SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2011  
UNIVERSAL- un1iværsa4l-, ssgsförled.
Ordformer
(universal- (v-, -w-) 1637 (: Vniversal monarquie) osv. universel- (-lles-) 1748 (: universelles Chartorna)1771 (: Universel-Medicament))
Etymologi
[jfr d. universal-; av lat. universalis, allmän (se UNIVERSELL)]
ss. förled i ssgr: som gäller allt l. alla, total, universell; äv.: som är användbar inom alla (l. väldigt många) områden l. sammanhang.
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan (i viss bet.) äv. hänföras till universal, sbst.; jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna): UNIVERSAL-ALFABET~002, äv. ~200. (numera bl. tillf.) alfabet användbart för alla språk. Försöket att uppfinna ett s. k. fonetiskt universalalfabet, hvari alla kända språkljud på jorden skulle hafva hvar sitt bestämda tecken. NF 1: 422 (1875).
-ARVINGE~020, äv. ~200. jur. arvinge som ärver avliden persons hela kvarlåtenskap (undantaget det som enligt testamente tillkommer ngn annan); jfr arvinge 2 o. all-arvinge. (Han) hafwer .. till sin Universal Arfwinge stelt och insatt sin broder. BoupptSthm 1671, s. 1621, Bil. Kvinnan var uppsatt som universalarvinge. DN 12/9 1996, s. A6.
-BALSAM. (i sht förr) Aken Reseap. 41 (1746). Universalbalsam .. är en salva, som beredes av gult vax, bomolja, siambensoe och blysocker. Kjellin (1927).
-BAPTIST. (numera mindre br.) generalbaptist, särsk. motsatt: partikularbaptist. Baptisterne i England .. dela sig i particularbaptister, hwilka antaga Calvins nådawalslära, och universalbaptister, hwilka .. äro arminianskt sinnade. Rydberg o. Tegnér Engelhardt 3: 508 (1837). Ekbohrn (1936).
-BEGÅVNING. särsk. om person med begåvning inom väldigt många områden; jfr -geni, -snille. Fåhræus BlodLäkeH 23 (1924). Lönnrot var en universalbegåvning. Hufvudstadsbl. 9/4 2002, s. 1.
-BETT. (tillf.) om bett (se d. o. 8) som passar alla hästar. Hvad jag ville hafva framhållet, är blott att allt tal om universalbett, lämpliga för hvilka hästar som helst, har ungefär samma värde som .. undermedlen mot alla mensklighetens krämpor. Wrangel HbHästv. 255 (1885).
-BIBLIOTEK. bibliotek med ett bestånd (se d. o. 11) omfattande all tänkbar litteratur o. d. (Biblioteket i Alexandria) skulle varda ett universalbibliotek, samladt från alla de delar af världen och från alla de språk, som ägde någonting liknande en litteratur. Rydberg KultFörel. 3: 7 (1886).
-BORR. tekn. jfr borr, sbst.1 1. HbPedSnick. 108 (1890).
-ENCYKLOPEDI. (tillf.) mer l. mindre tautologiskt, motsatt: specialencyklopedi; jfr encyklopedi 2 o. -lexikon. De stora förläggarna hade anledning att .. gripas av häpnad över den knappt utlärde unge mannens planer: en utgivning av en universalencyklopedi i åtta folioband. Lychnos 197778, s. 259.
-FRÄSMASKIN~002, äv. ~200. tekn. typ av fräsmaskin för trä- l. metallbearbetning o. d. (av många olika slag). GHT 1896, nr 275 B, s. 1. Då fräsmaskiner och i synnerhet universalfräsmaskiner hörde till de mest användbara .. af nutidens arbetsmaskiner, borde en sådan äfven finnas å en teknisk skolas verkstad. BtRiksdP 1902, 8Hufvudtit. s. 309.
-GENI. jfr geni, sbst.1 5, 6, o. -begåvning. Wanligen äger Geniet någon viss särskild rigtning: omfattar det åter alla eller de flesta föremål för vetandet, kallas det Universalgenie. Ekman Jakob 53 (1822). Renässansens universalgeni Leonardo da Vinci. Aspelin TankVäg. 2: 89 (1958).
-HISTORIA. (numera bl. tillf.) alla länders o. folks (o. tiders) historia, allmän historia; särsk. i fråga om undervisning. Widekindi KrijgH 2Dedik. 2 a (1671). FörslSkolordn. 1817, s. 118 (i fråga om undervisning). Under .. (perioden 1750–1850) vänder mänskligheten upp ett helt nytt blad i dess universalhistoria. Ymer 1921, s. 193.
