publicerad: 2015
balansnummer
bal·ans|nummer
substantiv
‑numret; pl. ~, best. pl. ‑numren • till nummer 2 balans 1
Singular | |
---|---|
ett balansnummer | obestämd form |
ett balansnummers | obestämd form genitiv |
balansnumret | bestämd form |
balansnumrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
balansnummer | obestämd form |
balansnummers | obestämd form genitiv |
balansnumren | bestämd form |
balansnumrens | bestämd form genitiv |