SPEKTAKELAKTIG, adj. (ngt vard.) till 2, 5, 7: som liknar l. erinrar om (ett) spektakel; särsk. till 7. SvLärarT 1941, s. 1001 (om tillställningar).
SPEKTAKLA, v., l. SPEKTAKLAS, v. dep. (-a 1835 osv. -as 1840 osv.) [jfr d. spektakle, t. spektakeln] (numera bl. ngt vard.)
1) till 2: bära sig åt som l. göra sig till ett spektakel, bära sig löjligt åt. Rosendahl Lojäg. 158 (1956).
2) till 6: driva spektakel; i sht förr äv.: skämta, skoja, gyckla (se gyckla, v. 4); äv. bildl. Topelius Dagb. 2: 185 (1835: spektalade, ipf., felaktigt för spektaklade). Mycket spektaklades (på ett bröllop). Därs. 4: 484 (1840). Lundgren MålAnt. 1: 387 (1874; bildl.). Du spektaklar; det kan väl ingen skura der det inte fins något golf. Strindberg RödaR 300 (1879). En ung dragon tog sig till att spektakla öfver vårt förehafvande. Bengts Vargt. 122 (1915). Han skall inte spektaklas med gammalt folk, snäste Catrina och gick sin väg. Hammarström BarnVuxn. 1: 66 (1918). Moberg Utvandr. 147 (1949). jfr ut-spektaklad.
SPEKTAKLIG, adj. (ngt vard.) till 2, 5, 7, som utgör l. liknar l. erinrar om (ett) spektakel; särsk. till 2. GbgMP 1947, nr 121, s. 6 (om shorts).
Spoiler title