-HISTORISK. (numera bl. tillf.) jfr -historia. Geijer I. 3: 403 (1817).
-INSTRUMENT. särsk. astron. (vinkelmätnings)instrument för höjd- l. azimutbestämning av en himlakropp; jfr instrument 1 a. ÅrsbVetA 1823, s. 291. Till de finare vinkelmätningarna använder man universalinstrument och teodoliter, hvilka .. tillverkas .. med en finess, som synes lemna blott föga öfrigt att önska. NF 5: 1051 (1882).
-KARTA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om detaljerad o. (vitt)omfattande karta; särsk.: världskarta. Om det bästa slagz Universal-Charter. Rålamb 4: 55 (1690). IllSvOrdb. (1964; om världskarta).
-KNUT. mek. kardanknut; jfr -koppling. Nerén HbAut. 1: 61 (1911).
-KOPPEL. särsk. (†) kardanknut; jfr -koppling. JournManuf. 3: 113 (1833). Holmström Naturl. 20 (1895). —
-KOPPLING. särsk. mek. slag av koppling (se d. o. c) varmed vridmoment kan överföras mellan (i vinkel mot varandra ställda) roterande axlar; i sht förr särsk.: kardanknut, kardankoppling; jfr -knut, -koppel, -länk o. polhems-knut, stigbygel-koppel. En (oscillerande) ring .. som medelst en universalkoppling är fästad vid ett stöd. TT 1873, s. 60. Det första i vårt land kända exemplet på en s. k. polhemsknut (universalkoppling). SvFolket 6: 200 (1938).
-KYRKA. kyrkosamfund omfattande flera (politiska) stater l. nationer; ofta motsatt: statskyrka. 2NF (1920). Kristenheten skulle utgöra en statlig och andlig enhet; dess olika länder och folk skulle sammanföras i en universalmonarki, styrd av kejsaren, och en universalkyrka, behärskad av påven. Grimberg VärldH 7: 249 (1936).
-LEXIKON. (numera bl. tillf.) vittomfattande lexikon; i sht förr ofta mer l. mindre liktydigt med: encyklopedi (se d. o. 2); jfr -encyklopedi o. konversations-lexikon. KonvLex. (1856; titel). Man började .. med att samla föråldrade och sällsynta ord .. öfvergick därefter till ordlistor för enskilda författare och särskilda dialekter, för att fortskrida till universallexika. Rydberg KultFörel. 3: 101 (1886).
-LÄKEMEDEL. jfr -medicin. Ginseng .. af kineserna högt skattad som universalläkemedel, växer vild i Mandschuriet. 2NF 14: 30 (1910). Flerfaldiga skrifter från omkring 1500 beskriva brännvin såsom ett universalläkemedel. SvFolket 7: 94 (1938).
-LÄNK. (†) kardanknut; jfr länk 3 a o. -koppling. TT 1872, s. 265. IllSvOrdb. (1964).
-MASKIN. maskin med många olika funktioner; jfr -redskap. Universalmaskinen, universal joiner, verkställer skärning af böjda ytor, urhålkning, reffling, sammanfogning, tappskärning m. m. UB 6: 292 (1874). En universalmaskin för köket som kan göra allt från att mala kaffe till att vara gräddvisp. DN 6/2 1995, s. C7.
-MEDEL. medel (se medel, sbst. 13) som hjälper mot l. är användbart till allt; i sht förr särsk. (o. urspr.): universalmedicin; jfr patent-medel. Bewisas, at the så kallade Universal-medlen, uti Medicin, ej gifwas. Aken Reseap. 198 (1746). (Det kan tyckas) som om kalkning vore ett universalmedel för erhållande af goda skördar. Feilitzen Upps. 113 (1898). Nattvarden såsom ett universalmedel mot alla slags synder. Hagberg DödGäst. 75 (1937).
-MEDICIN. medicin (se d. o. 2) som botar (l. anses bota) alla sjukdomar l. är användbar mot många olika åkommor o. d.; äv. bildl.; förr äv. i fråga om alkemi: elixir (se d. o. 1); jfr -läkemedel, -medel, -medikament, -piller. Kempe Graanen 33 (1675; om elixir). Bemödandet att uppfinna en universalmedicin, hvilken skulle vara ofelbart verksam mot hvarje ondt. UB 5: 217 (1874). Att slå ihop kommuner är ingen universalmedicin, men kan vara ett sätt att skapa .. anpassning eller utvecklingskraft. Sydsv. 21/8 2008, s. A5.
-MEDIKAMENT. (numera bl. tillf.) universalmedicin. Kempe Graanen 32 (1675). Hälst som detta (hälsovatten) med .. skäl kan anses som ett Universel-Medicament, mot alt. DA 1771, nr 20, s. 3.
-METOD. metod användbar vid alla tillfällen l. under alla omständigheter. NF 9: 530 (1885). Någon universalmetod, gångbar i alla skolor, finns inte att ta till. LD 1960, nr 300, s. 2.
-MONARK. (förr) om statschef i universalmonarki. Sköld Fichte 215 (1914). Att Dantes universalmonark får sin ställning genom att själv bli ett slags påve. Lychnos 195051, s. 267.
-MONARKI. (förr) övernationell monarkiskt styrd stat(sorganisation); i sht om europeiska o. kristna förh.; äv. allmännare: världsvälde; jfr -rike. HSH 7: 117 (1637). Höijer 1: 20 (1795; om världsvälde). (Karl den stores) ideal var en kristen universalmonarki. Aspelin TankVäg. 1: 192 (1958).
-MONARKISK. (förr) jfr -monark, -monarki. Att deras universalmonarkiska rykten hotat lärdomens republik. Crusenstolpe 1720 159 (1837). Rudolfs av Habsburg avståndstagande från de universalmonarkiska anspråken. Grimberg VärldH 7: 252 (1936).
-MÄNNISKA. särsk. [efter it. uomo universalis] om person som (i enlighet med renässanshumanistiska ideal) besitter kunskap inom alla områden l. ämnen (o. konstnärliga färdigheter av alla slag); jfr ideal-människa. Hedborn 2: 179 (1819). En av .. den italienska renässansens universalmänniskor, hvilkas hjärnor icke allenast rymde allt vetande som fanns, utan (osv.). Söderhjelm ItRenäss. 30 (1907).
-PATRON. (†) patron (se patron, sbst.2 2) utgörande del i trycksvarv. Luttropp Svarfk. 74 (1839). HufvudkatalSonesson 1920, 1: 91.
-PILLER. universalmedicin i pillerform. De äro Universal-Piller, tienlige för alla Siukdomar som kunna de Resande öfwerkomma. Lagerström Bunyan 2: 100 (1727).
-PLOG. [möjl. efter namnet Universal på en från Amerika importerad plog] (förr) plog användbar vid många olika arbetsmoment. Universalplog kallas en sådan, som genom utbyte af olika arbetande delar användes till flera ändamål och begagnas såsom vanlig plog, alfplog, skumplog m. m. UB 3: 302 (1873).
-PLÅSTER. Et underbart och förträffeligt Universal-Plåster, wid många in- och utwärtes tilfälligheter. Bruno Gumm. 99 (1762).
-RECEPT. recept mot allt (jfr recept, sbst.1 1); särsk. bildl. (jfr recept, sbst.1 4, o. patent-recept). Hans politiska universalrecept var att kringgå svårigheterna. Lamm Oxenst. 137 (1911). För dylika fall ser man fortfarande ej sällan universalrecept utskrivas. SvLäkT 1935, s. 1185.
-REDSKAP~02, äv. ~20. redskap (se d. o. 2) med många användningsområden; jfr -maskin, -verktyg. PedT 1893, s. 118. Flottningens universalredskap är sedan långa tider den skarpslipade båtshaken. Fatab. 1940, s. 168.
-REGEL. universell regel (se regel, sbst.1 II 1 b); äv. om allmänt gällande regel l. förutsättning, grundregel (jfr general-regel). En universalregel at kunna med linier exprimera den proportion som är emillan rät-liniske trehörningar. Duhre Geom. 67 (1721). För styrandet finnes blott en enda allmän universalregel: att vara obegränsadt och stå öfuer allt klander. Bolin Statsl. 2: 50 (1871).
-RELIGION. (numera mindre br.) (allenarådande) religion som omfattar allt o. alla. Att Christendomen ensam är ämnad till universal-religion, eller rättare, är universal-religionens fullkomligaste organ. Phosph. 1811, s. 182. Östergren (1964).
-RIKE. (numera mindre br.) världsomfattande rike, världsvälde; jfr -monarki, -stat o. världs-rike. Bremer NVerld. 3: 300 (1854). Bärare för den aldrig fullt utslocknade idén om universalriket. Almquist VärldH 7: 371 (1928).
-SKRUVNYCKEL. särsk. (†): skiftnyckel; jfr skruv-nyckel 1. Man begagnar .. ett slags på ena sidan öppna skrufnycklar, som kunna ställas för större och mindre, kantiga, skrufhuvuden (Engelska- eller Universalskrufnyckeln). Almroth Karmarsch 355 (1839). Muttrarna på .. (stålplattan) hade endast dragits åt med en vanlig liten universalskruvnyckel. Björk Beebe UndHavsyt. 114 (1937).
-SLIPMASKIN~002, äv. ~200. jfr slip-maskin o. -fräsmaskin. 2NF 25: 1459 (1917).
-SNILLE. jfr snille 4 o. -begåvning. SöndN 1865, nr 36, s. 3. Denna märkliga människa (dvs. Lucidor); ett universalsnille, i nivå med Europas främsta hjärnor under sin samtid. DN 24/10 1993, s. D17.
-SPRÅK. språk (se d. o. 4) som används över hela (l. en stor del av) världen, världsspråk; äv. om språk som används som gemensamt hjälpspråk för personer med olika modersmål, lingua franca, ofta (i sht om ä. förh.) om konstruerat sådant språk. Et nytt arbete .. som skall innehålla en anledning til ett nytt universal språk. LittT 1796, s. 378. Det språk, på hvilket man kan hjelpa sig fram öfverallt – och som en gång blir ett universalspråk, så mycket ett sådant är möjligt – är Engelskan. Gosselman Sjöm. 1: 97 (1839).
-STAT. (förr) jfr stat, sbst.3 V 1, o. -rike. Söderblom StundVäxl. 1: 132 (1903, 1909). Den franska kulturen var .. bland de bildade så förhärskande, att Goethe var långt ifrån den ende tysk, som utan tvekan tänkte sig framtidens universalstat under Frankrikes ledning. Almquist VärldH 7: 345 (1928).
-STEGE. (vrid- o. utdragbar o. d.) stege med många olika användningsområden. SvByggkatal. 1955, s. 52.
-SUCCESSION. jur. succession (se d. o. 2 c) som innebär övertagande (i sht gm arv) av persons samlade förmögenhet (o. därtill hörande rättigheter o. skyldigheter); motsatt: singularsuccession. Förr ansåg man det emellan Borgenärerna och Gäldenären varande rättsförhållande grunda sig på universalsuccession. Schrevelius CivPr. 497 (1853). Strykningarna i förordnandet om universalsuccessionen äro ju ett otvivelaktigt tecken på att Sällberg umgicks med tanken att utesluta barnsjukhuset från succession. 1NJA 1948, s. 779.
-SUCCESSOR. jur. person som gm universalsuccession inträder i annans rättsförhållande; motsatt: singularsuccessor. Det är tydligt, att, om den döde genom testamente insatt någon universal-successor, denne kommer i åtnjutande af qvarlåtenskapen före staten. NF 3: 834 (1879).
-TID. universell tid (se tid, sbst. 4); särsk. (i sht astron.): medelsoltid. Strindberg TalNat. 144 (1910). BonnierLex (1966; om medelsoltid).
-VALSVERK~02, äv. ~20. tekn. valsverk försett med valsar både i vertikal o. horisontell riktning; jfr -verk 2 o. tandem-valsverk. JernkA 1860, s. 186. Numera valsas .. plattjärn mest i s. k. universalvalsverk. 2UB 6: 32 (1904).
-VERK, sbst.2 (sbst.1 se universal, sbst. ssgr).
1) om omfattande litterärt (samlings)verk. Lysander Almqvist 11 (1878). En Historia pansophica på latin, ett universalverk, vari grunden och fundamentet för alla konster och vetenskaper i världen .. tydligt demonstreras. JNordström hos Stiernhielm (SVS) II. 1: 188 (1924).
2) tekn. universalvalsverk; jfr tandem-verk. NerAlleh. 1896, nr 20, s. 4.
-VERKTYG~02, äv. ~20. jfr -redskap; äv. bildl. KatalÅhlénHolm 1916, s. 240. Detta patenterade universalverktyg är användbart för alla ventilkonstruktioner. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 42. Det (känns) lite oroande att klimatet fått status som ett politikens universalverktyg. DN 8/1 2009, s. A2.
-VILJA. [jfr t. universalwille] (i sht förr) om det gudomliga förstånd som (enl. Schellings filosofi) antas finnas inneboende i människan (utgörande en av de två principer som är gemensamma för alla levande varelser); motsatt: egenvilja (se d. o. 1); jfr allmän-vilja a. För .. (att bli lik gud) måste viljan dö såsom enskild vilja, för att såsom Universal-vilja uppstå i en ljusare rymd. Phosph. 1811, s. 574.
-VÄLDE. (numera bl. tillf.) Jesuiterordens .. hufwudtanke, att förskaffa romersk-catholska religionen universalwäldet, blef med strängaste consequens fasthållen. Rydberg o. Tegnér Engelhardt 3: 101 (1837).
Spoiler title
Spoiler content